Hur hittar man den perfekta balansen mellan spara och att spendera? Känslan man får är att många har ett sparande, oftast i fonder som sparas på månadsbasis eller köptes in för ett antal år sedan. Tyvärr är man inte så aktiv i sin uppföljning av sina val. I en rapport från Länsförsäkringar framgår det att 65 procent av svenskarna har ett månadssparande på i snitt 2 000 kronor per månad. Andelen ickesparare är 21 procent.

Vad är det då som gör att gemene man inte tar sitt sparande på större allvar? Några enkla svar är helt enkelt att det är roligare att leva för stunden än att ”casha” in senare i livet.

Den genomsnittliga semesterbudgeten varje år för svenskarna ligger kring 16000 kronor och 5400 kronor är det man spelar för i snitt per person. Här finns givetvis massor av pengar att tjäna och här får man fråga sig när, var och hur pengarna skall användas. Syftet med semestern är skapa välbefinnande och en liten flykt undan vardagen. Spel är en tro på en bättre framtid som tyvärr för de flesta kommer att förbli en förhoppning. Personligen ser jag ett värde i en semester medan spelande är en destruktiv handling för ekonomin. Lägg undan dessa pengar och du har på 20 år 183 000 kronor om avkastningen varit i snitt 5%. Kanske inte lika spännande men definitivt det mest förnuftiga. Hur ser då en genomsnittlig budget ut för ett hushåll?

   Staplarna visar siffror som TT gav ut under 2014.

I en sund balanserad ekonomi i ett hushåll brukar det finnas stora möjligheter att lägga undan pengar varje månad. Vad som är en lämplig nivå kan egentligen endast hushållet själva veta. Det går oftast att dra in på fler saker än man tror. Gå igenom hushållets samtliga utgifter som under ett år, gör gärna ett exceldokument  där varje månads utgifter noteras. Det är ett stort arbete men det är också väldigt viktigt att bygga upp den nya ekonomin från grunden. Använd Er av historiken hos den bank som Ni betalar räkningarna hos. Förutom de uppenbara med hyra/huslån, mat, billån, transport, försäkringar kommer det dyka upp väldigt många diffusa poster som kommer bli en ansenlig summa i slutändan. Gör en analys av resultatet och gör en grovsortering över vad som anses som onödiga utgifter. Ska du göra din hemläxa från grunden måste du analysera varje utgiftspost och se vad du kan göra för att sänka den. Omförhandla bolån, jämför alla försäkringar, behövs bilen eller kan du byta till mindre kostsam, skippa utelunchen, leta upp det bästa elavtalet, se över ditt matkonto. Det finns många utgiftsposter som bara väntar på att få bli granskade.

Om vi går in på det mer existentiella och lyfter fram värdeord för hur man ser på ekonomi, till exempel: lycka, njutning, självförverkligande, belöning, trygghet, planering, långsiktig. För mig finns det möjlighet att definiera orden både på slösa- eller sparasidan, lite beroende på vilken inställning man har.

Hur påverkar sparandet det samhällsekonomiska klimatet? Runt 50% av BNP är privat konsumtion vilket innebär att en förändring i sparbeteende kan få stora konsekvenser för BNP-tillväxten. Detta har visat sig historiskt att efter högkonjunkturer med större konsumtion har sparandet ökat och därmed minskat tillväxten. Detta är en komplex ekonomisk och politisk fråga hur man vill främja konsumtion samtidigt som sparande. Till exempel om ett politiskt beslut skulle uppstå kring borttagande av ränteavdragen. Dessa är cirka 32 miljarder kronor då ränteutgifterna ligger på runt 110 miljarder kronor. Detta innebär ett genomsnittligt ränteavdrag på 6420 kr per år och person. Alltså enorma summor som i praktiken skulle tas bort i konsumtionskarusellen. Liknande beräkningar kan göras där politiska incitament är avgörande för hur mycket pengar som är inne i systemet för konsumtion eller sparande.

Börja 2015 med att se över dina utgifter, gör en sparanalys och verkställ. Du kommer att känna dig väldigt nöjd när året har gått och du inser vad man kan åstadkomma med lite planering och struktur.