Ekonomi

Starta sparande som minderårig, del 1 – Öppna konto

young-business-woman-1

En av de viktigaste faktorerna för bygga upp ett stort sparbelopp, en stor aktieportfölj, är tid. Investerar man ett kapital på börsen under tid så har avkastningen varit god. Ibland har det gått upp jättemycket, ibland har det rasat, men över tid har det dock varit en bra avkastning. Över 10% årlig avkastning (inklusive utdelningar)! Vilka är det då som har mest tid? Barn och ungdomar är de med mest tid, och har lättast för att bygga upp en stark portfölj!

Ett tips som jag skull vilja ge dig eller unga runt dig, är att börja investera i aktier. Det kan låta konstigt i vissa öron. ”Investera i aktier är ju så svårt och komplicerat!”. Då ska man å andra sidan tänka på att det är komplicerat att åka skateboard också… men ”de” susar fram som fartdemoner! Dessutom är det väl extra bra att lära sig hur investeringar fungerar med små pengar i början? Gör man misstag finns det tid att reparera, och kostnaden blir inte lika stor.

Så hur går det till att komma igång med sitt investerande om man är, säg 14 år, och minderårig? Det blir lite mer omständigt när man är omyndig, för vårdnadshavare måste signera avtal (eftersom man inte får ingå i avtal när man är under 18 år). Men det går alltså till så här:

  1. Öppna ett konto/en depå hos en internetbank. Det är till detta konto du ska överföra dina pengar du vill investera, och det är på detta kontot du sedan handlar dina aktier eller fonder. Det är för att öppna ditt konto du behöver lite hjälp av vårdnadshavare.
  2. För över pengar till ditt nya konto. Detta gör du som en vanlig banköverföring från ditt vanliga konto. Har du ingen internetbank eller liknande så kan du behöva hjälp av vårdnadshavare för föra över pengar också. Vi rekommenderar ett stadigt månadssparande!
  3. Köp de aktier eller fonder du vill investera i. Pengarna på ett aktie/fondkonto kommer inte att ge avkastning I sig själva förrän man investerat dem i ett värdepapper. Sedan stiger (eller sjunker) värdet på ditt ”papper”.

I denna lilla serie kommer jag att beskriva hur du går tillväga när du börjar din bana som aktieinvesterare. (Eller fondinvesterare om du så vill.) Vi börjar med att välja bank, kontotyp och bli kunder!

Bank

Det första du måste välj är vilken bank du tänker handla genom. Här är skillnaderna ganska stora. De specialiserade nätmäklarna (Nordnet  och Avanza Avanza ) är det självklara valet. Om du tänker öppna ditt konto i någon annan bank än Nordnet och Avanza är mitt första råd… gör inte det. Kostnaden för aktiehandel är högre och fondutbudet är lägre. Det finns (nästan) inga fördelar, bara nackdelar. Om du ändå tänker öppna i en storbank så är det ISK som gäller. De tar nämligen ut extra avgifter för sin KF.

Men som nybörjare är Nordnet eller Avanza självklara val. Hos t.ex. Handelsbanken och Swedbank kostar det 99 kr att handla med aktier, oavsett hur lite man handlar för. På Avanza och Nordnet kostar det 1 kr (om du inte är helt nybörjare. För då är det gratis! (N, A)

Kontotyp

Då är det dags att starta upp kontot! Det finns två typer konto som jag tycker är aktuella. Antingen ett investeringssparkonto (ISK) eller en kapitalförsäkring (KF). De har många likheter när det gäller hur stor skatten blir, men det finns också några skillnader.

Öppnar du en ISK är det avgiftsfritt i alla svenska banker, och du får varje år hem en deklaration (oavsett hur ung du är) där schablonskatten tas upp och du betalar in till skatteverket.

Öppnar du en KF så är skatten samma som en ISK, men den dras av inom själva kontot. Då slipper du att få hem en deklaration och betala in skatten separat. (men istället sätta in skattebetalning till din KF). Du kan läsa en noggrannare jämförelse här.

Hos nätmäklarna är annars utbudet, priserna och handelsförfarandet samma oavsett om det är en ISK eller KF.

”Jag rekommenderar att du öppnar en ISK hos Avanza eller Nordnet!”

Rekommendation

Jag rekommenderar Avanza som bank att handla genom. De har några av marknadens bästa priser, deras sida/plattform är bra och ger mycket information. Nordnet ligger dock inte långt efter. Eftersom jag är kund hos Avanza kommer jag att utgå från deras förfarande när det gäller att starta konto.

Kontotypen jag rekommenderar är ISK. Det är enklaste valet och det som passar bäst när du sedan blir myndig.

Öppna kontot

För att öppna ditt konto så surfar du in på Avanza.se. (Eller Nordnet.se)

  1. Mata in dina uppgifter.
    Personnummer
    Mejladress
    Mobilnummer (lägg kanske till extra mobilnummer till vårdnadshavare)
    Medborgarskap och skattehemvist (antagligen Sverige)
  2. Välj användarnamn och lösenord.
    Skriv upp detta! Det kan kosta pengar att återställa.
  3. Kryssa i att du läst och förstått villkoren.
    Läs gärna genom avtalen också.
  4. Fyll i kundkännedom.
    Penningtvättlagen säger att banken måste veta saker om dig.Fyll i att du inte är anställd, minderårig, får pengar från gåva, att pengarna sätts över från annan svensk bank, att det är dina egna pengar och att du inte är person i politiskt utsatt ställning, mm.
  5. Signera avtalet och skicka tillbaka.
    Avanza kommer att skicka avtalet till dig. Dina vårdnadshavare signerar och skickar tillbaka med bifogat kuvert. Här blir det lite byråkratiskt arbete. Bägge vårdnadshavarna måste nämligen skicka med en vidimerad kopia av sina ID-kort (körkort eller liknande).

signera-avtalVoila! Nu är du kund och kan snart börja investera i dina första bolag!

”Kommer du igång med ett regelbundet månadssparande så växer dina insättningar till ett stort kapital med tiden. 90 000 kr kan bli till 210 000 kr!”

Om du kommer igång med ett regelbundet månadssparande i tidig ålder så växer det till ett stort kapital med tiden. Skulle du till exempel börja månadsspara 500 kr/månad från det du är 15 år till du är 30 år så kommer du att ha ca 210 000 kr i kapital. Av detta kapital har du själv bara satt in ungefär 90 000 kr, resterande 120 000 kr är avkastningen på börsen! Du kan själv räkna här , eller se fler räkneexempel här.

I nästa del ska vi titta på lite bankarbete… Helt enkelt hur man för över pengar till sin nyskapade depå. Det är sedan det roliga börjar! När pengarna är framme kan vi börja investera! Häng med!

Om du själv går på gymnasiet eller högstadiet så tipsa dina vänner om inlägget så att de också kan komma igång. Tillsammans blir det roligare!

Är du äldre så tipsa ungdomar i din omgivning!

 

Annons

Framtidens pension är nu!

couple-984204_1280.jpg

Drömmer du om att luta dig tillbaka och njuta av pensionen efter ett långt arbetsliv? Ja, det är det många som drömmer om. Kanske planerar man till och med att sluta jobba lite tidigare än vid 65 år. Låt oss säga så här, det kommer inte att bli lätt!

För en vanlig löntagare som inte sparar till sin pension kommer framtiden att vara oviss. För vem vet vad den nya pensionsåldern kommer att bli: 65, 67 eller rent utav 75? Att den nuvarande nivån vad gäller pensionsutbetalningar kommer att korrigeras är ganska säkert. Detta bygger på att vi blir äldre och att vi börjar arbeta senare i livet vilket innebär att man måste arbeta under en längre tid för att systemet skall fungera.
Intressant är att den genomsnittliga allmänna pensionen är 52 procent av lönen och detta har sjunkit med 10 procent under drygt en tioårsperiod. Däremot har tjänstepensionen ökat från 17 till 22 procent under samma period. Vilket innebär att genomsnittspensionen ligger på 73 procent av lönen.
Tyvärr så kommer nog dessa siffror att förändras negativt när nästa generation skall gå i pension. Att bära sin egen ekonomi kommer att bli tydligare i framtiden, därför bör man inte luta sig mot dagens siffror.

Hur ser då pensionssystemet ut idag?
Vi plockar fram den klassiska pensionspyramiden och visar på de delar som påverkar pensionen.

Skärmavbild 2016-11-14 kl. 18.04.27.png

Den allmänna pensionen
18,5 procent av din lön är pensionsgrundande inkomst upp till 7,5 inkomstbasbelopp. Av detta går 2,5 procent till premiepensionen där du har möjlighet att välja bland 800 fonder. Har du inte valt hamnar pengarna i den statliga Sjunde AP-fonden, AP7 Såfa. Läs mer!

Tjänstepension
Om du arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal får man tjänstepension från sin arbetsgivare. Man skulle kunna se det som uppskjuten lön. 4,5 procent är den vanligaste procentsatsen som avsätts till sin tjänstepension (kommunal-, landsting-, privat- och kooperativ anställning). Detta kan i slutändan göra en skillnad på över en miljon mer i pension. Man väljer själv förvaltningsform och försäkringsbolag. Läs mer!

Privat sparande
Frågan är då hur man vill leva när man väl är redo att gå i pension? En del är att se över hur kostnaderna ser ut och vad man kan göra för att påverka dem. Har man investerat i sitt boende har man med största sannolikhet gjort en bra affär. Har man också varit smart att amortera av på lånet kan man bo riktigt billigt på ålderns höst.
Att spara till sin pension ser jag som en absolut nödvändighet, hur tråkigt det än verkar. För vem vill lägga undan tusenlappar när man är 30 år för att sedan använda dem 30-40 år senare? Men det är här det smarta kommer in, ju tidigare du börjar desto mindre blir insatsen. Läs mer!

Hur mycket får jag?
Man kan gå in på pensionsmyndigheten och göra en prognos över pensionen. Känns resultatet nedslående är det dags att kavla upp ärmarna och börja spara inför din ålderdom.
Om man räknar med en årsavkastning på blygsamma 5 procent i snitt innebär det följande:

Skärmavbild 2016-11-14 kl. 21.13.16.png

2000 kronor i månaden i 20 år

Skärmavbild 2016-11-14 kl. 21.13.41.png

4000 kronor i månaden i 20 år

Skärmavbild 2016-11-14 kl. 21.14.04.png

6000 kronor i månaden i 20 år

Om man har lyckats spara ihop till exempel 2 000 000 kronor finns det stora möjligheter att dryga ut sin pension genom att satsa på bolag som ger utdelning. Diversifierad din aktieportfölj och få 5 procent på summan innebär 100 000 kronor och du har kapitalet kvar. För tänk om du blir 100 år, hur skall man då fördela sina sparade pengar?

Här kommer lite tips på hur man kommer igång med sitt sparande från tidigare blogginlägg på Sparabloggen.

Aktieskolan
Fondskolan
Investeringstips 1
Investeringstips 2
Investeringstips 3
Investeringstips 4

Lycka till med din pension!

Låt Fortum betala din elräkning!

fortum

Nu kommer kylan och Sverige har tagits lite på sängen av vintern i år. Snöröjningen har fungerat si så där i Stockholm och däckfirmorna har fått bråda dagar med att byta till vinterdäck. Själv fick jag börja med att skotta upp ett område på gatan först för att byta till vinterdäck sedan. Det var ett äventyr att köra dit bilen! Läs mer om hur du kan spara pengar på dina däck här. En annan sak som kostar på vintern är energi. Värme- och elförbrukning drar iväg. Hur ska vi spara här?

Elkostnaden är en ganska stor kostnad i hushållsbudgeten. Vi skrev redan i somras om att spara pengar på elkostnaderna genom sitt elavtal, och att elen är hushållens största kostnad, efter mat. Elkostnaden för ett år ligger på:

Elkostnad per år Villa
25 000 kWh/år med direktverkande el,
10 000 kWh/år om man bortser från uppvärmning.
Elkostnad per år lägenhet
12 000 kWh/år med uppvärmning,
5 500 kWh/år om man bortser från uppvärmning.
Källa: Enerigrådgivaren.se

Denna kostnad kan man påverka på tusen sätt. Både genom att välja avtal med omsorg, men också genom att spara energi på belysning eller andra sätt. Detta verkar vara ett återkommande ämne här på bloggen. Men det finns ett sätt att få hela elräkningen betald för dig. Låt elproducenterna själva betala!

”Låt elproducenterna själva betala! Investera i en elproducent och betala sedan elräkningen med deras utdelning!”

Idén är alltså att investera pengar i en elproducent och sedan betala elräkningarna med deras utdelningar. Du blir därmed ”elektriskt-oberoende”, ett första steg mot att vara helt ekonomiskt oberoende! Det finns främst två kandidater att investera i från Sverige. Eftersom vi har avtal och en infrastruktur som enkelt ger oss tillgång till skandinaviska börserna blir Fortum och Elverket Vallentuna de två enklaste investeringsobjekten. (Genom t.ex. Degiro kan man investera i elbolag över hela världen. Men jag har inte data på dessa. Kanske kan du tipsa om ett stabilt elbolag I USA, Tyskland eller liknande?)

Fortum är noterat på finska börsen (OMX Helsinki) och Elverket Vallentuna är noterat på Aktietorget. För att kunna räkna på hur stor investering man måste göra för att med stor säkerhet kunna täcka elräkningen med utdelningen så ska vi titta på historisk utdelning och göra ett litet överslag. Att Finland använde euro ger oss en faktor till i beräkningarna! Vi börjar med Fortum:

Utdelning från Fortum:

År          Utdelning kr           Direktavkastning
2016:            1.1 EUR                     7,68%
2015:            1.1  EUR                    6,43%
2014:            1.3 EUR                     7,32%
2013:            1.1 EUR                     7,18%
2012:            1.0 EUR                    6,12%
2011:            1.0 EUR                     5,05%
2010:           1.0 EUR                     5,01%
2009:           1.0 EUR                     6,33%
2008:           1.0 EUR                     4,35%
2007:           1.35 EU                      5,3%
Medeltal:    1,095 EUR              6,077%

Så frågan är ju hur mycket du måste investera i Fortum-aktier för att få dina elräkningar betalda av Fortum. Eftersom Fortum som sagt är ett finskt bolag så både handlas det i och delar ut i euro. Valutakursen kommer därför att variera lite och beräkningen blir lite svårare. Euron har varierat mellan dryga 8 kr till ungefär 9,60 kr/euro senaste 5 åren. Därför räknar jag med jämna 9 kr här!

Elpris:
Villa: 10 000 kWh –> 10 000 kr/år –> 1 100 euro/år
Lägenhet: 5 500 kWh –> 5 500 kr/år –> 610 euro/år

Utdelning Fortum:
1.1 Euro/år (och kanske höjer de I framtiden?)

Antal aktier för att få elräkningen betald:
Villa: 1 100/1,1 = 1 000 aktier
Lägenhet: 610/1,1 = 550 aktier

Investering:
1000 aktier för 14,50 euro/aktie –> 14 500 euro = 130 500 kr (ca 140 000 kr med dagens eurokurs)
550 aktier för 14,50 euro/aktie –> 7 975 eruo = 71 775 kr (ca 80 000 kr med dagens eurokurs)

Utdelning från Elverket Vallentuna:

År         Utdelning kr       Direktavkastning
2016:        1.75 SEK                   2,92%
2015:        1.75 SEK                   4,28%
2014:        1.75 SEK                   4,61%
2013:        3,0 SEK                    8,96%
2012:        0,5 SEK                    1,41%
2011:        0,5 SEK                    1,29%
2010:        1.0 SEK                   2,33%
2009:        1,0 SEK                   2,02%
2008:        0,5 SEK                   0,95%
2007:        1.1 SEK                   2,24%
Medeltal: 1,285 SEK             3,162%

Utdelningen från bolaget påverkas mycket av elpriset som påverkas av väder vind, status i elverken och rådande elförbrukning och konjunktur. Får att få något att gå på så räknar jag alltså på framräknade 10-års-medel. Dock slipper vi valutaeffekten!

Elpris:
Villa: 10 000 kWh –> 10 000 kr/år
Lägenhet: 5 500 kWh –> 5 500 kr/år

Utdelning Elverket Vallentuna:
1,285 SEK/år (om än väldigt skiftande)

Antal aktier för att få elräkningen betald:
Villa: 10 000/1,285 = 7 800 aktier
Lägenhet: 5 500/1,285 = 4 300 aktier

Investering:
7 800 aktier för 60 SEK/aktie –> 468 000 kr
4 300 aktier för 60 SEK/aktie –> 258 000 kr

Det känns väldigt uppenbart att Fortum är bolaget som vi plockar upp här. Elverket Valletuna finns visserligen på hemmaplan, men den ojämna utdelningen och den jämförelsevis låga direktavkastningen gör valet enkelt.

Det kan kännas mycket att investera ca 140 000 kr för att slippa betala elräkningen någonsin igen. Det är ungefär lika mycket som att köpa en ny bergvärmepump! Men å andra sidan är den stora fördelen att den här värmepumpen aldrig kommer att slitas ut och behöva bytas*. Tröttnar du på den kan du dessutom sälja den och kommer antagligen både få pengarna tillbaka och ha avkastat en hel del vinst! Det är en värmepump som jag gärna hade investerat i!

Så vad säger du? Ska vi se till att aldrig behöva betala en elräkning själva igen?

 

* En investering i aktier är dock alltid utsatt för andra risker. Valutarisker, marknadsrisker, konjunkturrisker mm mm. Investera alltid i aktier på lång sikt, fördela din investering på flera bolag och investera inte pengar som du ska använda inom kort!

 

Det hårdnar på kortmarknaden. Nya villkor. Byt kort!

kreditkortPixabay

Minusräntan slår mot banker och låneinstitut. När räntan (reporäntan ) under 2015 sjönk från 0,0% till -0,10%, -0,25% till -0,35% så kostade det storbankerna över 200 miljoner kr! Detta är ingenting som bankerna kommer att ta utan att göra motstånd. Ett hett tips är att de kommer göra allt de kan för att vältra över denna kostnad på sina kunder för att hålla uppe vinsten så mycket som möjligt.

Under 2016 har räntan sänks ännu mer till -0,5%. Bankerna får betala mer och mer för att ha pengar. Detta kan man börja märka på att avgifter ökar, och jag tänker nu främst på avgifter på betalkort. Jag är fortfarande av åsikten att betalkort ska vara gratis. Det kan tänkas vara en konstig åsikt. Ska man inte betala för att använda en tjänst? Kanske… men eftersom samhället och banker strävar efter att kontanter ska försvinna så anser jag att det inte är jag som ska betala för det.

Men i takt med att bankerna söker efter inkomstkällor blir gratis betalkort allt svårare att hitta. Inte ens om man är guldkund/vardagskund eller liknande är det säkert att kortet är gratis. Många banker har försämrat sina kort:

Detta var några exempel på hur marknaden för betalkort har försämrats för oss konsumenter. Nu är det inte bara räntan som ligger bakom, utan även nya regler för hur stora avgifter som bankerna kan ta ut av den handlare som du konsumerar hos. Men faktum kvarstår; du ska inte behöva betala för att betala!

För mig personligen har de här ändringar fört med sig att jag sagt upp Skandiabankens Kreditkort (som jag använde för att betala resor p.g.a. av förstärkt reseförsäkring), sagt upp OKQ8:s kreditkort (som jag använde för att få cash-back-bonus på alla kortköp), bytt Länsförsäkringars Bankkort (som jag använde om jag ville ta ut kontanter ur automat).

Nu återstår frågan hur jag då gör för att ta ut pengar, betala saker. Is cash king? Nä… inte för mig. Jag gillar inte att använda kontanter. Jag vill dra kortet så ofta så möjligt. Det finns fortfarande lösningar som fungerar.

Det är tre avgifter som belastar ett betalkort; årsavgift, uttagsavgift och valutaväxlingsavgift. Det är svårt att hitta kort som är gratis i alla tre vilket gör att man kanske måste ha flera kort som man använder på olika sätt. Så här gör jag:

För kontantuttag
lansforsakringar-kreditkort

Eftersom jag är guldkund hos Länsförsäkringar är deras kreditkort fortfarande gratis. Det har ingen avgift för uttag ur automat. Eftersom det är ett kreditkort måste man dock ”fylla på kortet”/betala uttagen i efterhand med faktura. Lite extra krångel.

Årsavgift: 0 kr/år (195 kr/år om du inte är guldkund!)
Valutaväxling: 1,5% av beloppet.
Automatuttag: 0 kr i Sverige/EU (35 kr utanför EU)

Används i Sverige, främst automatuttag eftersom jag annars missar bonusen nedan.

För att betala i butik (i sverige)
preem-mastercard

För att betala i butik/på nätet/när man tankar/parkering med mera använder jag Preem Mastercard. Det ger 1% bonus på alla köp som man sedan kan lösa in och få cash-back i en Preem-butik.

Årsavgift: 0 kr/år
Valutaväxling: 1,5% av beloppet.
Automatuttag: 35 kr eller 2% (vilket nu är högst!)

Används för att betala direkt i Sverige. Inte automat, inte utomlands.

Utomlands
santander-mitt-kort

Santander har ett kreditkort (Mitt Kort) som fungerar väldigt bra all-round. Det är dessutom gratis att använda utomlands, och det ingår både reseförsäkring (hos Folksam) och självriskreducering för hyrbil (hos Lloyd’s of London)

Årsavgift: 0 kr/år
Valutaväxlingsavgift: 0%
Automatuttag: 0 kr (Men… om man tar ut i automat debiteras man kreditränta från första dagen! Ladda kortet innan med pengar genom att betala in extra mycket.)

Används för att betala resor, hyra bil och betala utomlands.

Använder man de här korten eller kort med liknande villkor så kan man spara ungefär 2 500 kr/år. Så här har jag räknat. (allt bygger på någon sorts schablon. Jag har försökt att inte överdriva!)

Avgifter utomlands:
Använda kortet på semestern: 10 000 kr * 1,5% = 150 kr.
Uttag i automat: 4 * 35 kr = 140 kr

Bonus på köp: (Årskonsumtion alla kategorier)
Konsumtion: 15 000 kr * 12 = 180 000 kr; 180 000kr * 1,0% = 1 800 kr

Årsavgifter:
Två kort: 2 * 240 kr = 480 kr

Total besparing: 150 kr + 140 kr + 1 800 kr + 480 kr = 2 570 kr/år

Betalkort har väl alltid varit en djungel, men det har blivit ännu snårigare. Vi får hoppas att villkoren på ovan nämnda kort håller i sig! Vad använder du för kort? Du kan också passa på att leta själv bland olika kreditkort på AlltomKreditkort.

Ps.

En sak att tänka på är att alla kort ovan är kreditkort. De kommer inte att debitera ditt bankkonto direkt, utan du handlar för lånade pengar. Det innebär att du måste använda det med sunt förnuft och inte konsumera mer än vad du kan betala till fullo vid nästa månadsskift (inom 30 – 60 dagar). Annars debiteras du av en väldigt hög kreditränta! Klarar du inte att begränsa din konsumtion så ska du inte ha ett kreditkort, utan istället ett bankkort.

En förmån med kreditkort är dock att det ofta ingår en del försäkringar (vilket det iofs kan göra med bankkort med!) och det ska vara säkrare med kreditkort utomlands eftersom man inte riskerar att få sitt bankkonto länsat om någon skimmar kortet. För egen del hade det nog varit värre med en saftig kreditkortsräkning p.g.a. av skimming… Men kanske kan man få den avskriven??

Ds.

Lägg upp en sparplan till semestern!

startbild-semester-consector
pexels.com

Hösten har verkligen anlänt med sitt mörker och kyla. Sommaren känns avlägsen. Men det är skönt att drömma tillbaka till sommaren och soliga dagar. Eller varför inte tänka framåt? Att ta kontroll över sin ekonomi ger dig möjligheter att komma dit du vill. Vill då åka en vecka till Mallorca? Eller har du helt andra planer. Kanske börjar du fundera på en ny bil?

Enligt två undersökningar som Länsförsäkringar gjort 2011  och 2014  saknar var femte svensk ett sparande. Det finns säkert många anledningar till det, men skillnaden på att inte ha ett sparande och att lägga undan pengar ger en markant skillnad i trygghet och frihet att kunna åka på till exempel semester. Sedan är det något av en balansgång också. Svenskarna är nämligen de mest sparande i hela Europa. Enligt en senare undersökning som Nordea gjort så har andelen svenskar med stor buffert ökat stort de senaste åren, och tyvärr ligger de pengarna ofta på konton utan ränta. Så det ger mer att spara bra. Läs mer om att sätta pengarna i arbete här.

Detta inlägg i samarbete med Consector. Din Kostnadfria Låneförmedlare.
consector-logo-transparent

”… skapa personlig trygghet och frihet med sparplaner.”

Lösningen för att skapa personlig trygghet och frihet är att skapa sparplaner. Bestäm idag vilka mål du har framöver och skapa ett sparande som tar dig till de målen. Skillnaden blir ganska stor.

För att visa detta så lägger jag fram tre exempel; solsemester augusti -17, fjällsemester februari -18 och byta bil januari-19. För enkelhetens skull tänker vi oss två scenario. Antingen sparar man ihop pengarna I förväg och får ränta, eller så lånar man pengarna och betalar efteråt med ränta.

mallorca
Solsemester 
1 vecka Mallorca augusti 2017
Spartid: 10 månader
Kostnad: 30 000 kr

Sparplan: 3 000 kr/mån
Sparkonto: AvidaFinans = 0,9%
Intjänad ränta: 125 kr ungefär (ränta på varje insatt krona, varje dag)
Total resekostnad: 30 000 kr – 125 kr = 29 875 kr

Konsumentlån: 30 000 kr
Återbetalningstid: 2 år / 24 månader
Låneränta: 12,63% (snabb sökning nätet) = 1 412 kr/mån
Total kostnad: 33 888 kr

Kostnadsskillnad: 33 888 kr – 29 875 kr = 4 013 kr (ungefär 13,4 % dyrare)

 

skidor
Fjällsemester
1 vecka i fjällen februari 2018
Spartid: 16 månader
Kostnad: 25 000 kr

Sparplan: 1 500 kr/mån
Sparkonto: AvidaFinans = 0,9%
Intjänad ränta: 155 kr ungefär
Total resekostnad: 25 000 kr – 155 = 24 845 kr

Konsumentlån: 25 000 kr
Återbetalningstid: 2 år / 24 månader
Låneränta: 12,63% (snabb sökning nätet) = 1 176 kr/mån
Total kostnad: 28 224 kr

Kostnadsskillnad: 28 224 kr – 24 845 kr = 3 379 kr (ungefär 13,5% dyrare)
bil
Bil
Begagnad okej bil, inköp jan -20
Spartid: 3 år 2 månader = 38 månader.
Kostnad: 160 000 kr

Sparplan: 4 200 kr/mån
Sparkonto: AvidaFinans = 0,9%
Intjänad ränta: 1 965 kr ungefär
Total bilkostnad: 160 000 kr – 1 965 kr = 158 035 kr

Billån: 160 000 kr
Återbetalningstid: 5 år / 60 månader
Låneränta: 7,07% (snabb sökning nätet) = 3 157 kr/mån
Total kostnad: 189 420 kr

Kostnadsskillnad: 189 420 kr – 158 035 kr = 31 385 kr (ungefär 19,6% dyrare)

”Du får rabatt om du väntar med köpet tills du har pengarna på kontot!”

Skillnaden blir stor! Sparar du före köpet, istället för att låna och betala efter så ger du dig själv en ganska bra rabatt! Denna rabatt får du för att du väntar med köpet tills du har pengarna på kontot. Skillnaden blir större ju dyrare lånet är och ju längre du kan vänta. Även räntan på sparkontot påverkar rabatten.

För att göra din egen sparplan kan du använda Nordeas sparkalkylator.

Känns det lite tungt att vänta med bilköpet I tre år, och lägga undan över 4 000 kr varje månad fram till dess så kan du göra någon slags kompromiss mellan spara och låna. Att köpa bilen kontant är ju inte alla förunnat. På sparabloggen rekommenderar vi inte lån, men om man ska låna så är det bäst att låna så billigt som möjligt. Det får du hjälp med på Consector.

Läs gärna mer om sparplaner på Consector Förklarar. Där kan du få mer tips om sparplaner, och dessutom kostnadsfri låneförhandling till ditt bilköp!

Lycka till! Ha det så trevligt på semestern!

 

Minska dina elutgiftkostnader med Alltid.se och $parabloggen.com!

Bild1

I Sverige utgör boendet hushållens största kostnad. I boendekostnaden är energikostnaderna en mycket stor post. Svenska hushåll betalar så mycket som 25 000 kr/år i en genomsnittlig eluppvärmd villa, trots dagens låga elpris på ca 1 kr/kWh! Detta ger dig stora möjligheter att göra besparingar!

Det första man kan tänka på när det gäller utgifterna för energi är hur man kan minska sin förbrukning. Att minska energiförbrukningen ger både en ekonomisk besparing och är en lättnad för miljön. Win – win! Läs mer om tips i ett tidigare inlägg på $parabloggen.com.

En annan olägenhet när det gäller elräkningar är att de kommer väldigt ojämnt över året. Det kan kännas avlägset att tänka på mörker och kyla nu på sommaren, men vinterns kyla och mörker ökar användningen av elektricitet markant. Värmebehovet går upp oerhört mycket, man behöver tända fler lampor och man sitter inne mer och ser på tv mm. En elräkning i januari kan vara upp till 10 gånger högre än en i juli! Kanske ligger elräkningen i juli på 300 kr, men räkningen i januari på 3 000 kr! Detta kan ge en ganska stor osäkerhet i månadsbudgeten.

När man gjort vad man kan för att minska elförbrukningen är nästa besparingsåtgärd att se över vilken elleverantör man har och vilket avtal man har med dem. Det finns många leverantörer att välja mellan och det kan kännas lite krångligt. Dessutom måste man upprepa det med jämna mellanrum när avtalet löper ut. Som tur är finns det smarta entreprenörer som skapar nya tjänster som hjälper dig med det här!

logo

Alltid.se ser till att du

  • alltid får lägre elpris.
  • alltid får samma månadskostnad.
  • alltid får klimatsmart el.
  • dessutom kan du byta trots att du har bundet avtal idag!

När du registrerar dig som kund hos Alltid.se så matar du in uppgifter om din aktuella elleverantör eller laddar upp din senaste elfaktura. Därefter får du snart ett nytt och riktigt bra erbjudande där Alltid ser till att kostnaden för elen fördelas ut jämt över årets månader. De lovar dig dessutom lägre elpris än vad du har idag! Detta gör att du inte riskerar få några skyhöga räkningar på vintern och får en större kontroll över din månadsbudget. Dessutom har Alltid.se ett bonusprogram som ger dig återbäring, vilket ytterligare kan sänka din elkostnad. Eller varför inte skänka bonusen till välgörenhet?

Låter det krångligt? Det är det absolut inte! Se själv denna korta film som förklarar.

Om du passar på att bli kund nu redan nu i augusti är du dessutom med och tävlar om en helt ny elbil från BMW! I ett samarbeta mellan $parabloggen.com och Alltid.se kan du dessutom spara ytterligare 500 kr på elkostnaden genom att använda kampanjkoden 500SPAR när du registrerar dig som kund. Registrera dig redan nu!

 

BMW i3

Så trots att det kanske tar emot lite nu när solen fortfarande lyser… ta tag i din elkostnad och registrera dig som kund hos Alltid.se nu så är du beredd när vinterns mörker och kyla höjer din elförbrukning!

Tänk på att du kan byta över till Alltid.se även om du har ett bundet avtal! Glöm inte kampanjkoden 500SPAR. Det kan dessutom löna sig att googla lite om BMW innan! 😉

Jubileum!

Sparabloggen AK 2år.jpg pixabay.com

För två år sedan startade vi en aktiesparklubb. Vi startade upp en depå, utformade ett bolagsavtal och lade upp en investeringsplan. Tanken med vår lilla sparklubb är att långsiktigt bygga upp ett aktiekapital som kan stärka våra inkomster. Resan har bara börjat, men efter två år kan man ju i alla fall utvärdera utvecklingen något. Det är också läge att fira lite med en Kopparbergs Cider… 😉

En kort presentation om klubbens ramar kan ni läsa om här . Vi har på två år nått så långt att vi byggt upp en aktiedepå som innehåller tio bolag, som är det antal som vi siktar på att äga. Från början fick vi dryga ut portföljen med diverse fonder för att med ett begränsat (vi har ju givetvis ett obegränsat kapital nu… 😉 ) kapital kunna öka antalet bolag i portföljen och plocka ner risken. Fonder kommer nog alltid få var en del av portföljen för att kunna komma åt utländska marknader mm. Investeringsplanen ser i korthet ut så här:

  • 10 svenska bolag och några fonder för att komma åt andra marknader.
  • Aktierna fördelas enligt: 4 LargeCap, 3 MidCap, 3 Smallcap.
  • Bolagen måste alltid göra vinst.
  • Huvuddelen av kapitalet investeras direkt i aktier.

Aktier juli16
För en närmare beskrivning över portföljens innehåll just nu kan du läsa här.

Hur har det då gått? Marknaden har inte varit den allra bästa. Vi fick en rejäl skjuts upp i det tokiga klimat som var på börsen slutet 2014 – början 2015. Sedan dess har det bara varit utför. Vet inte om vi ska klappa oss för bröstet, men vi lyckades hänga med upp i uppgången och parerade nedgången ganska bra. Denna utveckling är vi nöjda med.

Utveckling juli14juli16

Vår strategi för det kommande året är att vänta ut björnmarknaden genom att sakta gå in i börsen igen. (För tillfället är vi 50% likvida ungefär.) Sedan hoppas vi att när börsen vänder uppåt så är vi 100% investerade! Hur svårt kan det vara? 😉 Kavastu får visa vägen!

Samtidigt som vi driver aktiesparklubben så driver vi denna bloggen för kunna ventilera våra tankar, dela med oss av våra resultat och lära oss mer om investeringar.

Det har varit roliga och givande två år, undrar vad nästa två år kommer föra med sig?!
Vi vill samtidigt passa på att tacka alla våra läsare som inspirerar oss att fortsätta skriva inlägg.

Per & Thobias

 

 

Hur köper du mobiltelefon?

Mobil
(Grafik: pexels och Thobias)

En av de vanligaste skuldfällorna  i Sverige är våra mobiltelefoner. Att ha en dyr och fin mobiltelefon ses nästan som en mänsklig rättighet och mobilföretagen har därför ofta svept in telefonköpen med en slöja av avbetalningar och bindningstider. Att räkna ut vad en telefon egentligen kostar och vilket abonnemang som är billigast är komplicerat. Men det finns en stor sparpotential om man kollar igenom köpet ordentligt innan man slår till.

Att mobilkonsumtion lätt leder till stor utgifter är inget nytt. Bland unga är det en vanlig skuldfälla. Så mycket som 760 000 betalningsföreläggande härrörde från mobiltelefon och bredbandsabonnemang 2005, och det har nog inte minskat sedan dess.

vimla
Stöd sparabloggen, öppna ditt abonnemang på Vimla här!

För att undersöka vad en telefon med abonnemang kostar får man göra en hel del beräkningar. För jämförelsens skulle ska jag ”köpa” ett par populära telefoner på olika sätt och se vad som kan tänkas vara det billigaste. Vi jämför några olika telekombolag jämfört med att köpa telefonen kontant med det billigaste abonnemanget. För att sätta lite krav så väljer vi minst 2GB data i abonnemanget.

De tre mobilmodellerna som jämförs är: iPhone SE (16GB), iPhone 6s (16GB) och Samsung Galaxy s7 (32GB).
De olika butikerna som jag jämför är: Tre, Telenor, Telia, Tele2, Comviq, Halebop, fello och sedan kontant i butik med det billigaste abonnemanget där det ingår minst 2GB data (Hallon liten).

Resultatet ser ut enligt följande:

iphone se

iphone 6s

samsung s7
* fello.se har lite rabatterade månader i början. Jag tog ett medelvärde för de 24 första månaderna.

Som synes finns det en hel del pengar att spara genom att se sig omkring!

Sparpotentialen mellan dyraste och billigaste alternativen är:
4 683 kr för iPhone SE
4 824 kr för iPhone 6s
4 108 kr för Samsung S7.

Nu är jämförelsen inte helt rättvis eller enkel att göra. Det är lite olika surfmängd (minst 2GB, men en del var långt över) och kontantpriset kan pressas ännu mer genom att använda lite mindre butiker på nätet. Jag valde ut lite mer renommerade butiker. Det finns alltså kanske ännu mer pengar att spara. Det viktigaste är att du vet vad du gör, och ser dig omkring. (Det kan ju till och med finnas billigare mobiler att köpa…)

Frågan är varför någon skulle välja ett alternativ som är flera tusen kronor dyrare. En viktig anledning är säkert att man inte behöver betala något med en gång, utan handlar telefonen på kredit. Kredit är alltid dyrare. En intressant sak är att man får gräva ganska djupt ner i avtalet för att hitta ord som kredit, lån och ränta…

(Räknar man lite enkelt så blir ju räntan på ovanstående lån ca 4 500 kr för en telefon som kostar 7 000 kr… Alltså 2 250 kr/år eller en effektiv ränta på ca 30%. En ganska hög ränta i minusräntemiljö. Fast så kan man ju inte riktigt räkna eftersom produkterna/abonnemangen skiljer sig lite åt.)

En annan anledning till att de dyra alternativen väljs är säkert att det är svårt att överblicka vad det totala priset egentligen blir, och att man inte jämför tillräckligt ofta. Här är det bra att ta hjälp av de olika prisjämförelsetjänster som finns på nätet. Till exempel:

compricer för telefonabonnemang.
prisjakt för telefon och abonnemang.
pricerunner för telefoni.

Lycka till i telekomdjungeln!


Stöd sparabloggen! Öppna ditt abonnemang på fello här!

Asiatiska gränsmarknader, där tillväxten finns.

Filipinnerna.jpgCC2, 1, 2, 3.

Det pågår ett skifte på många håll i världen. Den industriella revolutionen sveper fortfarande över världen och formar om jordbruksregioner till industriregioner. Dessa områden brukar benämnas gränsmarknader/frontier markets. I dessa områden finns det stor tillväxt att ta del av! (och en hel del risk!)

Claes Hemberg på Avanza har varit på investerarresa i Asien och bloggat  och poddat därifrån. Jag lyssnade på poddavsnittet och fick en del inspiration till hur jag kan placera en del av mina investeringar. Att låta sitt kapital söka sig till de marknader där tillväxten är bäst är alltid en bra idé. (Se dock tillägg om riskhantering också…) Ska kapitalet avkasta så måste det finnas där tillväxten finns. Tillväxten är som störst där det finns utrymme att växa och utvecklas. Potentialen till detta måste vara som störst i regioner som ännu inte utvecklats så mycket.

Man kan (lite grovt) dela in världen i fyra kategorier; mogna marknader, tillväxtmarknader (emerging markets), gränsmarknader (fronter markets) och underutvecklade marknader. Bäst tillväxt hittar vi i tillväxtmarknader eller kanske främst gränsmarknader.

Några av de länder som har bäst BNP-tillväxt just nu finns i Asien. Tittar man på tidsperioden 2000 – 2007 finner man följande BNP-tillväxt: Indien 8%, Indonesien 7% och Filippinerna ~7%. Dessa siffror är en genomsnittlig årlig tillväxt. Det betyder att BNP fördubblas över en tioårsperiod! (Sverige har max haft 6,9% i BNP-tillväxt ett enstaka år 1970 )

Denna fantastiska tillväxt som de här länderna uppvisar under en sådan lång period beror dels på, som sagt, denna försenade ankomst av den industriella revolutionen. Det finns en enorm kraft i förändringen från en jordbruksekonomi till en industriell ekonomi. Det finns tecken på att de här länderna tar över stafettpinnen som världens tillverkningsregion. Denna omställning medför också att människor tar steget från fattigdom till en konsumerande medelklass. Vilket i sin tur också ökar BNP-tillväxten.

Andra positiva faktorer i landet när det kommer till BNP-tillväxt är en demografi med många arbetsföra och få gamla. (Snittåldern är 23 år!) Dessutom har de en ökande befolkningsmängd som ger stora möjligheter.

Detta sker dock inte helt utan svårigheter. Det finns enorma utmaningar att överbrygga. Infrastrukturen måste byggas ut, förbättras och effektiviseras. Det politiska systemet måste reformeras så att demokratin förstärks, korruption bekämpas och mänskliga rättigheter förstärkas. Något som de jobbar med och, till skillnad från ”oss”, har ett facit i hand som de kan utgå ifrån.

Hur investerar man då i de här länderna, eller gränsmarknader?

Svenska bolag med exponering i Filippinerna

Transcom WorldWide
Transcom_logo_blue_RGB
Transcom är en global specialist inom kundservice och kundnöjdhet. Företaget levererar lösningar inom kundtjänst, försäljning, teknisk support samt fakturabevakning, och påminnelsehantering. Företaget finns representerat i 23 länder. Bland annat Filippinerna.

Transcom hade en fantastisk omsättning före finanskrisen. Efter det så ser siffrorna inte lika fantastiska ut.

Atlas Copco
Atlas Copco
Atlas Copco är en global leverantör av kompressorer, vaukuumlösningar och luftbehandlingssystem. Atlas Copco har en relativt stor närvaro i Filippinerna.

Av dessa två bolag så är Atlas Copco det absolut bästa och mest stabila. Dock är det en enormt stort bolag där chansen till snabb tillväxt är liten. Trots detta har omsättningen i bolaget fördubblats på tio år! Ett mycket mer stabilt sätt att exponera sig mot marknaden således!

Fonder som investerar i Asiens gränsmarknader

Indien
Indien kan kanske inte benämnas som en gränsmarknad, utan hellre som en tillväxtmarknad. Dock är landet så enormt stort att vissa delar ligger väldigt långt fram, medan andra delar har hela sin utvecklingspotential kvar. Det finns en hel mängd med fonder som investerar i Indien. Några av de jag tyckte verkade bäst är

Indonesien
Möjligheten att investera i Indonesien är mer begränsad än Indien, men det går ändå. Den fond jag fastnade för är

Filippinerna
Även antalet fonder som investerar i Filippinerna är ganska få. Det finns dock ett svenskt fondbolag som driver en sådan

Breda fonder
Det finns även fonder som ”hjälper” fördela kapitalet i flera olika länder och regioner

 

Riskhantering
Innan man investerar i dessa regioner måste titta på riskexponeringen. Utvecklingen på de här marknaderna är inte spikrak och utan hinder. Risken i varje enskild marknad är stor. Risken för hela kategorin är stor. Därför bör man begränsa sin exponering. Kanske högst 1% av kapitalet i varje enskilt land? Max 5% – 10% i gränsmarknader totalt?

När du bestämt hur mycket du vill investera här finns det två metoder att använda. Antingen investerar du i svenska bolag med stor exponering i regionen, eller så investerar du i en fond som i sin tur exponerar här. Man kan även titta på gränsmarknader på andra ställen i världen:

Ett upplägg skulle kunna vara:

1% Indien
1% Indonesien
1% Filippinerna
1% Ryssland
1% Pakistan
1% Brasilien
—
6% totalt i olika länder

Andra intressanta länder/regioner att investera i kan vara Vietnam, Thailand, Taiwan, Mexico, Baltikum, Balkan, Spanien eller Turkiet. Det gäller att undersöka ländernas potential och utveckling. Glöm inte att väga in politiska och etiska aspekter!

Lycka till ute i världen!

Vad står det i deklarationen och hur mycket skatt blir det?

6056493021_ddbafe106a_o
Magnus D, flickr.com

Nu när deklarationen landat i brevlådan kan man kika lite på hur ISK:en egentligen beskattas. Som bekant så schablonbeskattas innehavet i ett investeringssparkonto. Men då uppstår två frågor direkt; hur stor är beskattningen? vilket kapital är det som schablonbeskattas?

Om man börjar med den första frågan så var den först lite klurig, och sedan efter att reglerna ändrades 1 januari 2016 ha det blivit ännu krångligare.

För årets deklaration (som då gäller för 2015) gäller följande:
Schablonskatten var för 2015 30% av statslåneräntan per den 30 november 2014. Statslåneräntan var då 0,9%, vilket ger en schablonskatt på 0,3 * 0,9 = 0,27%.

Du ska alltså betala 270 kr för varje 100 000 kr som du har i din ISK. (Vilket är mycket lägre än för året 2014) Frågan är då bara vilket kapital som skatteverket räknar med? Är det i början av året? I slutet? Någon sorts medelvärde? Rätt svar är någon sorts medelvärde av kapitalet på kontot. Medelvärdet räknas ut genom att:

  • lägga ihop alla insättningar som skett på kontot under året,
  • lägga till värdet på depån i slutet av varje kvartal,
  • dividera denna summa med 4. (Vilket blir ett medelvärde av 4 kvartal.)

deklaration
LionSthlm, flickr.com

Om du nu letar upp 7.1 schablonintäkter på din inkomstspecifikation så ser du att dina ISK finns uppradade där med en summa. Denna summa är alltså kontots kapitalunderlag multiplicerat med statslåneräntan. Vill du undersöka vilket kapitalunderlag som skatteverket kommit fram till (eller din bank meddelat dem) så tar du alltså schablonintäkten och dividerar med statslåneräntan (i decimalform). Ex:

Schablonintäkt konto 12345678:      1 800 kr

Ger kapitalunderlag 1 800/ 0,009 = 200 000 kr.
På schablonintäkten ska du nu skattas med 30%, vilket ger en skatt på 1 800 kr * 0,3 = 540 kr

Denna skatt på 540 kr är sedan kvittningsbar mot andra skatter i samma kategori (schablonintäkt på ränteinkomst), eller till viss del mot kapitalinkomst.

 

Hur blir nu för 2016?
Med minusräntor och annat ställdes den hypotetiska frågan om det kan komma att bli så att man får betalt för att ha kapital i en ISK? Nu är det visserligen så att reporäntan  som riksbanken sänkt till -0,50% inte är samma ränta som statslåneräntan . Statslåneräntan har aldrig varit negativ. Men trots detta har ändringar införts som gör att beskattningen på investeringssparkonton blir lite högre, och aldrig går under ett visst golv.

Från och med 1 januari 2016 beräknas schablonskatten istället så här:

  • Ett tillägg på 0,75% läggs till statslåneräntan när man beräknar schablonintäkten.
  • Man inför ett golv på skattesatsen, så att värdet aldrig understiger 1,25%, oavsett hur låg statslåneräntan blir.

Detta är alltså vad som gäller för 2016, till nästa deklaration:

Statslåneräntan sista november: 0,65%
Tillägg: 0,75%
Skattesats: 0,65 + 0,75 = 1,4 % (vilket är över golvet på 1,25%)

Schablonskatt 2016: 1,4% * 0,3 = 0,42%

Du blir beskattad med 420 kr på varje 100 000 kr som du satt in i en ISK eller kapitalförsäkring. En relativt kraftig ökning jämfört med 2015, men fortfarande lägre än 2014 och 2013:

2013: 0,447%
2014: 0,627%
2015: 0,27%
2016: 0,42%

Läs gärna mer om beskattningen av ISK (och för all del även kapitalförsäkring):

Avanza förklarar hur beskattningen går till.
Skatteverket förklarar hur ISK fungerar.
Frågor och svar på skatteverket.

Lycka till med deklarationen!
påskkyckling
Glad påsk!