Ekonomi

Betala dig själv först!

pengar växer
pixabay.com

”Kontot är tomt i slutet av månaden! Jag kan inte spara.” Var fjärde svensk har inga pengar kvar i slutet av månaden, visar en undersökning som SBAB gjort (2011). Var femte svensk har ingen buffert sparad. Det gör att man lever i en ganska stor ekonomisk risk. Vad händer om en oförutsedd utgift dyker upp?

Men vad ska man göra då? Om pengarna är slut, så är det slut! Svaret är betala dig själv först. Innan man betalar räkningar och annat så betalar man sig själv först. Man kan till och med göra det med autogiro. Om lönen ramlar in den 25:e, så ordna en automatisk överföring från lönekontot samma dag eller dagen efter.

Detta gör nog en del lite nervösa. Ska man strunta i räkningar? Vad händer om man inte har råd med maten sedan då? Jag vill hävda att det inte ska finnas en motsättning mellan att betala sig själv först och att ha råd med sitt liv. Det hela handlar helt enkelt om budget. Det största skälet för de flesta som inte har pengar kvar i slutet av månaden är dåliga vanor, att pengarna brinner i fickan. Man ser att det finns pengar kvar på kontot så man fikar en gång till, köper de där byxorna, tar en öl till på krogen eller köper ännu en pryl. Saker man inte behöver, egentligen inte saknar och som man bara gör för att man kan.

Många har pratat om detta före mig.  Vad skulle jag annars ha fått ett sånt klatschigt motto i från? Men det är faktiskt sant. Ska man lyckas spara regelbundet varje månad så ska man inte testa sin självdisciplin varje månad. Man ska betala sig själv först. Det är ju nämligen det som betala syftar på. Man sparar undan pengar till sig själv, som går till trygghetsbuffert, eller till drömmarna i framtiden.

Jag har lagt upp ett sätt man kan använda för att inte lockas att spendera pengar i onödan. Systemet bygger på tre olika konton:

  • Ett lönekonto/transaktionskonto där lönen kommer in och utgifterna går ut.
  • Ett buffertkonto där du har pengar sparande som du kanske kan behöva komma åt snabbt. Om bilen går sönder till exempel.
  • Ett långtidsspar där du sparar dina pengar som du ska använda i framtiden. Din pengamaskin!

Betaladigsjälvförst

  1. Lönen kommer in på ditt lönekonto / transaktionskonto / kontot där du kopplat ditt kort.
  2. Det första som sker är en automatisk överföring på det belopp du bestämt att spara varje månad till långtidssparandet. 10 %? 5 %?
  3. Betala alla räkningar.
  4. Om det finns mer pengar kvar på lönekontot än vad du budgeterat att du behöver under månaden så flyttar du överskottet till ditt buffertkonto. Kanske behöver du inte använda dem denna månad?
  5. Löpande utgifter betalas under månaden. Mat köps, kläder inhandlas och du kanske går på bio. Om du behöver får du ta tillbaka lite av det du förde över till ditt buffertkonto. Fundera på varför, för du spräckte din budget!
  6. Om det blir lite kvar av överskottet på buffertkonto så flyttar du det till långtidssparandet. Buffertens storlek är ju redan förutbestämd.

Man måste givetvis inte göra exakt så här. Jag tycker dock att det fungerar ganska bra! Jan Bolmesson, på RikaTillsammans har ett liknande system. Han vill att du ska strukturera din privatekonomi som ett proffs.

Hur mycket ska man då betala sig själv/spara? Det är svårt att svara på eftersom det handlar så mycket om vilka mål man har. Vi brukar rekommendera att man sparar 10% av sin lön varje månad. Gör man det under hela sitt yrkesverksamma liv så kommer man att leva väldigt gått på det i framtiden! Har man inte det målet så kan man ju börja med 1%! Då upptäcker man att det är så lite att man inte ens märkte det. Då kan man spara 2% eller 4% ganska enkelt.

Ett annat sätt att tänka är att fundera på vad man sparar till. Om man har sin buffert på plats, så kanske det är julklappar och semester man sparar till? Vad kan det gå på? 10 000 kr? 20 000 kr? 30 000 kr? Ska man spara 30 000 kr/år måste man lägga undan 2 500 kr varje månad.

När man väl har sitt mål klart så får man ta en titt på sin månadsbudget och hitta utrymmet för sitt sparande. Ett annat sätt är att helt enkelt lägga undan sitt sparande det första man gör och sedan leva på de pengar som blir kvar. Jag tror att många skulle bli förvånade över att det faktiskt går!

Betala i lokal valuta när du reser!

Betalkort
(Grafik: Sean Macentee, Creative Commons och Thobias)

VISA har dragit igång sin kampanj Växla inte bort semesterkassan. Var smart när du åker utomlands och behåll så mycket av dina egna pengar som möjligt! Alla försöker nämligen ta del av din kaka. Se till att använda rätt betalkort, och betala i lokal valuta!

Vi har skrivit tidigare om hur man på bästa och billigaste sätt ska ta med sig pengar när man reser utomlands. Om man inte är lite om sig och kring sig så riskerar man att få betala en hel del extra. Det finns både uttagsautomater, årsavgifter och valutapåslag på de olika korten. Detta tar jag inte igen. Läs hellre här:

Sparabloggen, betalkort utomlands del 1
Sparabloggen, betalkort utomlands del 2
SvD, Bankomat överlägsen växlingskontoret
Compricer, billigare ta ut resevalutan på plats än på Arlanda

Sparabloggen rekommenderar alltså MittKort med ränta från Santander (Ett MasterCard). Ingen årsavgift, ingen kredit (du sätter in resekassan på ett konto med ränta före resan) och vanligtvis ingen uttagningsavgift. (Tar du ut väldigt mycket i automat är ICA:s kort bättre. Också kopplat till MasterCard.)

Allt detta har vi skrivit om, men det finns en liten fälla till. En liten grej till som riskerar att kosta dig extra slantar. Det handlar om du ska välja vem som växlar över dina pengar från SEK till euro, dollar eller annat.

kortio
Stöd sparabloggen.com, hitta det kort som passar dig bäst på kortio.se!

När du tar ut pengar eller betalar med kortet får du nämligen välja om du vill betala i lokal valuta eller i din egen valuta:

Väljer du att betala med lokal valuta (euro, dollar, GBP eller liknande) så kommer VISA eller MasterCard stå för växlingen. (Detta val kallas ofta without conversion i uttagsautomaten)

Väljer du att betala i Svenska kronor (SEK) så kommer banken på resmålet att ta hand om växlingen. (With conversion i bankomaten)

Du ska alltid välja att betala i lokal valuta, without conversion. Då får du den bästa valutakursen.

Ett exempel:

Jag tog ut 100 euro i en bankomat. Valde utan växling. Sedan köpte jag lite hamburgare åt familjen för 22,90 euro. Jag betalade med kort och tjejen i kassan valde att betala i SEK innan jag hann stoppa henne. Vad blev det för skillnad i kurs?

100 euro blev 934,36 kr debiterat.     Kurs 9,34 kr/euro.
22,90 euro blev 220,33 kr debiterat.  Kurs 9,62 kr/euro.

Euron steg här helt plötsligt med ungefär 3%. Din reskassa blev värd 3% mindre. 30 kr på varje tusenlapp. Det blir trots allt några hundra på en veckas reskassa. Pengar som bara försvinner till ingen nytta! (Egentligen en avgift som den lokala banken tar ut för att växla dina pengar. Som du inte görs medveten om!)

Sparabloggen rekommenderar alltså:

  • Skaffa ett så billigt kort som möjligt till utlandsbetalningar. Titta på årsavgift, uttagsavgift och valutapåslag. Vi rekommenderar Santander MittKort med ränta.
  • Betala alltid i lokal valuta och låt VISA eller MasterCard ta hand om växlingen.

Trevlig semester!

ps. Detta skrev Privata Affärer om redan 2009… Läs lite mer info där! ds.

Ekonomiunderhållning i sommarnatten

böcker

Foto: pixabay.com

Nu när sommaren är här och det förhoppningsvis finns tid över för andra saker än att jobba, äta och sova. Passa på att utforska den aldrig sinande ström av böcker, tidningar, podcast, bloggar och klipp på youtube inom den ekonomiska sfären. Lite beroende vilket intresse man har, finns det stora möjligheter att sätta sig in i makroekonomiska frågor såväl som jordnära spartips. 

Tidningar
Börja dagen med Dagens Industri, en trevlig frukostläsning där man över sommaren kan få 8 veckor till det fantastiska priset av 199 kronor. Finns givetvis att tillgå via dator eller surfplatta. Veckans affärer, Affärsvärlden och Privata affärer är tre andra tidningar som är värda att ta en titt på. Vill man inte betala kan man alltid surfa in på deras respektive sida och läsa en begränsad variant.

Svenska ekonomipoddar
Fill or Kill: tradingpodd som har en ganska hög ingångsnivå kunskapsmässigt.
Börspodden: John och Johan resonerar kring hur marknaden ser ut och ger konkreta aktietips.
Kreditvärlden: En podd som leds av Louis Landeman och Gabriel Bergin där de pratar om företagsobligationer. Vad är det för något och hur man kan investerar i dem, men också mycket mer. Riktigt intressant.
Aktiepodden, Aktiespanarna och Ekonomiska klubben: Är alla Aktiespararnas egna poddar som inger förtroende med analyser och spekuleringar kring börsen.
Analyspodden: Dagens industris egen podd som pratar kring olika händelser i marknaden.
EFN: Är ett dotterbolag till Handelsbanken. Driver poddarna Plånbokspodden, Makropodden och Börslunch.
Fondpodden: intressant podd som belyser fondvärlden med intervjuer och historiska tillbakablickar.
Placeras Stockholmsbörsen: Chefredaktören Tomas Linnala diskuterar börsen och händelser kring den och lämnar också konkreta aktietips.
Sparpodden: Pratar om sparande i allmänhet med ett visst fokus åt börsen. 90 avsnitt hittills med Günther och Jan finns att tillgå men det är osäkert vad som ska hända då bägge herrarna har slutat.
Plånboken i P1: Vardagsekonomiska frågor i klassisk P1-anda.
En Economistas Podcast: Bloggfenomenet och entreprenören Isabella Löwengrip och Pingis Hadenius ger råd om privatekonomi. Skiftande nivå på denna podd.

Böcker
Vår ekonomi: Klas Eklund.
The Intelligent Investor:  Benjamin Graham
Tankar om aktiesparare: Urban Bäckström
Investera som mästarna: från Aktiestinsen till Soros: Jonas Bernhardsson
Så här blev Warren Buffett världens rikaste person: Per H Börjesson
Så här kan alla svenskar bli miljonärer: Per H Börjesson
Vägen till ekonomisk frihet: första miljonen om sju år: Bobo Schäfer
Vägen till din första miljon : alla kan bygga en egen pengamaskin: Tobias Schildfat
Rich Dad, Poor Dad Vägen till ekonomisk framgång: Robert T Kiyosaki
Rik på riktigt: en värdefull vardag är möjlig: Fredrik Warberg och Jörgen Larsson
Vem tog mina pengar?: Robert T Kiyosaki och Sharon L Lechter
Ta makten över dina pengar: Nina Jansdotter
The Richest man in Babylon: George Clayson

TV/Youtube
Låna för livet med Claes Hemberg återfinns på Urplay.se.
Lyxfällan på TV3
På youtube finns en uppsjö av klipp av olika kvalité och innehåll. Sök på ämne som intresserar dig och du får garanterat upp en film i ämnet.

Ha en skön sommarunderhållning!

Snitträntan – en lysande idé

ränta hus

pixabay.com

Det råder nog ingen tvekan om att bostadslånet är det lån som belastar ekonomin mest. Att räntan har sjunkit drastiskt under några år har varit en mycket lönsam affär för de flesta som äger sin bostad. Nu finns det ju de som sitter fast i 10-åriga lån och som ännu inte har fått känna av hur månadskostnaden har minskat. Från den första juni är det lag på att redovisa sin snittränta, ett helt fantastiskt sätt för konsumenten att ha koll på hur verkligheten ser ut.

snittränta

Källa: Compricer

Se över Era lån och jämför hur just din bank ligger till i jämförelse både med sin egen snittränta men också hur konkurrenterna agerar på marknaden.
Enligt undersökningar från Sifo har 70 procent av alla bolånekunder inte prutat på sin ränta. Detta innebär i praktiken att om man har några miljoner i lån förlorar man många tusenlappar varje år. Se till att alltid minimera dina räntekostnader, banken kommer inte att göra det åt dig.

Räkneexempel på årskostnad för olika summor och räntenivåer:

1 00000 kr – 2% = 19 992 kr
1 00000 kr – 1.33% = 13 296 kr

2 00000 kr – 2% = 39 996 kr

2 00000 kr – 1.33% = 26 592 kr

Om man till exempel kontaktar SEB och refererar till snitträntan är det inte alls säkert att just du kommer att få den. Banken kan också komma att ställa motkrav som att flytta över alla sina bankaffärer, sparande osv.
Men en sak är säker, prutar du på listräntan kommer du att få en lägre ränta.
Om inte, gå till nästa bank!

Låt pengarna arbeta!

money
Credit: Chris Clor Blend Images Getty Images

”De flesta sparare tycker att 5 % ränta på sparkontot vore rimligt. Men de får 0 % och trots att det finns alternativ låter sju av tio pengarna stå.” Göteborgsposten, 23 maj 2015

De pengar man sparat undan ska sättas i arbete! Har du sparat undan ett kapital så har du möjlighet att få mer pengar utan att göra mer än att äga dem (egentligen lånar man ut dem, och låtar andra få dem att växa) Genom ganska enkla medel så kan du se till att få dina pengar att arbeta så effektivt som möjligt. Vad du gör med pengarna beror på hur länge du kan avvara dina pengar, och vilken risk du är villig att ta: Låg risk, medelrisk eller hög risk.

Kort tid = låg risk
Med kort tid menas egentligen all tid under 2-4 år. Har du planerat att använda dina pengar inom två år så är det låg risk, olika sparkonton, som är det enda vettiga valet. Annars kan en börsnedgång göra att pengarna inte finns på plats när du behöver dem.

Detta alternativ gäller också om du inte vill ta risk med dina pengar, oavsett hur lång sparhorisont du har. Vill du inte utsättas för att dina pengar under en period går ner i värde så är det lågriskplaceringar som gäller.

Sparkonto med maxad ränta.
Jämför vilket sparinstitut som har bäst ränta. (Compricer är din vän prisjämförelser!)
Vi har provat Santander och Hoist. De fungerar bra. Man skapar ett konto med hjälp av bank-id. Sedan för man över pengarna som en banköverföring eller som en inbetalning på bankgiro. Vi har haft kapital obundet, och man tar ut dem när man vill. Är man villig att binda kapitalet en tid kan man öka räntan:
Obundet:  1.0% – 1,35%
2 år:           1,5% – 1,85%

Räntefonder.
Har du redan kapital i någon sorts värdepapperdepå eller liknande kan man också placera dem i korträntefonder. De har låg risk. Ett exempel är Spiltan Räntefond Sverige som ger ungefär 1 – 2% i ränta. (Läs mer här)

Medellång tid = du kan ta mer risk (om du vill).
Med medellång placering menar man någonstans mellan 2-4 år till 5-6 år. Det är lite svårt att säga exakt, eftersom det som sagt handlar mycket om vilken risk man vill ta med sitt kapital. Men om man är beredd att ta en lite högre risk, och har en lite längre horisont än 2 år så kan man placera en del av pengarna i olika börsexponerade fonder. Man ökar risken, men kommer också på sikt få en högre avkastning.

Blandfonder.
Blandfonder balanserar börsplaceringar och ränteplaceringar. Detta gör att de har en jämnare avkastning till mindre risk. Dock kan det vara lite svårt att veta hur blandningen är, och hur stor risk det blir. Man får försöka titta på fondens historik. Man letar efter en stigande kurva som är ganska jämn. Förvaltningsavgiften ska vara låg också! Titta gärna på Swedbank Robur Mix Indexfond Sverige. (Läs mer om fonden här.)

Blanda egna fonder.
Vill du få mer kontroll över fördelningen mellan ränta och aktier kan du blanda egna fonder. Är du mycket försiktig och vill lägga dig 80% räntor och 20% aktier kan du ju välja 80% av kapitalet i ovan nämnda Spiltan Räntefond Sverige, och 20% i Spiltan aktiefond Investmentbolag. (Läs mer om fonden här)

Lång sikt = du kan ta hög risk. (om du vill)
Sparar du pengar på lång sikt, för pensionen, för ekonomisk trygghet, till barnen, så är det alltid en bra att ta de kalkylerade risker som en börsplacering innebär. Sparhorisonten är på 7-25 år. En börsnedgång kommer att återhämta sig under den tiden (om inte samhället smulas samman.) Viktigt är att inte investera allting på en gång, utan månadsspara in sig. På det sättet så riskerar man inte att investera alla pengar på en börstopp.

Här ska vi inte dra allting en gång till, utan investera i egna aktier eller i aktiefonder, beroende på intresse! Läs Sparabloggens aktieskola och fondskola!

Sammanfattning
Börsen är orolig. För tillfället (början av juni 2015) är vi skeptiska till börsen. Vi skulle inte placera in några stora summer i aktier eller aktiefonder just nu. Månadssparar man enträget ska man fortsätta med det. Man kommer att snitta ner sig genom en eventuellt nedgång. Det är svårt att tajma marknaden! Titta hellre just nu på räntefonder för att minska risken!

Men bara för att börsen är orolig ska man inte nöja sig med att ha 0% i ränta på sitt kapital! Flytta pengarna till ett sparinstitut som ger 1% – 2%! Det är du och ditt sparande värt!

Läs gärna mer på DN!

Lycka till!

Ta hjälp med att få kontroll över utgifterna!

Lånaförlivet Hushållets utgifter

I del 3 av Låna för Livet la Claes Hemberg fram medelutgifterna för en svensk snittfamilj. Snittfamiljen har utgifter på 435 000 kr/år.

Det kan vara lättare sagt än gjort att göra en hushållsbudget. Vilka utgifter har man egentligen? Vad handlar man egentligen varje månad? Hur ser den verkliga budgeten ut?

Enligt Hemberg har snittfamiljen utgifter för 36 300 kr varje månad. Om detta är tillämpligt för dig och ditt hushåll är omöjligt att svara på. Det beror på så många olika saker. Vart man bor (storstad/landsbygd), hur stort hushållet är (ensam / stor familj), vilka vanor man har. Men för enkelhetens skull så använder jag det som utgångspunkt.

Jämför vi denna budget med snittlönerna för 2013 får vi följande bild:

Utgifterna gäller en familj, två arbetande vuxna med barn.

Inkomst man: 31 500 kr – 10 395 = 21 105 kr
Inkomst kvinna: 26 700 – 8 811 = 17 889 kr
Totalt in på kontot: ca 39 000 kr
Utgifter: 36 300 kr
Överskott: 39 000 – 36 300 = 2 700 kr

Det finns ett överskott på ca 2 700 kr som kan läggas undan till sparande. Sparande på lång sikt eller till semester eller liknande. Detta är gott och väl. Det finns 32 400 kr (2 700 kr * 12 mån) som kan läggas på vad man nu anser sig vilja använda dem till.

Frågan är nu: Hur stort överskott har du? För att få hjälp att ta reda på det finns väldigt smidiga digitala verktyg. Man vill ju gärna slippa att gå igenom kontoutdrag för ett år tillbaka och gå igenom varenda post. Vi har testat två verktyg:

Smartbudget

Webbsida där du kan importera in dina kontoutdrag och få hjälp att sammanställa dem på ett överskådligt och bra sätt. Vi har inte använt tjänsten på ett par år, men det finns många smidiga funktioner även i gratisversionen.

Smartbudget_mobil

Tink

Mobilapp som automatiskt kan plocka in kontoutdrag från din bank/banker/betalkort. Efter att ha hjälpt appen att kategorisera din utgifter så kan du få en mycket bra överblick över alla dina utgifter.

Tink

Vår rekommendation är att man bygger sin månadsbudget så att man kan spara undan 10% av sin inkomst. I ”snittfallet” ovan så skulle det motsvara att minska utgifterna såpass att man kan lägga undan 3 900 kr varje månad. Vilka utgifter ska man skära i för att få loss 1 200 kr till? Fritid? Övrigt?

Använder du de digitala verktygen så får du hjälp att ta reda på det!

Lycka till med budgeten!

Slänga ur sig aktietips…

suit-portrait-preparation-wedding.jpg
Köp, köp, köp! Det är lätt att slänga ur sig aktietips. dock är det ganska dumt. Det är nämligen alltid köparen själv som måste ta på sig hela ansvaret! Vi på Sparabloggen försöker ge er läsare ett sätt att börja fundera på vilka aktier man kan köpa. Det är inte så svårt att hitta bolag som är stabila och antagligen kommer att utvecklas på sikt. Men att hitta riktiga klipp, eller att slå börsen på sikt… det är inte lätt!

För ett tag sedan så tog vi fram en lista på 5 stycken investmentbolag som skulle kunna utgöra basen i, eller kanske hela, din portfölj. Vi försökte räkna fram de investmentbolag som utvecklats bäst över tid, och klarat nedgångar bra. De verkar ju stabila och bra? (Dock ska man alltid ha i minnet att historisk avkastning inte är någon garanti för framtida avkastning!)

Nu kommer dock den spännande frågan… Hur hade en sådan investering fungerat? Om man nu köpt de här investmentbolagen, hade man då fått en bra avkastning? Tidsramen är väldigt kort (inlägget publicerades 15 januari). Fyra månader är verkligen ingen tid man kan säga varken bu eller bä efter. 5 år känns vettigare. Men nu kollar vi ändå!

Framräknad portfölj med utveckling från 15 januari till 22 maj:

Utveckling portfölj

Med en insats på lite dryga 100 000 kr har vi lyckats tjäna ca 20 780 kr! Det var inte illa! Det motsvarar +20,77 %! På fyra månader! Det är fantastiskt! Men detta säger ju egentligen ingenting. Har portföljen slagit börsen?

Vi brukar använda indexet OMX SPI. Det är ett index som räknar in alla bolag som finns på Stockholmsbörsen.

OMX SPI 15/1: 473,76
OMX SPI 22/5: 541,98

Stockholmsbörsen utvecklades 14,40 % under samma tid. Vi lyckades alltså slå börsen med ganska god marginal också! Vi måste ju vara superinvesterare!

Nej. Det är vi inte. Eller det kan man i alla fall inte säga utifrån det här. En apa som kastar pil skulle kunnat slå oss. Vem som lyckas på börsen under en 4 månaders period avgörs mycket av slumpen. Investeringar i aktier ska alltid ses på längre tid, minst 2 år. Vi får återkomma om två år och se hur vi lyckats under den tiden.

Trots allt detta så vill vi ändå hävda att portföljen är bra. Vi har investerat i välrenommerade storbolag på svenska börsen. Det är fem bolag som investerats i, men de fem bolagen utgörs av ca 100 bolag som de äger. Alltså är risken utspridd på alla dessa bolag. Det vi har här är alltså en riktigt bra avkastning till en mer begränsad risk. Ska man börja investera i aktier, så är detta en väldigt bra början!

Men vi vill göra en liten ändring. Vi byter ut Beijer Alma. Den nya investmentbolagportföljen ser ut så här:

20 % Ratos B
20 % Investor B
20 % Kinnevik B
20 % Melker Schörling
20 % Indutrade

Kom ihåg… Det är lätt att slänga ur sig aktietips. Sparabloggen uppmanar dig absolut inte att köpa dessa bolag. Vi uppmanar dig att titta på dem och försöka dra dina egna slutsatser! Det är nämligen du, och ingen annan, som får ta fullt ansvar för dina investeringar!

Lycka till!

Monkey-throwing-darts-267x300

#braaffär – Vilka affärer har vi gjort? uppföljning

För ett tag sedan drog vi liv i tips-taggen #braaffär. Tanken var att tipsa varandra om bra affärer vi gjort, och inspirera till att göra fler bra affärer och spara mer pengar.

De flesta tipsen handlar om att inte köpa nytt, utan hellre begagnat på Tradera, Blocket eller någon annan onlinetjänst. Här finns mycket att spara! Möbler köper man för vrakpriser på nätet, och hemelektronik kan man få för halva priset, om man inte måste ligga i framkant. Här finns många bra affärer att göra!

Nästa trend är att sälja sina begagnade prylar på samma ställe. Att sälja gamla mobiltelefoner, möbler eller prylar kan göra en extrainkomst på flera hundra extra varje månad. Dessutom kan det vara ganska roligt. Så töm förråden nu, och omvandla ”skräp” till pengar!

Sedan kom även andra små tips in; handla på mellandagsrea, registrera ditt västtrafik-kort mm.

Förslag vi fått in:

Fantastiska tips! Hade man kunnat följa alla dessa tips hade man sparat/tjänat säkert 20 000 kr! Att handla begagnat är ett fantastiskt sätt att spara pengar, tjäna pengar och dessutom spara på miljön!

Lycka till med er affärer!

Alla vill väl göra en #braaffär ?

skylt

Alla vill göra en bra affär! Tillsammans kanske vi kan tipsa varandra till riktiga klipp? Sparabloggen sjösätter #braaffär!

Visst är man riktigt nöjd när man gjort ett klipp? Man köpte något billigare än väntat eller fick mer betalt än vad man från början trodde. Men en bra affär kan vara så oerhört mycket, och kanske något helt annat än vad man från början tänker.

Vad är då en bra affär? Det är väldigt svårt att svara på och det ligger nog mest i känslan man får efteråt. (Men det är viktigt att inte blanda ihop en #braaffär med det vanliga köpbegäret och konsumtionsbeteendet.)

Om man gjort en bra affär kan det vara trevligt att tipsa sina medmänniskor, så att de kan göra samma sak. Sparabloggen sjösätter #braaffär! Ge tips till alla läsare om bra affärer ni gjort! Det kan ni göra på flera sätt; antingen skriver du en kommentar här nedanför i bloggen, eller så kommenterar du på Facebook. Eller varför inte twittra? Skriv ett inlägg, och lägg gärna till taggen #braaffär. Så kan vi leta upp era tips och skriva dem på bloggen för att föra tipset vidare!

Vi kan passa på att ge några egna tips:

  • Jag registrerade mitt tågkort på västtrafiks webbplats. Det var tur, för jag tappade det förra månad. Nu kunde jag återställa det när jag tappade bort det! Sparade 1 000 kr! #braaffär
  • Köpte luft-luftvärmepump i ett hus som värmdes av direktverkande el-radiatorer! Elförbrukningen sjönk med tusentals kronor om året! #braaffär
  • Pratade med bilförsäljaren om en ny bil… Prisförslaget jag fick på min gamla bil kunde jag höja 5 000 kr på Blocket och ändå sälja bilen snabbt och smidigt! #braaffär
  • Köpte aktier tåg H&M till barnen! Tror på fortsatt uppgång, och kanske ett intresse för investeringar för dem? #braaffär
  • Köpa barnkläder begagnat på barnklädesmarknader. Kostar en bråkdel! #braaffär
  • Sälj din gamla mobiltelefon på Tradera istället för att lägga den i byrålådan! Bra för utrymmet, miljön och du får in några hundra! #braaffär
  • Tog en weekend med frun i Helsingborg i somras. Bokade billigt på www.booking.com. En trevlig resa! #braaffär

Kunde fortsätt en stund till men jag vill hellre be Er läsare om Era bra affärer. Inte bara den bästa, inte bara investeringar i värdepapper (men även det så klart) utan alla affärer som kändes bra! Vi följer upp om en vecka!

Skicka era bra affärer som kommentarer på facebook, som kommentarer i bloggen eller på twitter med hashtagg #braaffär!

Vi hörs!

Kapitalskyddade investeringar – aktieindexobligationer – Bankerna skor sig!

Livboj
pixabay.com

Är du intresserad av att ta del av börsens möjligheter, men rädd att du ska förlora pengar? Då är du inte ensam! Dessutom är du målgruppen för storbankernas så kallade strukturerade produkter!

Går man in på sin bank idag och säger att man vill investera en summa pengar, men inte ta så stor risk så kommer man nog mest troligt ut med aktieindexobligationer, eller SPAX:ar som de kan kallas. Detta beror inte på att det är det som du tjänar mest på, utan på att det är denna produkt som banken tjänar mest på! Dessutom kan de sälja in den till dig med de lysande argumenten ”investera med möjlighet till bra avkastning, men inte ta så stor risk”. Vilket ju var det du bad om hela tiden. Jag ska motstå frestelsen att sabla ner de här strukturerade produkterna mer nu… men istället lämna det till andra som redan gjort det:

Per H Börjesson är kritisk till aktieindexobligationer i webb-TV inslag.
Sparrebellen vill förbjuda aktieindexobigationer till småsparare.

Men det finns ett enkelt och billigare alternativ till denna produkt. Ett alternativ som ger dig fördelen att du inte behöver betala avgifter (både redovisade och mer dolda) till banken, utan kan använda hela ditt kapital till höja din avkastning. Dessutom är chansen till högre avkastning större om du syr ihop produkten själv.

Hela konceptet går ut på att man kombinerar en fond med låg risk, och ganska säker avkastning, som en räntefond med en fond med större risk, med möjlighet till större avkastning, som en aktiefond. Sedan balanserar man dessa så att avkastningen på räntefonden täcker upp det belopp som man satsar i aktiefonden. På det sättet så man ändå en positiv avkastning, även om aktiefonden går ner Detta kan låta krångligt, men jag kan visa med en bild hur det hela hänger ihop:

AIO_illustration_staplar

Du köper en aktieindexobligation för 11 000 kr + courtage.
Banken lovar dig det nominella beloppet på 10 000 kr tillbaka.

Obligationsdelen / räntedelen växer såpass att det täcker upp det lovade beloppet. Sedan kan optionen (den del som växer med börsen) ge dig en eventuell avkastning om börsen stiger. Det är dock vanligt att man betalar en riskpremie, som banken inte lovar att betala tillbaka. Dessutom tillkommer det också ett courtage som banken tar direkt (ofta 1,5 %). Riskpremien och avgiften är alltså det man riskerar att förlora. Dock trycks det inte särskilt hårt på detta i de informationsblad jag läst… Där pratas det mest om ”kapitalskyddad investering”.

Hur som helst… Hur ska vi kunna sätt ihop något sådant här på ett bättre sätt? Jo, helt enkelt genom att göra samma sak. Vi köper en räntefond (som ju bygger på obligationer) med den största delen av kapitalet, och tar sedan en chansning med resten! Det är alltså inte krångligare än att köpa två fonder! Exempel:

Vi går till banken och vill tryggt investera 40 000 kr. Banken ger dig förslaget att investera 44 660 kr i en aktieindexobligation med inriktning med konsumtionen i USA.

Du börjar alltså med att betala 660 kr i avgift, och sedan riskerar du 4 000 kr… och kan max avkasta 20% + valutaeffekt på tre år.

Man kan också investera så här:

Tror på fortsatt stark börs i USA:
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i Skandia USA (Avkastat 106,53 % på 3 år)

Mer global satsning: (Mindre risk ändå)
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i SEB globalfond Lux (Avkastat 88,44 % på 3 år)

Tror på utveckling i Indien: (Högre risk, större chans!)
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i Carnegie Indienfond (Avkastat 76,54 % på 3 år)

Satsa på Sverige: (med lite högre risk)
90 % i Carnegie Corporate Bond A (Avkastat 18,54 % på 3 år)
10 % i Carnegie Sverigefond (Avkastat 111,64 % på 3 år)

Tror på börsnedgång: (Sverige)
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i XACT BEAR 2 (Avkastar omvänt från börsen, men dubbelt! -68,83 % på 3 år pga börsuppgång)

Tror på börsuppgång: (Sverige)
90 % i Spiltan Räntefond Sverige (Avkastat 8,76 % på 3 år)
10 % i XACT BULL 2 (Avkastar dubbelt som börsen! +141,17 % på 3 år pga börsuppgång)

Vilket alternativ man väljer ovan beror ju på vad man tror börsen är på väg. Men man kan i alla fall ganska enkelt ge sig in och investera på börsen, utan att riskera att förlora alla sina pengar.
(Självklart är alla siffror ovan historiska… de senaste tre åren. Det enda man kan vara ganska säker på är att kommande tre år kommer inte att se likadana ut som de tre senaste. När börsen står på all-time-high kanske man inte ska ge sig in på börsen fullt ut.)

Men vad du gör… ge inte dina pengar till banken, utan sätt ihop ditt eget alternativ! Du kommer att tjäna mer på det, i 4 fall av 5, och ändå bra det femte!
Tänk också på att räntan just nu är väldigt, väldigt låg. Så länge räntan sjunker så är det bättre att ta en lång räntefond (som Carnegie Corporate Bond), men när räntorna stiger igen är det bättre att ta en kort räntefond (som Spiltan Räntefond Sverige)

Lycka till! Och flytta gärna in en del av sparkapitalet på börsen!

Skriv gärna en kommentar nedan med ditt eget alternativ till en aktieindexobligation!

Läs gärna rådet direkt från Per H Börjesson, på Sparrebellen.