Spara

Bästa sättet att spara till barnen?

Ungdomar Hav CC2
Att kunna ge sina barn en bra start i livet är alla föräldrars mål. Detta kan man göra på väldigt många olika sätt, men vi ska här fokusera på hur man kan ge dem en bra ekonomisk start i livet. Att spara till sina barn är relativt vanlig, men det är också vanligt att man sparar på fel sätt!

84% av föräldrarna sparar till sina barn, visar en undersökning som Swedbank genomfört. I median har en 10-åring ca 30 000 kr sparat, och en 17-åring 45 000 kr. Detta är fantastiska siffror, och lite svåra att tolka. Man kan i alla fall säga att många barn idag är födda med möjligheter som tidigare generationer inte haft.

Men hur ska man spara till sina barn? Finns det något rätt och fel sätt? Faktum är att det finns bra och dåliga sätt att spara till sina barn. Dessutom så är skillnaden mellan att spara på ”rätt” sätt jämfört med ”fel” sätt är tiotusentals kronor i slutändan. Det kan till och med göra skillnad på hundratusen kronor!

Rätt sätt att att spara är att investera pengarna på börsen, och inte på ett vanligt sparkonto. En del tycker att risken blir för stor, men med tanke på den långa spartiden så minskar risken ganska betydligt. Dessutom ska man spara små summor regelbundet. Dels för att minska just risken, men också för att själva sparandet inte ska bli så betungande. Sedan ska man också spara med så små avgifter som möjligt och på ett skattemässigt enkelt och förmånligt sätt. Detta går Claes Hemberg igenom på ett bra sätt på sin blogg.

Jag tänkte ta upp ett annat exempel på billigt sparande. Man kan ju faktiskt direktspara i aktier som man handlar på ett ISK (investeringssparkonto). Privata affärer gav ett förslag på en barnportfölj  som fungerar bra att köpa åt sina barn. Aktier som man inte behöver göra något med. Man köper dem, och låter dem ligga tills barnen vuxit upp. När tiden är mogen kan man överföra aktierna till dem. Privata Affärers portfölj såg ut så här:

  • Investor
  • Kinnevik
  • Hennes & Mauritz
  • Nordea
  • Autoliv
  • Ica Gruppen

Claes använder i sina räkneexempel summan 400 kr / månad och spartiden 20 år. För jämförelsens skull har jag använt detsamma. (Månadssumman kan man ju anpassa efter sin egen plånbok, men spartiden stämmer för de flesta. Att överlåta en stor summa pengar till en ungdom på 18 känns lite tidigt…) Vad skulle hända om man sparade regelbundet i de här aktierna under 20 år? Framtiden är omöjlig att uttala sig om, men för skojs skull kan man ju se vad som hade hänt om man började med detta för 20 år sedan.

Alltså har jag gjort så här:

  • Varje månad sparas 400 kr undan på ett sparkonto.
  • En gång om året fördelas pengarna (4 800 kr) på de olika aktierna i portföljen.
  • Vi köper och behåller aktierna.

Resultatet blir så här:

Portfölj 20 år

Insatt kapital: 12 * 400 = 4 800 kr. 4 800 kr * 20 år = 96 000 kr.
Värdet på aktierna efter 20 år: 358 237 kr.*

Visst är resultatet helt fantastiskt? En värdeökning på 262 237 kr eller 273 %! Denna utveckling i aktier som dessutom inte riktigt kan anses vara varken raketer eller jätteosäkra. Detta är kraften i ett långsiktigt sparande och ränta-på-ränta-effekten!

Just nu står börsen också riktigt högt. Skulle vi få se en nedgång på 50% så blir resultatet ett annat. Detta gör dock inget om man har många år kvar i sin sparhorisont. Då köper man bara billigare längs vägen, och börsen återhämtar sig.

 

Så vill ni starta ett smart sparande till ert barn. Gör då så här:

  • Starta ett sparkonto i en nischbank med så hög obunden räta som möjligt.
  • Börja månadsspara en lämplig summa till sparkontot varje månad.
  • Starta ett ISK i ditt eget namn.
  • I början av varje år så överför du sparkapitalet från sparkontot till ISK:t.
  • Köp aktier jämnt fördelat i de bolag som sa ingå i portföljen.

Vill man inte spara på detta sätt så öppnar man ett ISK och månadssparar i billiga aktiefonder istället!

Lycka till!

 

* Beräkningarna är gjorda så här:

Alla de sex bolagen som Privata Affärer rekommenderar har inte funnits på börsen i sin nuvarande form i 20 år. Jag har helt enkelt ”investerat” i de bolag som då fanns.

Varje köp är gjort i början av året. Jag började spara 400 kr i månaden 1995 vilket gjorde att de första köpen gjordes i januari 1996, osv. (Kurserna är hämtade från Avanza, och lätt avrundade. Kurserna är räknat efter dagens antal aktier. Det har med stor säkerhet skett en del splittar och annat längs vägen.)

För enkelhetens skull har jag avrundat antalet aktier till närmsta heltal. Jag hoppas att de jämnar till sig över tid.

Man måste lägga till värdet på alla utdelningar genom 20 år, räntan på det tillfälliga sparkontot och dra av den årliga schablonskatten och courtage. Eftersom jag inte riktigt orkar dyka ner i de beräkningarna så låter jag dem helt enkelt kvitta varandra.

Mer tips och idéer finns här och här .

 

Några onsdagstankar…

smart-725843_1920

Deziro
Nätmäklaren Degiro som etablerade sig i Sverige under 2015 och är aktiva i 18 europeiska länder har gjort sig kända för sina låga priser. Courtaget kan vara så lite som 5 kronor när man handlar amerikanska aktier för 20 000  kronor. De har också möjliggjort att man når många marknader, inte mindre än 26 länder kan man handla aktier i. Men nu tänker de ta aktiehandeln till en ny nivå, nämligen den lägsta nivån genom att erbjuda gratis handel på 500 bolag. Detta kallar de Deziro och de beskriver den själva som:

Den första i sitt slag, köp och sälj aktier gratis, var du än befinner dig i världen, utan avgifter, courtage, eller dolda avgifter. Skiftet från låg till noll kostnad görs möjlig genom en reklambaserad intäktsmodell. Plattformen kommer inledningsvis att täcka världens största aktier. Den kommer även att inkludera fraktionshandel, så att även den minsta investeraren kan dra nytta av detta.”

Exakta starten av Deziro är ännu inte satt men jag ser fram emot att handla på Deziro som ett komplement till Avanza och Nordnet. Men när det kommer till användarvänlighet och grafisk utformning är det inget som slår Avanza och kommer Deziro ha samma användar(o)vänlighet som Degiro är det bara priset som är lockande.

Privat pensionssparande
Nu är det sista månaden som avdragsrätten finns kvar i deklarationen för de pengar man har satt in på en IPS eller pensionsförsäkring. Den sänktes inför 2015 från 12000 till 1800 kronor. Men nu vid årsskiftet försvinner den helt och det innebär att man dubbelbeskattas om man fortsätter spara i dess nuvarande form. För när man tar ut pengarna från IPS:en eller pensionsförsäkringen betalar man inkomstskatt.

Se över ditt privata pensionssparande här.

Räntor
Vi har superbilliga räntor som påverkar alla med lån i en positiv riktning. Ja, kanske inte alla då det visat sig att man är så högt belånad att var fjärde hushåll uppger att de måste flytta om boendekostnaden ökar med 3 000 kronor i månaden, enligt senaste Bobarometern från Svensk Fastighetsförmedling.

Ännu mer oroande är det för människor under 30 år där hela 43 procent säger att de måste flytta om boendekostnaden stiger med 3 000 kronor – redan vid 1 000 kronor är det 14 procent som inte skulle kunna bo kvar i sin nuvarande bostad.

Det bästa är att verkligen ha koll på sina kostnader, bygg upp en buffert och att inte överbelåna sig.

 

 

 

Strukturera ditt sparande!

Besparingar

Lägg inte dina pengar i en burk. Öronmärk dem till olika saker, och spara på olika sätt!

Det är lättare att nå sina sparmål om man har tydligt mål och struktur på sitt sparande. Det övergripande målet med ett sparande är ju att skaffa sig ekonomisk trygghet, samt ett större utrymme att använda sina pengar till det man själv vill. Följer du strukturen in detta inlägg så blir det lättare för dig att lyckas med det!

(Detta inlägg är en del av boklotterier på  Sparabloggen.com. För att delta i lotteriet av en helt ny bok ska du gilla vårt inlägg på Facebook, leta upp Sparabloggens sida på facebook och gilla den. Du kan också retweeta oss på Twitter eller följ oss (@sparabloggen, @lysandeframtid).  Alla ni som gör något av detta deltar i lotteriet av två böcker!)

Målet med att spara kan vara lite olika, men jag tror att alla människor som sparar gör det antingen för trygghet eller frihet, eller båda. Tryggheten att klara oförutsedda händelser i livet, som en sjukskrivning, en trasig bil, en trasig tand eller nya snökängor åt barnen. Friheten att kunna åka på semester, köpa en ny bil, äta en middag på restaurang eller ta ledigt från jobbet.

För att lyckas så bra som möjligt med sitt sparande är det dels viktigt att ha koll på sin budget, att skapa ett överskott och spara till sig själv först. Sedan är det också bra om man lyckas skapa en struktur på sitt sparande. Att lägga alla sina pengar i en burk som man ställer längst in i ett köksskåp är inte så lyckat av flera anledningar (inbrott, inflation, husbrand och ingen avkastning är några.)

Jag ska försöka beskriva en sparstruktur som man kan använda sig av. Det är säkert inte den enda, och det kanske inte passar alla. Men det är en utgångspunkt. Jag har börjat med en prioriteringsordning om hur man ska klara livet så bra idag, imorgon och i framtiden. Jag tycker man bör dela upp sitt sparande i tre kategorier; buffertkonto, målsparande och pengamaskinen/långtidssparande.

Sparstruktur

Skapa en struktur på ditt sparande så att dina pengar blir öronmärkta och investeras till lämplig risk. Det blir lättare att f överblick och se om du nått dina mål!

Buffertkonto      Säkerhetsbälte liten

Buffertkontot står för den omedelbara trygghet, ditt ekonomiska säkerhetsbälte. Att klara en oväntad lite större utgift utan att behöva försaka semesterkassan eller ta ett lån. Se på buffertkontot som den kudde du landar på när du halkar och drattar på ändan… rent ekonomiskt.

Hur stort buffertsparandet behöver vara beror mycket på hur du lever och vad du äger. Någonstans mellan två och tre månadslöner kan vara lagom. Du bör klara ditt liv ett par månad även om löneutbetalningen strular. Du bör klara av att laga värmepannan eller bilen om de går sönder.

Pengarna ska inte låsas, men ska givetvis ge en viss avkastning. Alltså ska de sättas på ett räntekonto med rörlig ränta. För närvarande är detta antagligen inte på din bank. Banker som tillhandahåller tjänster som betalkort och lönekonton har inte sparränta idag. Exempel:

Med insättningsgaranti:
Bluestep Finans – 1,05% (ändras snart till 0,95%)
Santander Buffertkonto – 0,8%

Utan insättningsgaranti:
Alkelius spar – 3%

Vill du leta bland fler alternativ så kan du göra det på Compricer.

 

Målsparande        Målsparande liten

Det finns många saker som vi tänker oss att vi behöver, men som vi inte kan köpa utan att spara ihop till det först. En ny bil, dator, cykel, mobiltelefon, resa mm mm. Denna konsumtion bör man spara ihop till, och inte köpa på kredit/avbetalning. Det ger dig en sundare ekonomi och du slipper betala ränta när du gör dina köp. Tanken är att du ska få betalt för ränta, inte betala ränta!

Hur stort ditt målsparande är, och hur lång tid du sparar avgör hur dessa pengar ska placeras. Är det lite kortare tidsperioder så ska du ha en liten risk, ska du spara längre så kan du ha större risk.

Nästa års semester, tidshorisonten är ca 1 år.
Om man sparar så kort tid som ett år är risken alldeles för stor för aktier, aktiefonder eller annat som är kopplat till börsen. Det skulle kunna gå upp riktigt bra, men om det går ner hinner det inte återhämta sig på ett år.

Alternativen är ett räntekonto likt ditt buffertkonto, ett bundet räntekonto som ger lite mer ränta (bundet på 6 mån – 1 år. Detta är inget alternativ i dagsläget) eller en räntefond med låg avgift. Spiltan Räntefond som du handlar genom en ISK.

Ny bil, tidshorisonten är ca 3 – 5 år.
Om man ökar både kapitalet och tidshorisonten till tre år och uppåt så kan man blanda in en del högre risk, som kan ge en del högre avkastning. Man kan blanda in en billig blandfond om investerar en del i räntor och en del i globala aktier. Ett par exempel är AMF Balansfond och SPP Generation 40-tal med en hyfsat låg förvaltningsavgift.

Det handlar om att hitta en lagom fördelning mellan räntor och aktier. Lite hjälp på vägen kan du hitta i risktrappan . Ju längre du sparar desto större risk kan du ta. Men det beror också på hur mycket risk du kan tänka dig att ta.

Spånar jag lite kom denna fördelning fram. Men det är väldigt svårt att säga för det beror på så många faktorer. (Din riskbenägenhet, din övriga ekonomi, tajming på börsen, osv)

2 år – lite risk – 90% räntekonto, 10% blandfond
3 år – lite+ risk – 70% räntekonto, 30% blandfond.
4 år – lagom risk – 75% räntor, 25% aktiefonder
5 år – mer risk – 60% räntor, 40% aktiefond

 

Pengamaskinen     Framtidsträd litet

Pengamaskinen  är det sparande som kommer att ge ditt liv en rejäl guldkant i framtiden. Det långsiktiga sparandet är den uppskjutna konsumtionen som ger dig frihet att göra ”vad du vill” i framtiden. Denna del av ditt sparande får lång tid på sig att utvecklas och får med ränta-på-ränta-effekten en möjlighet att växa sig riktigt starkt i framtiden.

Hit kan man räkna ”det påtvingade” pensionssparandet, men också ditt eget långsiktiga sparande. Eftersom detta sparande kommer att vara i 7, 10 eller kanske 20 år, bör man placera det på börsen. Antingen direkt i aktier eller mer bekvämt i fonder. Bli inspirerade i ditt långsiktiga sparande av t.ex. Per H Börjesson (som ursprungligen är från Alingsås) och Günther Mårder.

För att lyckas riktigt bra med din pengamaskin ska du försöka följa några (relativt) enkla råd:

Har du byggt upp en stark pengamaskin så kommer den till slut att generera pengar till dig, en extra lön, utan att du behöver göra något alls! Vilken guldkant!

Följer du detta upplägg och de råden som finns här går du mot en mycket starkare ekonomi i framtiden och skapar trygghet och frihet åt dig själv och din familj!

ps. Glöm nu inte att interagera med oss på Facebook och Twitter! Gilla Sparabloggens sida, eller följ oss på Twitter! Man kan också gilla eller retweeta inlägget! ds.

Vad vet du om kyrkoavgiften?

Foto 2011-09-24 16 13 59
En vitrappad kyrka på den svenska landsbygden.

Ungefär 65% av Sveriges befolkning är medlemmar i Svenska kyrkan. Det innebär bland annat att de betalar kyrkoavgift till Svenska kyrkan. Jag tänkte reda ut lite om kyrkoavgiften i detta inlägg.

Om man ska vara medlem i Svenska kyrkan, och därmed betala kyrkoavgift eller inte, är egentligen inte en fråga om pengar. Men med information kan man göra ett upplyst beslut, vilket alltid är bra!

Kyrkoavgiften är i år dryga 1% av din årliga inkomst. Denna procentsats ser lite olika ut för olika församlingar och för att få ett exakt tal behöver du besöka Skatteverket för att få just din avgift. I Alingsås församling är kyrkoavgift 1,11% för 2015 inkomstår. Det ger en årskostnad på 2 840 kr om man räknar på Alingsås medelinkomst på 253 861 kr. Detta ger dig en ”månadsavgift” på 236 kr, om du har denna medelinkomst som lön.

Ska man se till hur mycket Svenska kyrkan får in i sin budget varje år så ger kyrkoavgiften ca 12 miljarder kr. (12,4 miljarder 2011 enligt detta faktablad. 13 miljard för 2015 enligt mina små beräkningar. (2040 kr/medlem * 9 816 666 svenskar * 65% medlemmar i kyrkan idag) De har 13 miljarder kronorna fördelas efter skattesats och antal medlemmar till alla svenska församlingar.

Vad används de här 13 miljarderna till då och vad gör kyrkan med dem? Enligt kyrkan själv används det till allehanda saker:

  • Svenska Kyrkan är förvaltare av ett viktigt kulturarv. De vårdar och underhåller kyrkobyggnader. De vackra vita kyrkor som pryder vårt land. (Byggnader, mark och inventarier till ett värde av över 15 miljarder 2011)
  • Ett annat kulturarv, eller milstolpar i livet, är dop, konfirmation, bröllop och begravningar. Dessa handhas och finansieras av kyrkoavgiften. (Begravningsavgiften täcker dock begravningen, och icke kyrkliga alternativ finns ju)
  • Svenska kyrkan gör ett stort socialt arbete med bland annat krisberedskap, hembesök, familjerådgivning, mötesplatser för ensamma, samtal med sjuka och sörjande, arbete för fred och försoning, stöd till aidssjuka och mycket mera.
  • Omsorg av barn och unga med öppen förskola, kyrkans barntimmar och annan verksamhet.
  • Internationell verksamhet med Svenska kyrkan på massor massor av länder och orter runtom jorden.

När vi kommit så här långt i inlägget har du kanske hunnit fundera över ditt eget medlemskap. Vill du se exakt hur stor ditt eget bidrag är till kyrkans verksamhet kan du besöka den här sidan och mata in din egna uppgifter.

Om du nu tagit beslutet att gå ur svenska kyrkan så kan du besöka Svenska kyrkans egna hemsida och läsa hur ett utträde går till. Här finns en blankett att ladda ner och fylla i. Skicka sedan blanketten till din egna församling. Adressen till församlingen hittar du även den på Svenska kyrkans hemsida. Sök din församling i toppmenyn.

Tycker du att det är krångligt att ta reda på adress till rätt församling eller inte har någon skrivare till blanketten? För en engångskostnad på 129 kr kan du få hjälp med hela förfarandet på webbsidan Gå ur Kyrkan Online. Där matar du in ditt personnummer så kommer du att få hem en förifylld blankett och ett svarskuvert med adressen tryckt. Signera blanketten och skicka in! Det går inte att göra det enklare! Tjänsten kostar som sagt 129 kr, men du sparar sedan årligen tusenlappar!

Ett annat alternativ är ju att gå ur kyrkan och sedan betala 300 kr/mån till valfri välgörenhet som du själv väljer. Alla vägar är rätt, eftersom det är din väg det gäller.

Att månadsspara minskar risken! Även i Swedbank Robur Europafond.

Europe Nightpixabay.com

Farföräldrarna gav en gåva på 3 000 kr till sitt barnbarn i Swedbank Robur Europafond år 2000. En dopgåva är en långsiktig investering och nu 15 år senare borde den ju vara värd en betydligt större slant! Men det visade sig att den våren 2015 var värd några kronor mindre än vad de köpt för! Fallet är taget från Plånboken i P1, lyssna efter 45:20 min. Vad kan ha blivit fel? Är inte börsen rätt ställe för långsiktiga investeringar?

Det finns två problem med gåvan som gavs till barnbarnet. Dels så gavs allt vid ett tillfälle, och dels så hade de en enorm otur. Hade barnet fötts 3 år senare så hade avkastningen på kapitalet sett väldigt annorlunda ut. Fondandelarna köptes nämligen precis när börsen stod som allra högst, strax före IT-bubblan sprack! Snacka om otur! Hade man köpt tre år senare hade man istället prickat botten och bara fått se uppgång av värdet! (Trots den oturligt dåliga tajmingen har fonden återfått sitt värde. Det är därför långsiktighet är så viktigt när man investerar i aktier/fonder. Den långa tidshorisonten ska väga upp för dålig tajming.)

Swedbank Robur Europafond historik sedan 2000
Utvecklingen för Swedbank Robur Europafond från 6 mars 2000 till 27 juli 2015.
Denna graf stämmer inte så väl ihop med de siffror jag hittade på Swedbank. Oklart varför…
(Det kan bero på skillnaden i hur man hanterar utdelningar inom fonder. Förr så delades pengar ut till fondägaren och fonden köptes in igen, nu så läggs det på kursen. Grafen ovan är inklusive utdelningar.)

Man kan se i grafen att investeringen inte givit någon positiv avkastning förrän augusti-september 2014 (förutom ett kort tag före finanskrisen bröt ut). Sedan kan man dock se att fonden faktiskt gått upp ca 20% sedan halvårsskiftet 2014. 20% avkastning på 15 år är dock inget att skryta med. Vad detta beror på kan man spekulera i. Till störst del beror det antagligen på fondavgiften (1,25% som dras varje år, oavsett resultat) som varit tämligen hög, och eventuellt en kombination på dålig förvaltning och att Europa haft en ganska dålig utveckling på grund av finanskrisen.

Men vad ska man göra då? Hur ska man undvika att ha otur? Måste man vara börsexpert för att ge sina barnbarn en gåva som avkastar hyggligt? Nej! Det är ganska enkelt att undvika den här fallgropen med otur i tajmning. Det gäller att sprida ut inköpen under en längre tid. Istället för att investera hela gåvan vid ett tillfälle så sprider man ut den månadsvis. Investera inte 3 000 kr vid ett tillfälle, investera 100 kr i månaden i 30 månader istället!

3 000 kr investeras i Europafonden mars 2000:
Inköpskurs: 20,90 kr/andel
Kurs 27 juli 2015: 25,12 kr/andel
Avkastning: 20,2% (Denna uppgång skedde efter programmet spelades in!)
Avkastning kr: 3 606 kr

100 kr/mån investeras i Europafonden från mars 2000 och 30 månader framåt:
Medelkurs investering: 18,31 kr/andel (investerat den 1:a varje månad, från mars 2000 till augusti 2002)
Kurs 27 juli 2015: 25,12 kr/andel
Avkastning: 37,2%
Avkastning kr: 4 116 kr

Vi ser att avkastningen på investeringen ökat avsevärt från 20,2% till 37,2%. Det har vi lyckats med genom att sprida våra inköp så att vi inte har otur och råkar investera på toppen av en börsbubbla. Givetvis så hade vi fått motsatt effekt på botten 2003. Vi hade då missat en del avkastning, genom att inte lyckas träffa den absoluta botten. Men handen på hjärtat. Kan du tajma börsen, så att du träffar botten exakt?

Enkla tips på hur du lyckas med din investering:

  1. Månadsspara! Sprid dina inköp så du inte har otur och träffar en börstopp.
  2. Om du köper fonder så leta efter låga förvaltningsavgifter! (Europafonden har tagit 1,25% om året under hela tiden! Det betyder att avkastningen minskat med 20,5 %-enheter!)
  3. Sprid risken genom att välja en globalfond, eller ett paket av olika fonder.

PS!
Dessa tips är extra viktiga just nu. Tittar man på värderingar och grafer finns det tecken som tyder på att vi kanske står på en topp just nu och kanske ska ner en bit. Då kommer det ta ett tag innan dina investeringar får tillbaka sitt värde om du köper allt på en gång. Men om du månadssparar dig hela vägen ner så blir det en helt annan sak!
DS.

Var buffertspara? Storbankerna har inga sparkonton!


800px-Swedbank_Logotype_-_Since_1820Public Domain

Vi har ett extremt ränteläge i Sverige idag. Det beror på att riksbanken försöker få igång inflationen och stimulera ekonomin. Givetvis kan det inte hålla i sig för evigt, och det får en del olika effekter. En effekt är att storbankerna inte verkar ha några sparkonton värde namnet! Så frågan är var man ska placera sitt buffertkonto? Det borde ju trots allt vara några tiotals tusen kronor. De förtjänar ränta!

Om du startar ett sparkonto utan bindningstid på din bank idag så kan jag nästan garantera dig att du inte får någon ränta alls. Du får ingenting betalt för att låna ut dina pengar. Det kan kännas lite oschysst eftersom banken tar relativt bra betalt av dig för att låna pengar. Tar vi en titt på sparräntorna hos bankerna ser det ut så här:

Fasträntekonto storbanker
Sparränta Storbanker 21 juli 2015

Att binda sina pengar på 5 år till denna låga ränta är inte en bra idé. Bättre i så fall att vänta. Men vad ska man göra med sitt buffertkonto då? Pengarna ska vara lätta att komma åt, inte utsättas för risk. Givetvis ska du, som vi tidigare skrivit om på Sparabloggen, hitta den bästa räntan som finns där ute! Använd Compricer! Min sökning gav idag:

Bästa sparräntan sept15
Denna sökning blir fort inaktuell! Gör din egen sökning! (aug15)

Det gick att få lite ränta, trots att man inte binder så länge! Men ett riktigt buffertkonto bör ju vara helt obundet. Då kan man få runt 1,00 – 1,05 % i ränta. Det lönar sig att titta sig omkring!

Detta kommer att ta dig kanske 30 min att leta upp det obundna konto som ger dig bäst ränta, öppna det och flytta över pengarna. Du kommer att tjäna hundratals kronor  varje år på den halvtimmen… (1% av 10 000 kr är 100 kr) Det kan vara den bästa timlönen du någonsin fått!

Lycka till!

Spara miljö och pengar! Spara energi!

Alternative_EnergiesCC 2.0

Hösten har kommit och dagarna blir kortare. Augustimånads elräkning damp ner i lådan idag, och den var faktiskt ganska blygsam. Augusti var alltså en varm månad. Men vi vet att så kommer det inte att var så länge till. Det gäller att börja fundera på hur man kan spara energi nu över vintern! Sparad energi är sparad miljö och sparade pengar! Win-win-win!

Samtidigt som elräkningen kom så fick jag också ett nummer av Vi i Villa. (Sveriges mest läst reklamblad… jag menar tidning). Man vet att hösten är på gång på allvar när den tidningen fylls av energispartips och guider till värmesystem. Så också i detta nummer! I detta nummer så gav några olika familjer sina bästa energispartips:

  • Sänk inomhustemperaturen.
    De flesta har onödigt varmt hemma. 20 grader fungerar bra, kanske till och med 19 gradera? Det handlar bara om att vänja sig! Passa på att vänja dig långsamt nu när temperaturen sjunker gradvis utomhus.
  • Återvinn och skänk vidare.
    Återvinn dina prylar, eller skänk dem vidare när du inte behöver dem mer. Man kan även köpa begagnat istället för nytt! Detta kommer inte att minska din egen energiräkning, men det kommer definitivt förbrukas mindre energi i världen. Din plånbok kommer dock att må gott av det!

  • Gör förändringar.
    Tänk över vilka förändringar du/ni kan tänka er och genomför det! Små förändringar är bättre än inget. Man måste inte börja med de stora sakerna som att tilläggsisolera huset eller byta värmesystem. Det kan vara en bra början att byta ut gamla glödlampor eller stänga av tv:n när ingen tittar!

  • Involvera hela familjen.
    Att få med hela hushållet på energibesparingar gör att man inte kämpar ensam och gör också att barnen får en flygande start i sitt miljötänk! För att lyckas med detta kan man ju alltid börja titta på elmätaren i huset och ta en titt på elräkningarna ihop. Kan man jämföra med förra årets elräkningar så kan man ju dessutom göra det till en sport att minska eldanvändandet!

  • Täta ytterdörr och fönster.
    Kalldrag är både obehagliga och dyra. För att få bort dem kan man antingen byta dörrar och fönster till nya och bättre, men man kan också göra en liten light-renovering genom att bara byta gummilisterna runt alla fönster och ytterdörrar. Det kan vara den åtgärd som har allra störts avkastning jämfört med priset. Att byta gummilister kostar kanske 200 kr, men kan spara runt 1 000 kr om året (enligt en gammal kalkyl på energimyndigheten) Läs om hur man gör här.

  • Stäng av apparater.
    Allt fler apparater står på i hemmen, och allt fler står på fast de inte används för tillfället. Ta för vana att stänga av tv:n när ingen tittar, ställ datorn i strömsparläge när den inte används, släck lampor när du inte är i köket, stäng av musiken om ingen tittar! Framförallt sparar man mycket på att lära sina barn göra detsamma!

  • Kör inte halvfullt.
    Ett bra spartips är att se till att disk- och tvättmaskin fylls helt innan man kör dem. Hälften så många körningar, hälften så mycket energi och tvätt-/diskmedel!

  • Rätt temperatur i kyl och frys.
    För varm skadar maten och för kallt förbrukar onödigt mycket energi. Lämpliga temperaturer är +5 grader i kylen och -18 grader i frysen. Läs mer på Energimyndigheten.
  • Dra upp gardinerna.
    Historiskt har värmekontroll varit en viktig funktion för gardinerna vi har hemma. Det kan det fortfarande vara! Dra bort gardinerna när solen skiner så får vi gratis värme och dra för dem när det är mörkt och kallt för att hålla inne värmen. Det gör skillnad!

  • Energispara medvetet.
    Att lyckas energispara på ett bra sätt betyder att man genomför de saker som man känner sig bekväm med och som ger den bästa effekten. Fundera på vad som faller sig mest naturligt hos dig/er och sats först på det! Vilka vanor kan vara naturliga för er? När de sitter på plats kommer det att kännas bra! Utvärdera på något sätt hur det går för er och höj sedan ambitionerna successivt. Elräkningen är en bra måttstock hur det går för er!

Genomför man flera energisparande åtgärder börjar man snabbt spara tusenlappar varje år. (Beroende på startläge och vad man genomför). I vårt förra hus sänkte vi energiförbrukningen från ~23 000 kWh/år till ~9 800 kWh/år. Men det var en del åtgärder vi gjorde. (Bytte alla vitvaror, tätade alla fönster ordentligt, sänkte inomhustemperaturen från 25 grader till 20 grader, installerade luftvärmepump, installerade braskamin, stängde av elradiatorerna när de inte behövdes, bytte till lågenerilampor osv).

Hur ska du spara energi, miljö och pengar i år? Mer tips kan du läsa om i länkarna nedan!
Lycka till!

10 sätt att maximera besparingen med din värmepump.
Energimyndigheten, hushåll.
Räkna ut besparingen på att byta fönster.
Energikalkylen, Energimyndigheten.
Höstens stora värmeguide, Vi i Villa. Främst värmepumpar…
Energirådgivningen, Spara energi hemma.
Välj energisystem till villan, Energirådgivningen. pdf
WWF, Hållbara trappan.

Har du koll på dina fasta utgifter?

EmptyPockets Dan Moyle CC
Empty Pockets, Dan Moyle, CC

Lönen ramlar in på kontot. Genast har du en hel del händer som är där och plockar åt sig av dina slantar! Alla de där små fasta utgifterna som vi en gång tyckte var ganska överkomliga, men som nu betalas av slentrian. Får vi valuta för pengarna? Hur mycket pengar handlar det om egentligen?

De flesta har en hel del olika sorters abonnemang som kostar lite varje månad. Faktum är att varje liten post inte verkar vara så mycket, men alla de små avgifterna tillsammans blir faktiskt ganska mycket varje månad. Tittar man sedan på vad det kostar om året så blir det väldigt mycket pengar. Frågan är om du får valuta för pengarna?

Ta en titt på ditt konto utdrag. Vad är det som händer i början på månaden. Vad är det som dras egentligen? Vad har du för fasta abonnemang. Det kan ju faktiskt bli en hel del!

100 kr/mån Spotify
80 kr/mån Netflix
400 kr/mån TV-abonnemang (Canal Digital, ViaSat)
185 kr/mån TV-licens
500 kr/mån Mobiltelefon (telefon + abonnemang)
420 kr/mån Internet
400 kr/mån Gymavgift
400 kr/mån Facklig avgift
800 kr/mån Matkasse till dörren
80 kr/mån PPM-rådgivare
120 kr/mån Kalsong-abbonemang
70 kr/mån Tidningsprenumerationer
100 kr/mån Kontaktlinser
——–
3 655 kr/mån
43 860 kr/år

Det blir en hel del om man tittar på det. Nu hoppas jag att du inte har allt det här. Dessutom är det ju en hel del av dessa som man vill ha, och är väl värt pengarna. Vad händer om vi plockar bort det som faktiskt inte känns värt pengarna?

100 kr/mån Spotify
80 kr/mån Netflix
185 kr/mån TV-licens
500 kr/mån Mobiltelefon (telefon + abonnemang)
420 kr/mån Internet
400 kr/mån Gymavgift
400 kr/mån Facklig avgift
100 kr/mån Kontaktlinser
——–
2 185 kr/mån
26 220 kr/år

Helt plötsligt sparade vi 17 460 kr om året! Bara genom att plocka bort en del dyra abonnemang som vi egentligen inte behöver. Men det finns fortfarande sparpotential. Vad händer om vi går in på Compricer och hittar billigare alternativ till våra dyra abonnemang?

100 kr/mån Spotify
80 kr/mån Netflix
185 kr/mån TV-licens
200 kr/mån Mobiltelefon (abonnemang)
200 kr/mån Internet
250 kr/mån Gymavgift
400 kr/mån Facklig avgift
80 kr/mån Kontaktlinser
——–
1 495 kr/mån
17 940 kr/år

Vi sparade ytterligare 8 280 kr/år genom att hitta billigare alternativ! Det är bedrägligt när man får en kostnad i månadspris. Det verkar så oerhört mycket billigare än vad det egentligen är. Vi betalar ju faktiskt fortfarande runt 18 000 kr/år i den bantade sista versionen.

Mina exempel är egentligen inte så viktiga. Ta fram kontoutdrag och gör din egen lista! Vad har du för dyra utgifter varje månad? Vad blir det per år? Vad är onödigt? Vilka är egentligen värda sitt pris? Vilka kan du hitta billigare alternativ till? Sänk dina utgifter och använd dina pengar till något som du faktiskt tycker är värt det!

Betala dig själv först!

pengar växer
pixabay.com

”Kontot är tomt i slutet av månaden! Jag kan inte spara.” Var fjärde svensk har inga pengar kvar i slutet av månaden, visar en undersökning som SBAB gjort (2011). Var femte svensk har ingen buffert sparad. Det gör att man lever i en ganska stor ekonomisk risk. Vad händer om en oförutsedd utgift dyker upp?

Men vad ska man göra då? Om pengarna är slut, så är det slut! Svaret är betala dig själv först. Innan man betalar räkningar och annat så betalar man sig själv först. Man kan till och med göra det med autogiro. Om lönen ramlar in den 25:e, så ordna en automatisk överföring från lönekontot samma dag eller dagen efter.

Detta gör nog en del lite nervösa. Ska man strunta i räkningar? Vad händer om man inte har råd med maten sedan då? Jag vill hävda att det inte ska finnas en motsättning mellan att betala sig själv först och att ha råd med sitt liv. Det hela handlar helt enkelt om budget. Det största skälet för de flesta som inte har pengar kvar i slutet av månaden är dåliga vanor, att pengarna brinner i fickan. Man ser att det finns pengar kvar på kontot så man fikar en gång till, köper de där byxorna, tar en öl till på krogen eller köper ännu en pryl. Saker man inte behöver, egentligen inte saknar och som man bara gör för att man kan.

Många har pratat om detta före mig.  Vad skulle jag annars ha fått ett sånt klatschigt motto i från? Men det är faktiskt sant. Ska man lyckas spara regelbundet varje månad så ska man inte testa sin självdisciplin varje månad. Man ska betala sig själv först. Det är ju nämligen det som betala syftar på. Man sparar undan pengar till sig själv, som går till trygghetsbuffert, eller till drömmarna i framtiden.

Jag har lagt upp ett sätt man kan använda för att inte lockas att spendera pengar i onödan. Systemet bygger på tre olika konton:

  • Ett lönekonto/transaktionskonto där lönen kommer in och utgifterna går ut.
  • Ett buffertkonto där du har pengar sparande som du kanske kan behöva komma åt snabbt. Om bilen går sönder till exempel.
  • Ett långtidsspar där du sparar dina pengar som du ska använda i framtiden. Din pengamaskin!

Betaladigsjälvförst

  1. Lönen kommer in på ditt lönekonto / transaktionskonto / kontot där du kopplat ditt kort.
  2. Det första som sker är en automatisk överföring på det belopp du bestämt att spara varje månad till långtidssparandet. 10 %? 5 %?
  3. Betala alla räkningar.
  4. Om det finns mer pengar kvar på lönekontot än vad du budgeterat att du behöver under månaden så flyttar du överskottet till ditt buffertkonto. Kanske behöver du inte använda dem denna månad?
  5. Löpande utgifter betalas under månaden. Mat köps, kläder inhandlas och du kanske går på bio. Om du behöver får du ta tillbaka lite av det du förde över till ditt buffertkonto. Fundera på varför, för du spräckte din budget!
  6. Om det blir lite kvar av överskottet på buffertkonto så flyttar du det till långtidssparandet. Buffertens storlek är ju redan förutbestämd.

Man måste givetvis inte göra exakt så här. Jag tycker dock att det fungerar ganska bra! Jan Bolmesson, på RikaTillsammans har ett liknande system. Han vill att du ska strukturera din privatekonomi som ett proffs.

Hur mycket ska man då betala sig själv/spara? Det är svårt att svara på eftersom det handlar så mycket om vilka mål man har. Vi brukar rekommendera att man sparar 10% av sin lön varje månad. Gör man det under hela sitt yrkesverksamma liv så kommer man att leva väldigt gått på det i framtiden! Har man inte det målet så kan man ju börja med 1%! Då upptäcker man att det är så lite att man inte ens märkte det. Då kan man spara 2% eller 4% ganska enkelt.

Ett annat sätt att tänka är att fundera på vad man sparar till. Om man har sin buffert på plats, så kanske det är julklappar och semester man sparar till? Vad kan det gå på? 10 000 kr? 20 000 kr? 30 000 kr? Ska man spara 30 000 kr/år måste man lägga undan 2 500 kr varje månad.

När man väl har sitt mål klart så får man ta en titt på sin månadsbudget och hitta utrymmet för sitt sparande. Ett annat sätt är att helt enkelt lägga undan sitt sparande det första man gör och sedan leva på de pengar som blir kvar. Jag tror att många skulle bli förvånade över att det faktiskt går!

Betala i lokal valuta när du reser!

Betalkort
(Grafik: Sean Macentee, Creative Commons och Thobias)

VISA har dragit igång sin kampanj Växla inte bort semesterkassan. Var smart när du åker utomlands och behåll så mycket av dina egna pengar som möjligt! Alla försöker nämligen ta del av din kaka. Se till att använda rätt betalkort, och betala i lokal valuta!

Vi har skrivit tidigare om hur man på bästa och billigaste sätt ska ta med sig pengar när man reser utomlands. Om man inte är lite om sig och kring sig så riskerar man att få betala en hel del extra. Det finns både uttagsautomater, årsavgifter och valutapåslag på de olika korten. Detta tar jag inte igen. Läs hellre här:

Sparabloggen, betalkort utomlands del 1
Sparabloggen, betalkort utomlands del 2
SvD, Bankomat överlägsen växlingskontoret
Compricer, billigare ta ut resevalutan på plats än på Arlanda

Sparabloggen rekommenderar alltså MittKort med ränta från Santander (Ett MasterCard). Ingen årsavgift, ingen kredit (du sätter in resekassan på ett konto med ränta före resan) och vanligtvis ingen uttagningsavgift. (Tar du ut väldigt mycket i automat är ICA:s kort bättre. Också kopplat till MasterCard.)

Allt detta har vi skrivit om, men det finns en liten fälla till. En liten grej till som riskerar att kosta dig extra slantar. Det handlar om du ska välja vem som växlar över dina pengar från SEK till euro, dollar eller annat.

kortio
Stöd sparabloggen.com, hitta det kort som passar dig bäst på kortio.se!

När du tar ut pengar eller betalar med kortet får du nämligen välja om du vill betala i lokal valuta eller i din egen valuta:

Väljer du att betala med lokal valuta (euro, dollar, GBP eller liknande) så kommer VISA eller MasterCard stå för växlingen. (Detta val kallas ofta without conversion i uttagsautomaten)

Väljer du att betala i Svenska kronor (SEK) så kommer banken på resmålet att ta hand om växlingen. (With conversion i bankomaten)

Du ska alltid välja att betala i lokal valuta, without conversion. Då får du den bästa valutakursen.

Ett exempel:

Jag tog ut 100 euro i en bankomat. Valde utan växling. Sedan köpte jag lite hamburgare åt familjen för 22,90 euro. Jag betalade med kort och tjejen i kassan valde att betala i SEK innan jag hann stoppa henne. Vad blev det för skillnad i kurs?

100 euro blev 934,36 kr debiterat.     Kurs 9,34 kr/euro.
22,90 euro blev 220,33 kr debiterat.  Kurs 9,62 kr/euro.

Euron steg här helt plötsligt med ungefär 3%. Din reskassa blev värd 3% mindre. 30 kr på varje tusenlapp. Det blir trots allt några hundra på en veckas reskassa. Pengar som bara försvinner till ingen nytta! (Egentligen en avgift som den lokala banken tar ut för att växla dina pengar. Som du inte görs medveten om!)

Sparabloggen rekommenderar alltså:

  • Skaffa ett så billigt kort som möjligt till utlandsbetalningar. Titta på årsavgift, uttagsavgift och valutapåslag. Vi rekommenderar Santander MittKort med ränta.
  • Betala alltid i lokal valuta och låt VISA eller MasterCard ta hand om växlingen.

Trevlig semester!

ps. Detta skrev Privata Affärer om redan 2009… Läs lite mer info där! ds.