sparande

Hur köper du mobiltelefon?

Mobil
(Grafik: pexels och Thobias)

En av de vanligaste skuldfällorna  i Sverige är våra mobiltelefoner. Att ha en dyr och fin mobiltelefon ses nästan som en mänsklig rättighet och mobilföretagen har därför ofta svept in telefonköpen med en slöja av avbetalningar och bindningstider. Att räkna ut vad en telefon egentligen kostar och vilket abonnemang som är billigast är komplicerat. Men det finns en stor sparpotential om man kollar igenom köpet ordentligt innan man slår till.

Att mobilkonsumtion lätt leder till stor utgifter är inget nytt. Bland unga är det en vanlig skuldfälla. Så mycket som 760 000 betalningsföreläggande härrörde från mobiltelefon och bredbandsabonnemang 2005, och det har nog inte minskat sedan dess.

vimla
Stöd sparabloggen, öppna ditt abonnemang på Vimla här!

För att undersöka vad en telefon med abonnemang kostar får man göra en hel del beräkningar. För jämförelsens skulle ska jag ”köpa” ett par populära telefoner på olika sätt och se vad som kan tänkas vara det billigaste. Vi jämför några olika telekombolag jämfört med att köpa telefonen kontant med det billigaste abonnemanget. För att sätta lite krav så väljer vi minst 2GB data i abonnemanget.

De tre mobilmodellerna som jämförs är: iPhone SE (16GB), iPhone 6s (16GB) och Samsung Galaxy s7 (32GB).
De olika butikerna som jag jämför är: Tre, Telenor, Telia, Tele2, Comviq, Halebop, fello och sedan kontant i butik med det billigaste abonnemanget där det ingår minst 2GB data (Hallon liten).

Resultatet ser ut enligt följande:

iphone se

iphone 6s

samsung s7
* fello.se har lite rabatterade månader i början. Jag tog ett medelvärde för de 24 första månaderna.

Som synes finns det en hel del pengar att spara genom att se sig omkring!

Sparpotentialen mellan dyraste och billigaste alternativen är:
4 683 kr för iPhone SE
4 824 kr för iPhone 6s
4 108 kr för Samsung S7.

Nu är jämförelsen inte helt rättvis eller enkel att göra. Det är lite olika surfmängd (minst 2GB, men en del var långt över) och kontantpriset kan pressas ännu mer genom att använda lite mindre butiker på nätet. Jag valde ut lite mer renommerade butiker. Det finns alltså kanske ännu mer pengar att spara. Det viktigaste är att du vet vad du gör, och ser dig omkring. (Det kan ju till och med finnas billigare mobiler att köpa…)

Frågan är varför någon skulle välja ett alternativ som är flera tusen kronor dyrare. En viktig anledning är säkert att man inte behöver betala något med en gång, utan handlar telefonen på kredit. Kredit är alltid dyrare. En intressant sak är att man får gräva ganska djupt ner i avtalet för att hitta ord som kredit, lån och ränta…

(Räknar man lite enkelt så blir ju räntan på ovanstående lån ca 4 500 kr för en telefon som kostar 7 000 kr… Alltså 2 250 kr/år eller en effektiv ränta på ca 30%. En ganska hög ränta i minusräntemiljö. Fast så kan man ju inte riktigt räkna eftersom produkterna/abonnemangen skiljer sig lite åt.)

En annan anledning till att de dyra alternativen väljs är säkert att det är svårt att överblicka vad det totala priset egentligen blir, och att man inte jämför tillräckligt ofta. Här är det bra att ta hjälp av de olika prisjämförelsetjänster som finns på nätet. Till exempel:

compricer för telefonabonnemang.
prisjakt för telefon och abonnemang.
pricerunner för telefoni.

Lycka till i telekomdjungeln!


Stöd sparabloggen! Öppna ditt abonnemang på fello här!

Peer-to-peer: utlåning med risk? 

Skärmavbild 2016-03-22 kl. 17.59.57

Har Ni hört talas om Toborrow, Lendify eller Savelend? Det är en affärsidé där man som privatperson kan vara bank och låna ut pengar till privatpersoner eller företag. Det låter intressant vid en första anblick men hur ser det ut i verkligheten?

Ett av företagen som sysslar med denna verksamheten är eller rättare sagt var, Trustbuddy. De har nyligen försats i konkurs då man upptäckt att inlånat kapital använts felaktigt. Det rör sig om ca 40 miljoner kronor av det kapital som inlånats av privatpersoner sedan starten av verksamheten.
Visst blir man misstänksam mot denna sortens verksamhet men grundidén är god då man helt enkelt struntar i de etablerade kreditinstituten.

Hur fungerar det?
Grundprincipen är enkel. Som privatperson kan du starta ett konto hos någon av peer-to-peer företagen. Du sätter in pengar som sedan lånas ut till en motpart. För detta erhålls en ränta som är uppbygd efter hur kreditrisken ser ut hos låntagaren.
För den som vill låna sker det en vanlig kreditprövning i samband med låneansökningen. Skillnaden kommer när man skall få ihop kapital, då detta kommer från många olika investerare som är privatpersoner.
När man lånar ut varierar den förväntade räntan kraftigt och detta beror givetvis vilken kreditbedömning man har gjort av den personen eller företaget man lånar ut till. En förväntad avkastning kan ligga mellan 3-10%, där riskviljan ökar med avkastningen.
För att hålla nere risknivån är det bra att sprida ut pengarna till många låntagare och därmed hålla ned risken om det visar sig att man inte får tillbaka pengarna från en av låntagarna.

Lendify lovar till exempel följande: ”Lendifys genomsnittlige låntagare har: Inga betalningsanmärkningar (ett krav), medelinkomst över 400 000/år och fast anställning.”

Hur går man då tillväga?
Här är en beskrivning från företaget LendLink hur processen ser ut och det skiljer sig inte mycket från de övriga företagen.

Skapa konto: Skapa ett konto i ditt namn på LendLink. Du identifierar dig via e-post och BankID. Detta tar inte mer än 2 minuter.

Sätt in belopp: Sätt in önskat belopp på ditt konto, minsta summan du kan investera i ett lån är 200 kronor. Pengarna sätts in på ett klientmedelskonto och tillhör inte LendLink.

Välj investeringssätt: Du kan välja mellan manuell utlåning eller automatisk utlåning. Vid manuell utlåning väljer du själv vilka lån som du vill låna ut till. Vid automatiserad utlåning anger du dina utlåningsvillkor och systemet matchar dina önskemål med de lån som kommer in i marknaden. Automatisk utlåning återinvesterar din månatliga avkastning så du hela tiden får avkastning på dina pengar.

Avkastningen: Varje månad får du ränta och amortering på dina utlånade pengar utbetalade till ditt LendLink-konto. Du väljer själv om du vill återinvestera eller ta ut dina pengar. LendLinks serviceavgift dras av på din ränteinbetalning varje månad innan pengarna sätts in på ditt LendLink-konto.

Toborrow
Denna Peer-to-Peer skiljer sig lite från de andra. Toborrow riktar uteslutande in sig på företag som vill låna pengar. Det hela bygger på att man lånar ut pengar genom att lämna bud. Ett företag anger t.ex vilken summa de vill låna, löptid, start- och slutdatum för räntebudet. Man kan gå in och läsa om företaget och det har också gjorts en riskbedömning som baseras på externa kreditbedömare som Business Check, Soliditet och UC. Här finns några länkar för att läsa om Toborrow. Länk 1, 2 och 3

Läs mer om bolagen för att få Er en uppfattning om hur verksamheten fungerar och vad man kan förvänta sig av denna affärsmodell: LendifyLendLinkSparlån och Savelend.

Besök även denna utmärkta sida om Peer-to-peer lån.

För att se hur det fungerar bestämde vi oss för att investera ett litet belopp i några av bolagen. Valet föll på  Lendify, Toborrow och Savelend. Uppföljning kommer i ett senare blogginlägg.

Vill dock påminna om att denna sortens investeringar är långt ifrån riskfria. 

Sparabloggen önskar en trevlig påskhelg

Skärmavbild 2016-03-23 kl. 16.51.24.png

 

 

Estelles aktieportfölj – eller jobba inte ihjäl dig!

Estelle
Prinsessan Estelle. Fotograferad vid Haga slott, november 2015. (C) kungahuset.se

23 februari 2012 föddes prinsessan Estelle. Det var stora rubriker och många artiklar om händelsen. En tidning som uppmärksammade det hela var Dagens Industri. På $parabloggen är vi inga utpräglade rojalister, men Di startade i samband med detta en aktieportfölj som de ämnar ge till Estelle på hennes artonårsdag. Det är denna portfölj som vi ska ta och titta lite närmare på.

Portföljen startades som sagt 2012. Upplägget är att 100 000 kr investeras i 10 svenska kvalitétsbolag med ett långt investeringsperspektiv. Portföljen följs upp en gång om året (vid Estelles födelsedag) där man eventuellt byter ut innehav om det visar finnas mer potential någon annanstans. Detta är ett upplägg som jag tror skulle passa många småsparare också. Att bygga en portfölj enligt:

  • 10 stycken bolag i portföljen.
  • Välja relativt stora kvalitétsbolag som är hyfsat stabila.
  • Inte peta för mycket i portföljen. Följ upp en gång om året ungefär.
  • Återinvestera utdelningarna i bolagen.

Frågan är om man kan nå någon framgång med en sådan ”enkel” strategi? Kan det leverera någon större avkastning? Vi har samlat in artiklarna om Estelles portfölj från Di och sedan följt upp utvecklingen genom åren (utan att bry oss om att Di redan presenterat resultat… 😉 )

Di:s artiklar kan ni läsa nedan.
2012
2013
2014
2015
2016

Även Affärsvärlden  skriver om portföljen.

Ett nedslag i portföljen februari 2015.
0222-Estelle-Portfolj-www

Hur har då portföljen sett ut genom åren? Vi har satt ihop lite grafik som visar innehaven år för år:
Portfölj ändringnamn

Det har skett 4 byten genom åren. Byten som man kan fundera över, men det är alltid lätt att back-trejda.

För att se hur utvecklingen ser ut har vi simulerat portföljen genom att använda historiska kurser för 23 februari för respektive år. Vi ”köpte” först bolagen jämnt fördelat, och behöll sedan innehaven år efter år. Utdelningarna återinvesterades i respektive bolag. Vid ett byte så lät vi hela kapitalet flytta från det ena bolaget till det andra, utan att flytta något kapital. Det är inte exakt så som Di gjort, därför får vi heller inte exakt samma resultat. Vår utveckling ser ut så här:
Portföljutveckling tabell

Utvecklingen på börsen har varit stark under perioden, med en nedgång på slutet. Börsen har som bekant fallit sedan 27 april 2015. Denna portföljen håller dock emot nedgången bra!

Utveckling diagram

Under en fyraårsperiod har portföljen avkastat 80,89 % och under samma period har SIX30 Return Index avkastat 44,67% (Från 127,62 den 23 februari 2012 till 184,63 den 23 februari 2016). Portföljen har alltså avkastat nästan dubbelt så bra! Med enbart 4 byten! Man kan få bra betalt även med lite arbete.

Poängen är att man inte måste jobba jättemycket med portföljen. För många investerare kan det faktiskt vara bättre att inte handla för mycket, utan hitta kvalité och handla någon gång om året. Är du osäker på om du själv kan hitta bra bolag, så kan du alltid ta rygg på någon annan. Följ den här portföljen till exempel, eller kika i de framgångsrika sverigefondernas portföljer!

Lycka till med investeringarna!

Utdelningsaktier – inspiration

utdelningsäpplenpixabay.com

Jag brukar se på aktieutdelningar som frukten på ett träd. Trädet fortsätter att växa i konkurrens med alla träd runtomkring. Varje år bildas ett litet överskott av energi som används till att bilda frukt. Likadant är det med bolag. De konkurrerar och växer. Förhoppningsvis bildas det en vinst, som delvis kan delas ut aktieägarna.

Det finns olika sorters bolag. Nya snabbväxande bolag som ännu inte börjat dela ut vinst. Gamla utvecklade bolag som delar ut en stor del av sin vinst varje år. Om man investerar i de snabbväxande bolagen som faktiskt lyckas och blir framgångsrika kan man tjäna stora pengar. Det är dock inte så lätt. Inget jag rekommenderar till nybörjare, eller de som inte ständigt vill bevaka sina investeringar. Istället rekommenderar jag alla att ha stabila bolag med god utdelning som basen i sin portfölj, speciellt om du är ny på aktiemarknaden.

Men hur hittar man stabila utdelningsbolag? Givetvis kan man fråga runt och få tips på olika håll. Men man måste alltid göra sin egen läxa läsa in sig på bolagen man investerar i. Att hitta utdelning och direktavkastning kan man göra på de flesta plattformar som Avanza och Nordnet. Men får att få lite historik måste man gå bakåt i tiden. Ett sätt är att läsa bolagets årsrapporter. De hittar man på bolagets hemsida. (enligt reglerna måste bolagen offentliggöra denna information på sin hemsida). Men det kan vara ett drygt arbete att läsa årsrapporter för 10 – 20 år bakåt i tiden. Som tur är finns informationen på andra ställen på nätet.

borsdata är en webbsida där information om börsnoterade bolag i Sverige, Norge, Danmark, Finland och USA finns tillgängligt. Sökbart och sorterbart! Man kommer åt en hel del information gratis, men vill man komma åt allt måste man köpa sig ett medlemskap.

$parabloggen tittade lite på stabila utdelningsbolag. Vi slog våra kloka huvuden ihop och plockade fram ett axplock var med bolag som delar ut bra med pengar:

TeliaSonera
Ratos B
Handelsbanken
Axfood
Skanska
HiQ International
Nolato B
Öresund
Beijer Alma B
Malmbergs Elektriska B
Acando B
Svolder B
Vitec
SJR
H&M
NIBE
Beijer Ref
SCA
Castellum
Hufvudstaden
eWork
Tele2

Tar man det hela sedan ett steg längre och tittar på historiken på direktavkastningen 10 år bakåt i tiden så får man en uppfattning om hur utdelningen brukar se ut.

Sparabloggen utdelningsbolag
Ur denna tabell kan man sedan få lite inspiration till sin egen utdelningsportfölj! Tänk bara på att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Detsamma gäller för utdelningar och direktavkastning!

Mer inspiration till utdelningsportföljer kommer snart!
Lycka till med äppleträden!

Spara för livet med utdelningar

usa-flagga_102100837

Vi har skrivit om utdelningar många gånger förut och det är en del av vår investeringsfilosofi. Tänk långsiktigt, så kommer avkastningen att ramla in år efter år. Men kan det vara så enkelt?

I USA finns det bolag som kallas för “Dividend Aristocrats” eller “Dividend Champions” och det är bolag som har höjt utdelningen oavbrutet i minst 25 år. *S&P 500 utdelnings aristokrat index spår deras prestanda och består i huvudsak av stora, välkända blue-chip företag. Standard & Poors tar bort företag från indexet om de misslyckas med att öka sin utdelning från föregående år. Indexet uppdateras årligen i januari.

Chansen att dessa bolag skulle fortsätta höja utdelningen är tämligen god vilket också innebär att man sätter stabilitet i första rummet. Många investerare har byggt sin filosofi på att äga dessa bolag och låta utdelningen löpa på år efter år.

Lågkonjunkturen 2008-2009 orsakat att många företag, såsom Bank of America, General Electric och Pfizer togs bort från listan. Ett företag tas bort från listan om det inte ökar sin utdelning eller om den tas bort från S&P 500.
Styrkan i utdelningsaristokrater ligger inte bara i deras förmåga att ständigt öka utdelning till aktieägarna, men också att dessa företag historiskt sett gått bättre än S&P 500 och är mindre volatila.

Skärmavbild 2016-02-19 kl. 21.12.39.pngSkärmavbild 2016-02-20 kl. 08.40.53

 

 

 

 

 

 

 

Blue-chip företag
Bäst beskrivet av vad begreppet Blue-chip företag kan man läsa i denna text:

”Stock of a large, well-established and financially sound company that has operated for many years. A blue-chip stock typically has a market capitalization in the billions, is generally the market leader or among the top three companies in its sector, and is more often than not a household name. While dividend payments are not absolutely necessary for a stock to be considered a blue-chip, most blue-chips have a record of paying stable or rising dividends for years, if not decades. The term is believed to have been derived from poker, where blue chips are the most expensive chips”

Plocka ut 10-15 kvalitetsbolag som varje år höjer sin utdelning, sitt still i båten och fylla på med kapital regelbundet. Detta är ett passivt ägande som ger god avkastning men man måste ha tålamod. När kapitalet ökar år efter år kommer det kanske se ut såhär:

 

Skärmavbild 2016-02-23 kl. 20.51.45

Någon svensk motsvarighet har vi inte ännu men det finns två bolag som närmar sig de magiska 25 åren, Castellum och Hufvudstaden.
När du köper utländska aktier är det lättast att äga dessa i en Kapitalförsäkring efter som man automatiskt får tillbaka källskatten på 15% på utdelningen.

Innan man väljer att investera i ett företag är det som vanligt viktigt att förse sig med så mycket information som är möjligt och ta egna beslut baserat på fakta.
Läs mer om amerikanska utdelningsbolag på www.dividend.com  eller här.

Lycka till i utdelningsvärlden!

Har det smugit sig in något faktafel i siffror eller text ber vi om ursäkt för det.

*S&P 500 (Standard & Poor’s 500) är ett aktieindex över 500 stora börsnoterade aktiebolag som handlas i USA. Det är det näst största indexet i USA efter Dow Jones. Företagen som räknas med i S&P 500 är alla amerikanska och har ett marknadsvärde på 5,3 miljarder US dollar eller mer.

 

Skanska – ett utdelningscase

Skanska projekt

Skanska bygger WTC i Växjö.

För någon vecka sedan skrev vi ett litet tröstefullt inlägg om att även i börsens mörker kan utdelningarna lysa upp tillvaron. I det inlägget plockades Skanska fram som ett exempel på bolag som delar ut en del pengar. I vårt inlägg undersökte vi hur en investering på 200 000 kr hade utvecklats på 20 år, inklusive utdelningar. Det visar sig att utdelningar gör en hel del skillnad med tiden!

Att kvalitetsbolag med höga utdelningar är ett bra sätt att få en bra avkastning på sikt på börsen. Men det finns två intressanta sätt att ta hand om den där utdelningen. Det ena sättet är att betrakta utdelningen som en extra lön, och använda den till något kul. Det andra sättet är att återinvestera utdelningen i bolaget för att efter hand ta del av den fantastiska ränta-på-ränta-effekten. Men kan det verkligen göra så stor skillnad? Vi undersöker! Låt oss säga att vi investerar 200 000 kr i Skanska 1996. (200 000 är en avsevärd summa, och var mycket mer för 20 år sedan.)

Om vi tar det första exemplet så kommer vi att plocka ut utdelningen som en sorts lön. Den kan täcka årets semester eller något liknande. Då kommer investeringen att utvecklas så här:*

Skanska utdelning som lön

Tar vi istället och väntar lite med att konsumera upp utdelningen, och i stället återinvesterar utdelningen i nya fräscha aktier i bolaget, så kommer investering att utvecklas så här:

Skanska utdelning återinvesteras

Det är en ganska avsevärd skillnad! På depån finns i ena fallet 1 700 000 kr och i andra fallet 600 000 kr! För att jämförelsen ska bli rättvis måste vi dock räkna in den aggregerade utvecklingen till värdet på aktierna. Det har ju plockats ut över 400 000 kr i utdelningslön under tiden! Trots det så är det en avsevärd skillnad:

Jämförelse tabell Skanska

Skillnaden på investeringen blir ca 700 000 kr! Eller 757% mot 422% utveckling. Båda siffrorna är fantastiskt bra, men 757% i utveckling är mer fantastiskt! Tittar man på värdeutveckling i graf ser det ut så här:

Jämförelse diagram Skanska.PNG

När man ser skillnaden som diagram så ser man tydligt hur ränta-på-ränta-effekten fungerar. I början ser man inte så stor skillnad, men med tiden så stiger det allt mer. Skulle man titta på 30 år eller 40 år så skulle skillnaden vara helt otroligt otrolig!

Att köpa högutdelare och sedan återinvestera utdelningen är den strategi som aktiestinsen Lennart Israelsson använt för att omvandla 600 kr till 140 000 000 kr. En fantastisk placering, som möjliggjorts av ränta-på-ränta-effekten och tid.

Skanska har under denna 20 års period haft 5,5% direktavkastning i snitt. Inte alls illa! Frågan är om det finns fler utdelningscase där ute? Vilka utdelningscase tittar du på? Lämna gärna en kommentar och tipsa. Vi är ständigt på jakt efter nya! Är du ute efter inspiration kan du alltid ta en titt på vårt inlägg om utdelningsaristokrater.

Läs mer om de bolag som delar ut mest 2016 på Nordnetbloggen!

Lycka till!

 

* I alla exempel ovan har jag förenklat något genom att bortse från skatte-effekter, courtage mm. Lite felaktigt, men poängen är densamma. Och jag orkar inte göra om nu…

Strategi? Köpa sig genom fallet!

NYC Stock Exchange

Köper sig silverräven genom nedgången? wikimedia

Det känns jobbigt att äga aktier när börsen går ner 20% på kort tid. (Sedan 27 april 2015). Man blir osäker och undrar vad man ska göra. Är börsen kanske inget att ha? Man bara förlorar pengar. Givetvis är det inte så… eller rättare sagt: det beror på. Och vad ska man egentligen göra när börsen faller?

För det första: Pengar du är beroende av på kort sikt (upp till 2 – 3 år) ska inte vara investerade på börsen. Sådana pengar är något sorts målsparande  och då ska risken vara låg.

Resten då? Det långsiktiga kapitalet? Är det dags att sälja det? Det är givetvis upp till var och en. Om du inte klarar av en nedgång bör du nog inte ha så mycket pengar på börsen. Risken är att du blir nervös, hoppar från tuva till tuva, köper och säljer för att försöka maxa din avkastning. Med en sådan luddig strategi är risken stor att du istället förlorar pengar. Det är väldigt svårt träffa rätt hela tiden. Du ska inte sälja nu! Om du skulle sälja för att undvika nedgången skulle du gjort det för minst ett halvår sedan. I alla fall enligt Hemberg .

Jag tänker föreslå en strategi där du köper dig genom krisen. Sälj när alla är vill köpa, och köp när alla vill sälja. Men det gäller att vara stark, och att ta det försiktigt. Gör så att du köper för en viss summa varje månad. Lite åt gången liksom. På det sättet så behöver du inte träffa botten, utan snittar hela tiden ner din inköpskurs och i slutändan har du köpt till ett helt okej pris.

  • Titta på vilka 6 – 10 bolag du tror på på lång sikt. (Eller bra fonder)
  • Investera lite varje månad fördelat över dessa.
  • Var stark och fortsätt även om börsen fortsätter ner.
  • Var glad om börsen går ner. Du köper billigare!
  • Var glad om börsen går upp. Du tjänar pengar!

Denna strategi är alltså enkel, och dessutom med en positiv känsla, om man ser sina affärer på rätt sätt. Struntprat! Hör jag er säga. Vara glad oavsett hur det går? Dumheter! Faktum är att strategin håller på lång sikt (om inte världen går åt fanders.) Jag ska visa med ett exempel. Låt oss säga att vi har ett scenario som likar nedgången 2007 – 2009. Börsen ska fortsätta rasa till den gått ner ungefär 50%. Hur blir det då?

Jag har satt ihop en grafik. Det är dagens börs (OMXS30) jämfört med börsen 2007 – 2009. I början är graferna olika (från april -15 till idag). Sedan låter jag dagens nivåer följa upp och nedgångarna från förr. Linjen visar vart min vilda simulation börjar.

Finanskris börsen

Det enda man egentligen kan vara säker på är att det inte blir så här… men det är något att utgå ifrån.

Om detta är vad vi har att ”se fram emot”, kommer det då att fungera att köpa sig igenom det här? När når man i så fall break-even?

Jag har utgått från indexet ovan. Köpt för 6 000 kr varje månad (i index). Sedan forsätter jag med detta varje månad i ca 1,5 år. Från jan-16 till sept-17. Resultatet ser ut så här:

Köpa sig genom

Man handlar lite varje månad. Värdet går först ner, men stiger sedan igen.

Som ni ser i tabellen ser det som allra mörkast ut i december. Insatt kapital är då 72 000 kr och värdet är endast 60 170 kr. Det motsvarar en nedgång på 16%. (Index har under samma tid fallit 26%.) Men som bekant är det alltid mörkast före gryningen ( som denna artikel säger… i djupaste mörkret 2009 ). Sedan stiger värdet på börsen igen och i slutet av sommaren 2017 ligger man på vinst igen.

Att börja månadsspara och ständigt köpa billigare tills det vänder är en strategi som fungerar. Det är inte den som maxar din avkastning (som den strategin där du köper på botten och säljer på toppen. Den strategin ger en superbra avkastning. Men då sålde du ju redan 27 april förra året!) men den är enkel att utföra. Dock kan det vara psykiskt påfrestande att köpa igen och igen, och det bara sjunker. Payoffen kommer på slutet. Strategin att köpa sig genom en nedgång, eller att månadsspara, är en strategi som fungerar över lång sikt. Den eliminerar spararens känsla för tajming. Se bara till att välja bra/stabila bolag och behåll dem.

Hur du sedan ska göra med redan insatt kapital är en annan historia. Sakta lägga över till säkrare bolag? Köpa XACT BEAR och hedga din portfölj mot nedgång? Sitta still i båten? Svårt att säga, men att paniksälja är nog ingen bra idé.

Lycka till i utförskanan! Den kanske redan har vänt?

Finanskris igen?

Train_wreck_at_Montparnasse_1895

Håller vi på att gå rakt in i väggen igen? (wikimedia, CC2)

Det har varit tufft på börsen sedan i våras. OMXS30 toppade 27 april 2015 på index 1719,93. Sedan dess har det varit en utförskana. Det har varit uteblivna vinstökningar, oro i Kina och diverse andra saker som plockats fram som orsak till nedgången. Men oavsett orsaker så stor index idag på 1305,24, vilket är en nedgång på 29,2%. Frågan nu är… har vi rasat färdigt? Kommer vi fortsätta neråt?

Det råder svarta rubriker i börstidningarna. Sälj allt, blytungt , nedåtgående trend, det går i moll, breda nedgångar i USA. Det är ingen munter läsning.

Vad har vi då att vänta om börsen skulle falla som under finanskrisen? Under finanskrisen föll börsen ungefär 55%. Vi har redan gått ned 29%, så det är ungefär lika långt kvar. Den nedgången varade från juli 2007 till november 2008. Alltså ca 17 månader. Stämmer detta igen så hamnar vi i september 2016. För att synliggöra detta har jag tagt fram lite grafik, med hjälp av de historiska kurserna på Nasdaq OMX.

13 - 17 Börskrasch

Om man lägger börskurvan från 2007/2008 över dagens kurva… och om börsen följer samma mönster så är nedgången klar i september -16. på index runt 1 000.

Detta är en väldigt konstig jämförelse, och det enda man egentligen kan vara säker på är att det inte kommer bli så här. Men det vi tänker oss är alltså att vi står mitt i en börskrasch av samma magnitud som finanskrisen. Skulle det vara så kommer index inte vända uppåt förrän i september, runt 1 000. Det skulle motsvara en ytterligare nedgång på 23,4%.

Man kan givetvis inte se in i framtiden på detta sätt. Men det kan vara viktigt att ställa sig frågan: ”Skulle du klara av en nedgång på ytterligare dryga 20%?

För skoj skull plockade jag fram nedgången för IT-kraschen -99/-00. Det var en rejäl backe det. Börsen sjönk med 67%, i en nedgång som varade i ca 2,5 år.

13 - 18 Börskrasch

Står vi inför en krasch av samma magnitud som IT-bubblan så stillar det sig inte förrän i januari -18. Då har index nått ner till ca 600 (skalan stämmer inte riktigt här)

Antagligen står vi inte inför samma nedgång igen, men vad skulle du göra om vi gjorde det? Vårt förslag till hur man kan ta sig igen om en sådan här nedgång är:

  • Ta bort spekulativa innehav. Försök hitta en bra timing till detta.
  • Börja månadsspara en liten summa i de bolag som du tror på, på längre sikt.
  • Sätt inte in några större summor på börsen just nu.

Följer du detta så kommer du att köpa kvalitetsbolag allt billigare. Du kan vända psykologin från att nedgången är nattsvart och ruinerar dig, till att du faktiskt köper billigare för varje gång. Detta kräver givetvis på att du inte ligger tungt investerad på börsen just nu.

Lite längre fram ska jag göra ett räkne-exempel på hur det hade sett ut om man månadsköpt sig genom finanskrisen, och hur lång tid det tagit innan en sådan investering gått med vinst!

Ta det lugnt där ut!

 

Sparabloggen 2015 – 100 000 kr mer på sparkontot?

Även 2015 har varit ett år med många roliga händelser. Antalet besökare stiger månad för månad. Vi har hunnit med att publicera i pappersform (Alingsås Tidning, april ). Vi försöker hålla ett tempo med en större publicering på lördagar, och en mindre på onsdagar. Vi avslutade också året med vår boktävling. Våra läsare hade chansen att vinna en bok om privatekonomi och placeringar!

Sparabloggen.com har haft smått otroliga 64 000 visningar under 2015, och vi väntar oss ännu fler nästa år. I januari 2015 hade vi ca 1 700 unika besökare på sidan, och i december var det ca 4 000. En ökning med 135 % ! Om vi kan räkna med 4000 besökare i månaden under 2016 så kommer vi få 48 000 unika besökare! Intresset för att spara och kanske främst investera är högt för tillfället!

Besokstatistik

Antalet läsare stiger och stiger

Hur mycket har vi kunnat sparat under året då? Letar man upp alla spartips ser det ut så här:

Att använda det smartaste betalkortet på resan: (Del 1 , 2, 3)
Besparing: 1 000 kr/år

Handla med kuponger och extrapris:
Besparing: 5 500 kr/år

#braaffär: (Del 1,  2)
Sälja bilen själv istället för bilhandlare: 5 000 kr
Sälja gamla mobiltelefoner på tradera/blocket: 500 kr
Köpa kläder på januari- och sommarrea: 1 400 kr
Använda blocket/tradera: 2 000 kr/år

Se över dina försäkringar:
Besparing: 4 000 kr/år

Förhandla bolåneräntan med hjälp av snitträntan:
Besparing: 20 000 kr/år

Spara i förväg istället för avbetalning:
Besparing på en resa: 2 000 kr

Sälj ”det gamla skräpet” på loppis:
Förtjänst: 1 000 kr

Ta kontroll över dina fasta utgifter:
Besparing: 20 000 kr/år

Byt sparkonto:
Förtjänst: 1 000 kr/år

Sänk energiförbrukningen:
Besparing: 5 000 kr/år

Se över kyrkoavgiften:
Besparing: 3 000 kr/år

Varje persons sparpotential ser olika ut, jag har ovan försökt hitta någon sorts gyllene medelväg. Men lyckas du hålla samma tempo så har du sparat undan 71 400 kr i år! Detta utan att minska dina bekvämligheter så där jättemycket.

Vad skulle hända om man dessutom investerat denna summa? Det beror givetvis på hur man investerar den. Det finns lite olika alternativ:

Avkastning 2015

Det finns raketer och bottennapp, och allt mellan!

Man inser lätt att det finns stora möjligheter i att investera sina pengar, och en del fallgropar. Hade vi investerat våra sparade 71 400 kr i Swedbank Robur Ny teknik så hade vi nu haft 107 814 kr! (Vilket vi inte rekommenderar att man gör om man inte kan se in i framtiden!)

Pengar

Hur ska vi spara ihop 100 000 kr nästa år? Vad  ska vi göra med våra 100 000 i framtiden?

ps.
En annan intressant sak är ”snöbolls-effekten”. De besparingar vi gjorde förra året kommer faktiskt att gälla till stor del i år också. Fortsätter vi att vara noggranna med däcktrycket så sparar vi de pengarna i år också, har vi fortfarande lunchlåda till jobbet så fortsätter vi att spara de pengarna. Då blir ju besparingen ännu större! Kanske närmare 90 000 kr istället för 70 000 kr. (Lågt räknat!)

Har vi dessutom investerat förra årets besparingar så får vi ju ränta på dem igen! Räknar man med denna snöbolls-effekt så har vi totalt lyckats spara ihop till:

Förra året + avkastning på investering: 80 000 kr
Detta år + fortsatt utnyttja förra årets spartips: 90 000 kr
Avkastning: 51% (Om vi träffat den bästa fonden, i år igen…)

Totalt: (80 000 + 90 000) * 1,51 = 256 700 kr.

Snöbollen är satt i rullning…
ds.

Gott nytt sparår 2016

champagne-160867

Nytt år brukar betyda att många avger löften på saker som ska förändras och vad man skall göra. En del avser att börja träna, andra kanske gör ett försök att sluta röka, medan en del vill ta tag i sin karriär och byta jobb.

Att hålla ett nyårslöfte kan vara väldigt svårt om man verkligen inte är motiverad. Hur många har inte köpt ett gymkort som sedan blir mer och mer oanvänt ju längre året går. Några saker som kan vara bra att tänka på är att löftet är: specifika, mätbara, realistiska och tidsbestämda.

Eftersom du läser just denna blogg kommer vi givetvis in på sparande. Att ta tag i sin ekonomi när det nya året börjar kan vara ett väldigt bra sätt att förändra och förbättra för dig och din familj. Om vi går in på de fyra olika sätten att nå sitt mål kan man tänka enligt följande:

Specifika: Du måste göra grovjobbet och gå igenom hela din ekonomi vad gäller inkomster såväl som utgifter. Hur kan jag få ned kostnaderna och finns det möjlighet att tjäna mer pengar. När väl detta är gjort är det dags att fundera över specifika sparmål. Det kan vara en resa som man vill göra till sommaren, en ny bil som man vill köpa om tre år eller bara ett allmänt sparande för att trygga sin ekonomi senare i livet.

Mätbara: När du vet vad du ska spara till är det lätt att stämma av varje månad om du kommer att lyckas med ditt sparande. Kostar resan 18000 kronor om sex månader är det 3000 kronor du måste avsätta för att nå ditt mål. Att ha en målsättning för sitt sparande under hela året 2016 kan vara en viss summa eller en procent av sin inkomst. Några perioder om året är dyrare (t.ex jul och semester) och då kan det vara svårt att upprätthålla sitt mål. Ta med detta i beräkningen när du lägger upp sparplanen för året.

Realistiska: Överdriv inte sparandet om du verkligen inte orkar eller har möjlighet till det. Sätt ett realistiskt sparmål där du känner dig bekväm med att avsätta pengar varje månad. Gläds åt att sparkontor fylls på varje månad och det går fortare än man tror att göra det som var omöjligt innan du började att spara.

Tidsbestämda: När du har lyckats spara ihop till ditt mål är det bra att stämma av och fundera på hur det har påverkat ditt liv. Fick du avstå många köp, fungerade det med matlåda istället för köplunch eller blev nöjeskontot för magert? Väg detta emot vad du fick ihop av att vara strukturerad och ekonomisk under en viss period. Lyckades du med ditt sparmål är det troligtvis lättare att sätta upp nästa sparmål för du har helt enkelt kommit in i hur man ska tänka kring sin ekonomi. Sparar du på lång sikt är det bara att fortsätta och kanske fundera på om det går att utöka sparandet ytterligare. Med sparade pengar sover man helt enkelt lite bättre för man vet att man gör något gott för framtiden både för sig själv men också sina barn.

Vad ska jag då göra med mitt sparande?
Vi har varit inne på det tidigare hur man skall tänka när man börjar att spara och en viktig faktor är tiden. Om man ska spara kortsiktigt till en resa eller en ny TV är det mest riskfritt att bara sätta undan pengarna på ett vanligt konto som i bästa fall ger en liten ränta. Det är för den mer långsiktige som det börjar bli intressant att öka risknivån genom att träda in på fond- och aktiemarknaden. Den alltid förnuftige sparekonomen Claes Hemberg på Avanza berättar mer om det här och här.

Det viktiga är att börja sin förändring och har man tidigare inte sparat i någon större utsträckning kan det vara läge att starta, det är roligare än det låter.

Lycka till med spar- och investeringsåret 2016.

Gott nytt år önskar Sparabloggen