sparande

Bästa sättet att spara till barnen?

Ungdomar Hav CC2
Att kunna ge sina barn en bra start i livet är alla föräldrars mål. Detta kan man göra på väldigt många olika sätt, men vi ska här fokusera på hur man kan ge dem en bra ekonomisk start i livet. Att spara till sina barn är relativt vanlig, men det är också vanligt att man sparar på fel sätt!

84% av föräldrarna sparar till sina barn, visar en undersökning som Swedbank genomfört. I median har en 10-åring ca 30 000 kr sparat, och en 17-åring 45 000 kr. Detta är fantastiska siffror, och lite svåra att tolka. Man kan i alla fall säga att många barn idag är födda med möjligheter som tidigare generationer inte haft.

Men hur ska man spara till sina barn? Finns det något rätt och fel sätt? Faktum är att det finns bra och dåliga sätt att spara till sina barn. Dessutom så är skillnaden mellan att spara på ”rätt” sätt jämfört med ”fel” sätt är tiotusentals kronor i slutändan. Det kan till och med göra skillnad på hundratusen kronor!

Rätt sätt att att spara är att investera pengarna på börsen, och inte på ett vanligt sparkonto. En del tycker att risken blir för stor, men med tanke på den långa spartiden så minskar risken ganska betydligt. Dessutom ska man spara små summor regelbundet. Dels för att minska just risken, men också för att själva sparandet inte ska bli så betungande. Sedan ska man också spara med så små avgifter som möjligt och på ett skattemässigt enkelt och förmånligt sätt. Detta går Claes Hemberg igenom på ett bra sätt på sin blogg.

Jag tänkte ta upp ett annat exempel på billigt sparande. Man kan ju faktiskt direktspara i aktier som man handlar på ett ISK (investeringssparkonto). Privata affärer gav ett förslag på en barnportfölj  som fungerar bra att köpa åt sina barn. Aktier som man inte behöver göra något med. Man köper dem, och låter dem ligga tills barnen vuxit upp. När tiden är mogen kan man överföra aktierna till dem. Privata Affärers portfölj såg ut så här:

  • Investor
  • Kinnevik
  • Hennes & Mauritz
  • Nordea
  • Autoliv
  • Ica Gruppen

Claes använder i sina räkneexempel summan 400 kr / månad och spartiden 20 år. För jämförelsens skull har jag använt detsamma. (Månadssumman kan man ju anpassa efter sin egen plånbok, men spartiden stämmer för de flesta. Att överlåta en stor summa pengar till en ungdom på 18 känns lite tidigt…) Vad skulle hända om man sparade regelbundet i de här aktierna under 20 år? Framtiden är omöjlig att uttala sig om, men för skojs skull kan man ju se vad som hade hänt om man började med detta för 20 år sedan.

Alltså har jag gjort så här:

  • Varje månad sparas 400 kr undan på ett sparkonto.
  • En gång om året fördelas pengarna (4 800 kr) på de olika aktierna i portföljen.
  • Vi köper och behåller aktierna.

Resultatet blir så här:

Portfölj 20 år

Insatt kapital: 12 * 400 = 4 800 kr. 4 800 kr * 20 år = 96 000 kr.
Värdet på aktierna efter 20 år: 358 237 kr.*

Visst är resultatet helt fantastiskt? En värdeökning på 262 237 kr eller 273 %! Denna utveckling i aktier som dessutom inte riktigt kan anses vara varken raketer eller jätteosäkra. Detta är kraften i ett långsiktigt sparande och ränta-på-ränta-effekten!

Just nu står börsen också riktigt högt. Skulle vi få se en nedgång på 50% så blir resultatet ett annat. Detta gör dock inget om man har många år kvar i sin sparhorisont. Då köper man bara billigare längs vägen, och börsen återhämtar sig.

 

Så vill ni starta ett smart sparande till ert barn. Gör då så här:

  • Starta ett sparkonto i en nischbank med så hög obunden räta som möjligt.
  • Börja månadsspara en lämplig summa till sparkontot varje månad.
  • Starta ett ISK i ditt eget namn.
  • I början av varje år så överför du sparkapitalet från sparkontot till ISK:t.
  • Köp aktier jämnt fördelat i de bolag som sa ingå i portföljen.

Vill man inte spara på detta sätt så öppnar man ett ISK och månadssparar i billiga aktiefonder istället!

Lycka till!

 

* Beräkningarna är gjorda så här:

Alla de sex bolagen som Privata Affärer rekommenderar har inte funnits på börsen i sin nuvarande form i 20 år. Jag har helt enkelt ”investerat” i de bolag som då fanns.

Varje köp är gjort i början av året. Jag började spara 400 kr i månaden 1995 vilket gjorde att de första köpen gjordes i januari 1996, osv. (Kurserna är hämtade från Avanza, och lätt avrundade. Kurserna är räknat efter dagens antal aktier. Det har med stor säkerhet skett en del splittar och annat längs vägen.)

För enkelhetens skull har jag avrundat antalet aktier till närmsta heltal. Jag hoppas att de jämnar till sig över tid.

Man måste lägga till värdet på alla utdelningar genom 20 år, räntan på det tillfälliga sparkontot och dra av den årliga schablonskatten och courtage. Eftersom jag inte riktigt orkar dyka ner i de beräkningarna så låter jag dem helt enkelt kvitta varandra.

Mer tips och idéer finns här och här .

 

Strukturera ditt sparande!

Besparingar

Lägg inte dina pengar i en burk. Öronmärk dem till olika saker, och spara på olika sätt!

Det är lättare att nå sina sparmål om man har tydligt mål och struktur på sitt sparande. Det övergripande målet med ett sparande är ju att skaffa sig ekonomisk trygghet, samt ett större utrymme att använda sina pengar till det man själv vill. Följer du strukturen in detta inlägg så blir det lättare för dig att lyckas med det!

(Detta inlägg är en del av boklotterier på  Sparabloggen.com. För att delta i lotteriet av en helt ny bok ska du gilla vårt inlägg på Facebook, leta upp Sparabloggens sida på facebook och gilla den. Du kan också retweeta oss på Twitter eller följ oss (@sparabloggen, @lysandeframtid).  Alla ni som gör något av detta deltar i lotteriet av två böcker!)

Målet med att spara kan vara lite olika, men jag tror att alla människor som sparar gör det antingen för trygghet eller frihet, eller båda. Tryggheten att klara oförutsedda händelser i livet, som en sjukskrivning, en trasig bil, en trasig tand eller nya snökängor åt barnen. Friheten att kunna åka på semester, köpa en ny bil, äta en middag på restaurang eller ta ledigt från jobbet.

För att lyckas så bra som möjligt med sitt sparande är det dels viktigt att ha koll på sin budget, att skapa ett överskott och spara till sig själv först. Sedan är det också bra om man lyckas skapa en struktur på sitt sparande. Att lägga alla sina pengar i en burk som man ställer längst in i ett köksskåp är inte så lyckat av flera anledningar (inbrott, inflation, husbrand och ingen avkastning är några.)

Jag ska försöka beskriva en sparstruktur som man kan använda sig av. Det är säkert inte den enda, och det kanske inte passar alla. Men det är en utgångspunkt. Jag har börjat med en prioriteringsordning om hur man ska klara livet så bra idag, imorgon och i framtiden. Jag tycker man bör dela upp sitt sparande i tre kategorier; buffertkonto, målsparande och pengamaskinen/långtidssparande.

Sparstruktur

Skapa en struktur på ditt sparande så att dina pengar blir öronmärkta och investeras till lämplig risk. Det blir lättare att f överblick och se om du nått dina mål!

Buffertkonto      Säkerhetsbälte liten

Buffertkontot står för den omedelbara trygghet, ditt ekonomiska säkerhetsbälte. Att klara en oväntad lite större utgift utan att behöva försaka semesterkassan eller ta ett lån. Se på buffertkontot som den kudde du landar på när du halkar och drattar på ändan… rent ekonomiskt.

Hur stort buffertsparandet behöver vara beror mycket på hur du lever och vad du äger. Någonstans mellan två och tre månadslöner kan vara lagom. Du bör klara ditt liv ett par månad även om löneutbetalningen strular. Du bör klara av att laga värmepannan eller bilen om de går sönder.

Pengarna ska inte låsas, men ska givetvis ge en viss avkastning. Alltså ska de sättas på ett räntekonto med rörlig ränta. För närvarande är detta antagligen inte på din bank. Banker som tillhandahåller tjänster som betalkort och lönekonton har inte sparränta idag. Exempel:

Med insättningsgaranti:
Bluestep Finans – 1,05% (ändras snart till 0,95%)
Santander Buffertkonto – 0,8%

Utan insättningsgaranti:
Alkelius spar – 3%

Vill du leta bland fler alternativ så kan du göra det på Compricer.

 

Målsparande        Målsparande liten

Det finns många saker som vi tänker oss att vi behöver, men som vi inte kan köpa utan att spara ihop till det först. En ny bil, dator, cykel, mobiltelefon, resa mm mm. Denna konsumtion bör man spara ihop till, och inte köpa på kredit/avbetalning. Det ger dig en sundare ekonomi och du slipper betala ränta när du gör dina köp. Tanken är att du ska få betalt för ränta, inte betala ränta!

Hur stort ditt målsparande är, och hur lång tid du sparar avgör hur dessa pengar ska placeras. Är det lite kortare tidsperioder så ska du ha en liten risk, ska du spara längre så kan du ha större risk.

Nästa års semester, tidshorisonten är ca 1 år.
Om man sparar så kort tid som ett år är risken alldeles för stor för aktier, aktiefonder eller annat som är kopplat till börsen. Det skulle kunna gå upp riktigt bra, men om det går ner hinner det inte återhämta sig på ett år.

Alternativen är ett räntekonto likt ditt buffertkonto, ett bundet räntekonto som ger lite mer ränta (bundet på 6 mån – 1 år. Detta är inget alternativ i dagsläget) eller en räntefond med låg avgift. Spiltan Räntefond som du handlar genom en ISK.

Ny bil, tidshorisonten är ca 3 – 5 år.
Om man ökar både kapitalet och tidshorisonten till tre år och uppåt så kan man blanda in en del högre risk, som kan ge en del högre avkastning. Man kan blanda in en billig blandfond om investerar en del i räntor och en del i globala aktier. Ett par exempel är AMF Balansfond och SPP Generation 40-tal med en hyfsat låg förvaltningsavgift.

Det handlar om att hitta en lagom fördelning mellan räntor och aktier. Lite hjälp på vägen kan du hitta i risktrappan . Ju längre du sparar desto större risk kan du ta. Men det beror också på hur mycket risk du kan tänka dig att ta.

Spånar jag lite kom denna fördelning fram. Men det är väldigt svårt att säga för det beror på så många faktorer. (Din riskbenägenhet, din övriga ekonomi, tajming på börsen, osv)

2 år – lite risk – 90% räntekonto, 10% blandfond
3 år – lite+ risk – 70% räntekonto, 30% blandfond.
4 år – lagom risk – 75% räntor, 25% aktiefonder
5 år – mer risk – 60% räntor, 40% aktiefond

 

Pengamaskinen     Framtidsträd litet

Pengamaskinen  är det sparande som kommer att ge ditt liv en rejäl guldkant i framtiden. Det långsiktiga sparandet är den uppskjutna konsumtionen som ger dig frihet att göra ”vad du vill” i framtiden. Denna del av ditt sparande får lång tid på sig att utvecklas och får med ränta-på-ränta-effekten en möjlighet att växa sig riktigt starkt i framtiden.

Hit kan man räkna ”det påtvingade” pensionssparandet, men också ditt eget långsiktiga sparande. Eftersom detta sparande kommer att vara i 7, 10 eller kanske 20 år, bör man placera det på börsen. Antingen direkt i aktier eller mer bekvämt i fonder. Bli inspirerade i ditt långsiktiga sparande av t.ex. Per H Börjesson (som ursprungligen är från Alingsås) och Günther Mårder.

För att lyckas riktigt bra med din pengamaskin ska du försöka följa några (relativt) enkla råd:

Har du byggt upp en stark pengamaskin så kommer den till slut att generera pengar till dig, en extra lön, utan att du behöver göra något alls! Vilken guldkant!

Följer du detta upplägg och de råden som finns här går du mot en mycket starkare ekonomi i framtiden och skapar trygghet och frihet åt dig själv och din familj!

ps. Glöm nu inte att interagera med oss på Facebook och Twitter! Gilla Sparabloggens sida, eller följ oss på Twitter! Man kan också gilla eller retweeta inlägget! ds.

Vad vet du om kyrkoavgiften?

Foto 2011-09-24 16 13 59
En vitrappad kyrka på den svenska landsbygden.

Ungefär 65% av Sveriges befolkning är medlemmar i Svenska kyrkan. Det innebär bland annat att de betalar kyrkoavgift till Svenska kyrkan. Jag tänkte reda ut lite om kyrkoavgiften i detta inlägg.

Om man ska vara medlem i Svenska kyrkan, och därmed betala kyrkoavgift eller inte, är egentligen inte en fråga om pengar. Men med information kan man göra ett upplyst beslut, vilket alltid är bra!

Kyrkoavgiften är i år dryga 1% av din årliga inkomst. Denna procentsats ser lite olika ut för olika församlingar och för att få ett exakt tal behöver du besöka Skatteverket för att få just din avgift. I Alingsås församling är kyrkoavgift 1,11% för 2015 inkomstår. Det ger en årskostnad på 2 840 kr om man räknar på Alingsås medelinkomst på 253 861 kr. Detta ger dig en ”månadsavgift” på 236 kr, om du har denna medelinkomst som lön.

Ska man se till hur mycket Svenska kyrkan får in i sin budget varje år så ger kyrkoavgiften ca 12 miljarder kr. (12,4 miljarder 2011 enligt detta faktablad. 13 miljard för 2015 enligt mina små beräkningar. (2040 kr/medlem * 9 816 666 svenskar * 65% medlemmar i kyrkan idag) De har 13 miljarder kronorna fördelas efter skattesats och antal medlemmar till alla svenska församlingar.

Vad används de här 13 miljarderna till då och vad gör kyrkan med dem? Enligt kyrkan själv används det till allehanda saker:

  • Svenska Kyrkan är förvaltare av ett viktigt kulturarv. De vårdar och underhåller kyrkobyggnader. De vackra vita kyrkor som pryder vårt land. (Byggnader, mark och inventarier till ett värde av över 15 miljarder 2011)
  • Ett annat kulturarv, eller milstolpar i livet, är dop, konfirmation, bröllop och begravningar. Dessa handhas och finansieras av kyrkoavgiften. (Begravningsavgiften täcker dock begravningen, och icke kyrkliga alternativ finns ju)
  • Svenska kyrkan gör ett stort socialt arbete med bland annat krisberedskap, hembesök, familjerådgivning, mötesplatser för ensamma, samtal med sjuka och sörjande, arbete för fred och försoning, stöd till aidssjuka och mycket mera.
  • Omsorg av barn och unga med öppen förskola, kyrkans barntimmar och annan verksamhet.
  • Internationell verksamhet med Svenska kyrkan på massor massor av länder och orter runtom jorden.

När vi kommit så här långt i inlägget har du kanske hunnit fundera över ditt eget medlemskap. Vill du se exakt hur stor ditt eget bidrag är till kyrkans verksamhet kan du besöka den här sidan och mata in din egna uppgifter.

Om du nu tagit beslutet att gå ur svenska kyrkan så kan du besöka Svenska kyrkans egna hemsida och läsa hur ett utträde går till. Här finns en blankett att ladda ner och fylla i. Skicka sedan blanketten till din egna församling. Adressen till församlingen hittar du även den på Svenska kyrkans hemsida. Sök din församling i toppmenyn.

Tycker du att det är krångligt att ta reda på adress till rätt församling eller inte har någon skrivare till blanketten? För en engångskostnad på 129 kr kan du få hjälp med hela förfarandet på webbsidan Gå ur Kyrkan Online. Där matar du in ditt personnummer så kommer du att få hem en förifylld blankett och ett svarskuvert med adressen tryckt. Signera blanketten och skicka in! Det går inte att göra det enklare! Tjänsten kostar som sagt 129 kr, men du sparar sedan årligen tusenlappar!

Ett annat alternativ är ju att gå ur kyrkan och sedan betala 300 kr/mån till valfri välgörenhet som du själv väljer. Alla vägar är rätt, eftersom det är din väg det gäller.

Sparmonstret

piggy-bank-850607_1920

Det finns ett sparmonster i några av oss medan andra har ett köpmonster. Några kanske lever mellan dessa monster och slits mellan att spara eller konsumera. Funderingar kring att köpa en viss sak, äta lunch ute eller varför inte skaffa en finare bil kan ständigt vara närvarande.

Vi på Sparabloggen har valt Sparmonstret i stor utsträckning i vårt vardagsliv. Ha koll på utgifterna, köp inte för köpandets skull och investera smart. Vi har pratat om det tidigare hur man kan gå till väga för att hålla koll på sina utgifter här.

Det kan aldrig vara sunt att leva med växande skulder och att ständigt jaga efter kostnadskrävande prylar eller resor. Det kan låta tråkigt och nu menar vi inte att man ska sluta leva, utan lev istället med balans. Givetvis är detta avhängigt hur mycket pengar som kommer in varje månad och det är helt enkelt så att vissa har råd att köpa en Volvo XC 90 för över 500 000 kronor medan andra inte har det.

Anpassa alltid utgifterna efter den personen du är och inte efter någon annan. Glöm tävlingen om resan, fixa hemmet eller nya bilen om du verkligen inte har råd, annars kan det gå riktigt illa. Låter vi tråkiga, ja men vad finns det annars att göra. Svenskarna ligger i topp vad gäller hushållens skulder i världen.

skuldskvot

Hur länge lever ett Sparmonster?
Livslängden är så lång att man överför den till sina barn och barnbarn men poängen är att tack vare kapitalet man bygger upp ökar också den passiva inkomsten genom utdelningar. Vi pratar om balanserad uppskjuten konsumtion.
Låt säga att du under 20 år sparar 5000 kronor i månaden, det kan låta mycket men spelar man sina kort rätt är det inte alls så svårt att göra det. Dock förutsätter det troligtvis arbete och ett allmänt sunt förhållande till pengar.
Nåväl, 5000 kronor på 240 månader blir 1 200 000 kronor. En bra början men då har vi inte räknat med ränta-på-ränta effekten. Vi tar exemplet med 5% avkastning per år och så drar vi bort för schablonskatten om du sparar i Kapitalförsäkring eller ISK. Summan blir då 1 793 638 kronor.
Vad kan man då göra med dessa pengar? Ja, man blir inte ekonomiskt oberoende men man kan skaffa sig en passiv inkomst som man kan välja att återinvestera eller spendera. Med passiv inkomst menar vi utdelning från olika stabila bolag där det i nuläget möjligt att få mellan 4-6% årligen. Om vi räknar med 5% utdelning blir det nästan 90 000 kronor i bonuspengar varje år. Grymt bra, eller hur? Vill du fördjupa dig mer kan du läsa här.

En del kanske tycker att uppoffringen blir lite väl stor men det viktiga är att få in detta i sin vardag och anpassa sparnivån till hushållets förmåga.
Men glöm inte att leva på vägen, livet ska vara roligt.

Har du koll på dina fasta utgifter?

EmptyPockets Dan Moyle CC
Empty Pockets, Dan Moyle, CC

Lönen ramlar in på kontot. Genast har du en hel del händer som är där och plockar åt sig av dina slantar! Alla de där små fasta utgifterna som vi en gång tyckte var ganska överkomliga, men som nu betalas av slentrian. Får vi valuta för pengarna? Hur mycket pengar handlar det om egentligen?

De flesta har en hel del olika sorters abonnemang som kostar lite varje månad. Faktum är att varje liten post inte verkar vara så mycket, men alla de små avgifterna tillsammans blir faktiskt ganska mycket varje månad. Tittar man sedan på vad det kostar om året så blir det väldigt mycket pengar. Frågan är om du får valuta för pengarna?

Ta en titt på ditt konto utdrag. Vad är det som händer i början på månaden. Vad är det som dras egentligen? Vad har du för fasta abonnemang. Det kan ju faktiskt bli en hel del!

100 kr/mån Spotify
80 kr/mån Netflix
400 kr/mån TV-abonnemang (Canal Digital, ViaSat)
185 kr/mån TV-licens
500 kr/mån Mobiltelefon (telefon + abonnemang)
420 kr/mån Internet
400 kr/mån Gymavgift
400 kr/mån Facklig avgift
800 kr/mån Matkasse till dörren
80 kr/mån PPM-rådgivare
120 kr/mån Kalsong-abbonemang
70 kr/mån Tidningsprenumerationer
100 kr/mån Kontaktlinser
——–
3 655 kr/mån
43 860 kr/år

Det blir en hel del om man tittar på det. Nu hoppas jag att du inte har allt det här. Dessutom är det ju en hel del av dessa som man vill ha, och är väl värt pengarna. Vad händer om vi plockar bort det som faktiskt inte känns värt pengarna?

100 kr/mån Spotify
80 kr/mån Netflix
185 kr/mån TV-licens
500 kr/mån Mobiltelefon (telefon + abonnemang)
420 kr/mån Internet
400 kr/mån Gymavgift
400 kr/mån Facklig avgift
100 kr/mån Kontaktlinser
——–
2 185 kr/mån
26 220 kr/år

Helt plötsligt sparade vi 17 460 kr om året! Bara genom att plocka bort en del dyra abonnemang som vi egentligen inte behöver. Men det finns fortfarande sparpotential. Vad händer om vi går in på Compricer och hittar billigare alternativ till våra dyra abonnemang?

100 kr/mån Spotify
80 kr/mån Netflix
185 kr/mån TV-licens
200 kr/mån Mobiltelefon (abonnemang)
200 kr/mån Internet
250 kr/mån Gymavgift
400 kr/mån Facklig avgift
80 kr/mån Kontaktlinser
——–
1 495 kr/mån
17 940 kr/år

Vi sparade ytterligare 8 280 kr/år genom att hitta billigare alternativ! Det är bedrägligt när man får en kostnad i månadspris. Det verkar så oerhört mycket billigare än vad det egentligen är. Vi betalar ju faktiskt fortfarande runt 18 000 kr/år i den bantade sista versionen.

Mina exempel är egentligen inte så viktiga. Ta fram kontoutdrag och gör din egen lista! Vad har du för dyra utgifter varje månad? Vad blir det per år? Vad är onödigt? Vilka är egentligen värda sitt pris? Vilka kan du hitta billigare alternativ till? Sänk dina utgifter och använd dina pengar till något som du faktiskt tycker är värt det!

Betala i lokal valuta när du reser!

Betalkort
(Grafik: Sean Macentee, Creative Commons och Thobias)

VISA har dragit igång sin kampanj Växla inte bort semesterkassan. Var smart när du åker utomlands och behåll så mycket av dina egna pengar som möjligt! Alla försöker nämligen ta del av din kaka. Se till att använda rätt betalkort, och betala i lokal valuta!

Vi har skrivit tidigare om hur man på bästa och billigaste sätt ska ta med sig pengar när man reser utomlands. Om man inte är lite om sig och kring sig så riskerar man att få betala en hel del extra. Det finns både uttagsautomater, årsavgifter och valutapåslag på de olika korten. Detta tar jag inte igen. Läs hellre här:

Sparabloggen, betalkort utomlands del 1
Sparabloggen, betalkort utomlands del 2
SvD, Bankomat överlägsen växlingskontoret
Compricer, billigare ta ut resevalutan på plats än på Arlanda

Sparabloggen rekommenderar alltså MittKort med ränta från Santander (Ett MasterCard). Ingen årsavgift, ingen kredit (du sätter in resekassan på ett konto med ränta före resan) och vanligtvis ingen uttagningsavgift. (Tar du ut väldigt mycket i automat är ICA:s kort bättre. Också kopplat till MasterCard.)

Allt detta har vi skrivit om, men det finns en liten fälla till. En liten grej till som riskerar att kosta dig extra slantar. Det handlar om du ska välja vem som växlar över dina pengar från SEK till euro, dollar eller annat.

kortio
Stöd sparabloggen.com, hitta det kort som passar dig bäst på kortio.se!

När du tar ut pengar eller betalar med kortet får du nämligen välja om du vill betala i lokal valuta eller i din egen valuta:

Väljer du att betala med lokal valuta (euro, dollar, GBP eller liknande) så kommer VISA eller MasterCard stå för växlingen. (Detta val kallas ofta without conversion i uttagsautomaten)

Väljer du att betala i Svenska kronor (SEK) så kommer banken på resmålet att ta hand om växlingen. (With conversion i bankomaten)

Du ska alltid välja att betala i lokal valuta, without conversion. Då får du den bästa valutakursen.

Ett exempel:

Jag tog ut 100 euro i en bankomat. Valde utan växling. Sedan köpte jag lite hamburgare åt familjen för 22,90 euro. Jag betalade med kort och tjejen i kassan valde att betala i SEK innan jag hann stoppa henne. Vad blev det för skillnad i kurs?

100 euro blev 934,36 kr debiterat.     Kurs 9,34 kr/euro.
22,90 euro blev 220,33 kr debiterat.  Kurs 9,62 kr/euro.

Euron steg här helt plötsligt med ungefär 3%. Din reskassa blev värd 3% mindre. 30 kr på varje tusenlapp. Det blir trots allt några hundra på en veckas reskassa. Pengar som bara försvinner till ingen nytta! (Egentligen en avgift som den lokala banken tar ut för att växla dina pengar. Som du inte görs medveten om!)

Sparabloggen rekommenderar alltså:

  • Skaffa ett så billigt kort som möjligt till utlandsbetalningar. Titta på årsavgift, uttagsavgift och valutapåslag. Vi rekommenderar Santander MittKort med ränta.
  • Betala alltid i lokal valuta och låt VISA eller MasterCard ta hand om växlingen.

Trevlig semester!

ps. Detta skrev Privata Affärer om redan 2009… Läs lite mer info där! ds.

Amortering som sparkonto?

Spara hus

Images Money, flickr.com, Creative Commons

Det kan vara svårt att hitta ett lämpligt ställe att spara sina pengar nu när vi har minusränta, börsen har greklandsfrossa, och obligationerna sägs vara övervärderade. Vad ska man göra med sina sparpengar egentligen?

Det vanliga svaret är ha en del på börsen, men med en liten del nu när det är skakigt. 10% i en billig indexfond och 90% i billiga korta räntefonder, nu över sommaren. Ett bra svar, så klart. Sedan kan man ändra fördelningen utifrån vad man tror och vilken risk man vill ta. Jag hörde dock om en annan intressant strategi. Det handlar om att använda sitt bolån som sparkonto, genom att amortera kraftigt. Det är Jonas Lindmark från Morningstar som berättade detta i det allra första avsnittet av Fondpodden, lyssna efter 5:25.

Lindmarks taktik var som ett buffertsparande, eller kortsiktigt målsparande (semesterresor, bil och liknande). Han amorterade kraftigt varje månad på bolånet för att sedan gå till banken och höja upp lånet igen när han behövde pengar. Detta är en ganska intressant strategi med tanke på att räntorna på sparkontona är så låga (ej existerande) och att man samtidigt som man amorterar minskar sin ekonomiska risk den dag när räntorna ökar.

Fördelarna med amortering är många. Jens Bankman (för han heter väl Bankman 😉 förklarar allt om amortering.

Använder man amortering som sparmetod så får man inte någon ränta utbetalt, utan man slipper helt enkelt att betala räntan på lånet. Man slipper också betala skatt på den kapitalinkomst som en ränteinkomst från ett sparkonto hade gett. Dock har vi ju ränteavdrag i Sverige på bolånen som är lika stort (30%). Den går man ju miste om, så någon skattemässig effekt blir det ju inte egentligen. Men om ränteavdraget plockas bort så kommer ”amorteringsspara” att blir väldigt förmånligt skattemässigt.

Amortering som sparmetod kan vara bra om:

  • Du har en liten buffert som du snabbt kan komma åt. (Det tar ett tag att få ut pengar på huset).
  • Du har bolån.
  • Du är ute efter ett riskfritt målsparande. (På typ ett år till semester, bil mm)
  • Det inte finns några administrativa avgifter hos banken när man ökar lånet igen. (Fråga din bankman)
  • Du inte använder det som långsiktig placering. Börsplaceringar vinner ”alltid” på sikt.

Läs mer om amortering som sparmetod:

Byggahus.se
SvD Näringsliv
IKANO Bostad
Fondkollen.se
Alltomspara.se
Günther Mårder, Nordnetbloggen.se

Nu har du fått en infallsvinkel till i ditt sparande! Varför inte låta amortering bli en del av ditt sparande? Det minskar din ekonomiska risk för framtida höjda räntor, och det ger dig en riskfri sparränta som är lika hög som ditt bolån!

Mvh,
Sparabloggen.com

Stresstesta din ekonomi!

calculator-178127_1920
Hushållen i Sverige har fått avnjuta flera år av ständigt bättre förutsättningar. Lönerna har stigit mer än andra länders under flera år, räntorna på våra lån har varit låga i tio år, skatterna har minskat senaste åren, priserna har gått ner under lång tid. Vi har mer pengar nu än vad vi haft under lång tid.

Men ingenting varar för evigt, efter sol kommer regn (och tvärtom). Hur skulle din ekonomi klara av lite bistrare tider? Hur stor risken är för dessa förändringar är lite svårt att säga. Vissa kommer med all säkerhet att komma, medan andra kanske känns mer avlägsna. Dock är det alltid bra att ha koll på läget med en stresstest av din ekonomi!

Vilka olyckor är det som drabba oss? Jag har lånat en ”olyckor” från den utmärkta TV-serien ”Låna för livet” som UR sänder på onsdagar just nu. Följ gärna serien via URplay.

Vi kan råka ut för:

  • Räntehöjning (En vanlig ränta man bör klara på bolånet är 5%)
  • Amorteringskrav (Förslaget låg på 2% av bolånet om året tills man betalat av till 75%)
  • Fastighetsskatt (Förr låg fastighetsskatten på 1% av taxeringsvärdet)
  • Sjukdom/arbetslöshet. (Max A-kassa utan tillägg är ca 10 350 kronor efter skatt. Om du har en inkomstförsäkring via facket eller privat bolag kan du få mer)

Hur troligt är de här sakerna inträffar? Tja, räntehöjningar kommer utan tvekan. Men kanske först sommaren 2016. Amorteringskraven var på gång, men togs bort på grund av juridiska tveksamheter. Alltså är det ganska troligt att det kommer, men kanske från ett annat håll. Fastighetsskatten är lite mer osäkert och risken för arbetslöshet eller sjukdom är väldigt svårt att spekulera i.

Men vad skulle allt detta betyda? Jag lägger upp ett scenario:

Förutsättningar:
Bolån: 1 000 000 kr
Inkomst: 28 000 kr + 21 000 kr efter skatt

”Olyckor”:
Räntehöjning:
1,5 % stiger till 5%.
Månadsavgift innan: 1 000 000 * 0,015 / 12 = 1 250 kr/mån
Månadsavgift efter: 1 000 000 * 0,05 /12 = 4 170 kr/mån (ökning med 2 920 kr/mån)

Amorteringskrav: 2% av bolånet
Nu: Ingen amortering.
Sedan: 1 000 000 * 0,02 / 12 = 1 670 kr/mån

Fastighetsskatt: 1% av taxeringsvärdet:
Fastighetsavgift: 7 112 / 12 = 590 kr/mån
Taxeringsvärde, typ: 1 500 000 kr
Fastighetsskatt: 1 500 000 * 0,01 / 12 = 1 250 kr/mån (ökning med 660 kr/mån)

Arbetslöshet: (1 pers)
Inkomst tidigare: 21 000 kr/mån
Inkomsten efter: 10 350 kr/mån (sjunker med 10 650 kr/mån)

Detta var flera olyckor efter varandra men om man drabbas av allt detta så kommer månadskostnaden att drabbas negativt och sjunka med 15 900 kr/mån. Det är en ansenlig försämring av månadsbudgeten. Arbetslösheten är också den största delen av detta. Men även om man inte blir arbetslös, men drabbas av det övriga så minskar månadsbalansen med 5 250 kr/mån.

Allt detta är högst hypotetiska siffror. Det intressanta för är vad som skulle kunna gälla för just dig och din ekonomi. Gör ett eget stresstest av din ekonomi. Du kan göra det helt på egen hand, om du har koll på alla siffror. Men du kan också ta hjälp sidor på nätet:

DN Ekonomi

IKANOBank Blogg

Men vad ska alla denna dysterhet tjäna till? Den dagen, den sorgen. Men å andra sidan kan man också ta kontroll över situationen. Om stresstestet visar att det kan blir kämpigt, ta då tag i situationen nu innan något händer. Dra åt budgeten och spara undan till en rejäl buffert! Det gör att du står bättre rustad att klara bistrare tider i framtiden. Både genom att du är van vid en tuffare budget, och dels genom att du har en liten reserv att ta till om det skulle behövas.

Även på kortare sikt kan det vara värdefullt att ta kontroll t.ex över din semesterkassa.

Stresstesta din kassa, DN Ekonomi

Lycka till med stresstestet!

Svar på en fråga till Sparabloggen

Det är alltid roligt med respons från våra läsare och den här gången tänkte vi göra frågan offentlig och ge vår syn på ett samlat innehav.
Hen skickade in sitt innehav i aktiefonder till oss och låt oss börja att säga att det i grunden är en mycket klokt innehav som har valts. Fem aktiefonder som är indexbaserade och som vi alla vet så slår nio av tio indexfonder över tid de aktivt förvaltade fonderna. Låga avgifter och god riskspridning gör portföljen till en modellportfölj. Det som vi ska titta lite närmare på är fördelning, alternativa indexfonder och kanske en utökad portfölj.
Det som inte framkommer är vilken tidshorisont som sparandet är baserat på. Tid är en mycket viktig faktor som är investerarens bästa vän.

Grundfrågan som kom var om det behövdes kompletteras, månadsvisa köp, uppdelning och ska man köpa när det dippar.
Låt oss gå rakt på frågorna och ge några enkla svar. Försök inte att tajma marknaden för det brukar inte vara särskilt lyckat. Därför är det bättre att sprida riskerna med att köpa månadsvis. Över tid är du med om uppgångar och nedgångar men förhoppningsvis så har du en stigande kurva.

Den nuvarande uppdelningen ser ut enligt följande:

Linus europa
Här finns en bra spridning över hela världen i valet av aktiefonder men fördelningen mellan fonderna kan man justeras för att jämna ut riskerna enligt nedan.

linus

Europa
AMF Aktiefond Europa har en avgift på 0,40% vilket är ett bra pris för en indexfond men det går att komma ännu lägre i avgifter. Här lyfter vi fram sju Indexfonder för Europa med samma eller lägre avgifter. Avkastningen går att utläsa ur grafen. Här kan man se att samtliga indexfonder slår index över en period av drygt tre år och att AMF Aktiefond Europa presterar bäst. Denna portfölj är mer diversifierad, risken är spridd över världen. Sverige har ju gått riktigt riktigt bra 2013, 2014. Men chansen att detta fortsätter blir mindre och mindre så blicka ut i världen och håll koll på förvaltningsavgifterna!

lin Index europa

Indexfonder Europa

Om vi leker med tanken att utöka portföljen men fortfarande 100% aktierfonder. Alltså en långsiktig portfölj där man får vara beredd på att nedgång kan komma, och portföljen behöver tid att ta igen detta. Dock har vi tagit in lite andra fonder än bara indexfonder. Krydda upp portföljen lite. Dessa nya fonder har inte en geografisk zon som de följer utan en bransch och fastigheter. Vi tror att boende fortfarande kommer kosta pengar och mediciner och annat kommer att vara en framtidsbransch!

lin divers

Globala fonder
Om man tittar på de globala indexfonderna ligger en lämplig avgift på mellan 0,20 % och 0,40 %. Det som man tydligt ser är att samtliga har presterat ungefär lika bra. Alltså finns det all anledning att välja den billigaste

lin global index

Indexfonder Globala

Sverige
Att spara i svenska indexfonder har varit en mycket god idé där avkastningen har varit god till låga avgifter. Vi gjorde några avvikande jämförelser med tidshorisonten tre år. Avanza Zero, det finns ingen anledning att inte ha med den i en basportfölj, avgiftsfri år efter år. En fond som presterat mycket bra är Spiltan Aktiefond Investmentbolag. Samma låga avgift som billiga indexfonder men överpresterar gentemot dem. Den presterar så bra att erkänt aktivt förvaltade Carnegie Småbolagsfond (avgift 1,5 %) inte kan mäta sig med den.

Lin sverigefonder

Risk
Planerar man att använda kapitalet inom en kortare tid (5 år är halvkort tid) så kan det vara bra att minska risken lite. Det kan man göra med en kort räntefond (Låg avgift, Spiltan. Kommer dock inte att ge så mycket men inte heller gå ner) och sedan kan man minska risken med en lågriskhedgefond. Catella Hedgefond HF kan vara ett bra alternativ. Ska man använda pengarna på ännu kortare sikt så ska man vikta ner aktier ännu mer och ta in ännu mer lågriskplaceringar!

lin lång

Allmänna tips!

För att sparandet ska vara effektivt och löpa smidigt ska man alltid tänka på:

– Minska avgifterna! Kolla upp att din bank inte tar några avgifter för depån/ISK:n eller extra
mycket courtage eller liknande. Avanza finns alltid som ett bra alternativ med låga avgifter och stort utbud.

– Använd ISK för att skatta så smart som möjligt! Du slipper deklarera (inget problem vid fonder iofs).

– Är du inte mycket intresserad så gör sparandet enkelt: Gör en automatisk månadsöverföring från lönekontot till ISK:n dagen efter lönen kommit.

– Skapa automatiska köporder som köper dagen efter sparpengarna kommit in på ISK:n. Kör samma fördelning som du valt i portföljen från början:
(Ex: 2 000 kr sparas automatiskt till ISK. 200 kr köps automatisk i alla fonder du satt 10% på, 300 kr på alla fonder du valt 15% och 500 kr på alla fonder du valt 25% på… Detta behöver du bara ställa in en gång. Sedan löper det på utan effort!)

– Vill du försöka tima marknaden så kan du sätta alla nya insättningar i en räntefond och sedan köpa in dig i aktiefonder när marknaden gått ner lite. Det kräver lite nerver. Det är jobbigt att se marknaden gå upp, och räntefonderna ligga kvar. Men det känns bättre när det vänder!

Vad är en fond?, Fonder del 1

Verkar det krångligt, riskfyllt och tidsödande att investera i en aktieportfölj?
Du kan enkelt investera i världens alla börser genom att spara i en fondportfölj istället!

Att fondspara… Investera sina pengar i fonder… Att placera sina besparingar i olika aktie- eller räntefonder rekommenderas ofta. Men vad innebär det egentligen?

En fond är kort sagt en hel portfölj med värdepapper av något slag, som man kan köpa sig andelar av. Man stoppar alltså in sina pengar i fonden, så handlar en förvaltare värdepapper för kapitalet. Själv får man ett visst antal andelar i fonden, och om värdepappren stiger i värde, så stiger dina andelar i värde.

Att investera pengar i en fond blir alltså som att köpa en hel samling av värdepapper, men man gör det tillsammans med andra. Det verkar kanske lite tillkrånglat jämfört med att köpa sina aktier eller obligationer (räntepapper) själv, men fördelarna är många!

  • Genom att investera i en fond får man tillgång till en hel portfölj med till exempel aktier. Man kan alltså sprida risken över flera aktier, utan att behöva investera så mycket pengar som annars hade krävts.
  • Genom fonder får man tillgång till en massa olika marknader som annars hade varit svårt att placera sina sparpengar i. Allt från USA och svenska småbolag till Kina och Inden. (Och allt där emellan, som räntemarknaden, råvaror, olika branscher mm)
  • Man slipper att själv plocka ut en hel portfölj med värdepapper, utan kan förlita sig på att en (förhoppningsvis kompetent) förvaltare har koll på vilka bolag som är bäst att investera i Sverige, USA eller tex Vietnam och byter bolag åt dig.
  • Man behöver inte engagera sig i sådant som en direktägare av aktier måste göra, som tex nyemissioner osv.
  • Man kan enkelt månadsspara ganska små summor i sina fonder, utan att själv behöva genomföra manuella köpa varje månad.

Självklart finns det nackdelar med fonder också. De är som tur är inte lika många.

  • Alla fonder (nästan) tar ut en avgift. Den kallas för förvaltningsavgift och kan vara allt från rimlig till orimlig. Vad som kan anses vara orimligt är lite svårt att bestämma exakt. Det beror på vilken sorts fond det är. (En indexfond bör inte kosta mer än 0,4 %, en aktivt förvaltad aktie bör inte kosta mer än 1 – 1,5 %, en tillväxtmarknadsfond bör inte kosta mer än 1,5 – 2 %) Denna avgift kommer nämligen att gröpa ur din avkastning ganska mycket över tid!

Andra nackdelar gäller bara de som vill ha de rättigheter som direkt aktieägande medger; att gå på årsstämman, att få utdelningen ”i handen” (den återinvesteras i fonderna)

Att investera i fonder är med andra ord ett jättebra sätt att skapa sig ett automatiskt och enkelt sparande! Du får riskspridningen direkt i fonden. I alla fall om du väljer en bred globalfond.

Det enklaste är att du startar ett månadssparande! Pengarna förs över från ditt lönekonto samma dag som lönen kommer, så sparar du utan att du märker det! Fundera över vilka sparmål du har och hur stor möjlighet du har att lägga undan pengar varje månad. Ta sedan en funderare på hur lång sparhorisont du har… Medan du gör det kan du läsa vidare i nästa del av fondskolan. Sista delen innehåller sedan några konkreta förslag på fondportföljer som du kan inspireras av!

I nästa del av fondskolan… Vilka olika sorters fonder finns det?