Ekonomi

Strukturera ditt sparande!
Besparingar

Lägg inte dina pengar i en burk. Öronmärk dem till olika saker, och spara på olika sätt!

Det är lättare att nå sina sparmål om man har tydligt mål och struktur på sitt sparande. Det övergripande målet med ett sparande är ju att skaffa sig ekonomisk trygghet, samt ett större utrymme att använda sina pengar till det man själv vill. Följer du strukturen in detta inlägg så blir det lättare för dig att lyckas med det!

(Detta inlägg är en del av boklotterier på  Sparabloggen.com. För att delta i lotteriet av en helt ny bok ska du gilla vårt inlägg på Facebook, leta upp Sparabloggens sida på facebook och gilla den. Du kan också retweeta oss på Twitter eller följ oss (@sparabloggen, @lysandeframtid).  Alla ni som gör något av detta deltar i lotteriet av två böcker!)

Målet med att spara kan vara lite olika, men jag tror att alla människor som sparar gör det antingen för trygghet eller frihet, eller båda. Tryggheten att klara oförutsedda händelser i livet, som en sjukskrivning, en trasig bil, en trasig tand eller nya snökängor åt barnen. Friheten att kunna åka på semester, köpa en ny bil, äta en middag på restaurang eller ta ledigt från jobbet.

För att lyckas så bra som möjligt med sitt sparande är det dels viktigt att ha koll på sin budget, att skapa ett överskott och spara till sig själv först. Sedan är det också bra om man lyckas skapa en struktur på sitt sparande. Att lägga alla sina pengar i en burk som man ställer längst in i ett köksskåp är inte så lyckat av flera anledningar (inbrott, inflation, husbrand och ingen avkastning är några.)

Jag ska försöka beskriva en sparstruktur som man kan använda sig av. Det är säkert inte den enda, och det kanske inte passar alla. Men det är en utgångspunkt. Jag har börjat med en prioriteringsordning om hur man ska klara livet så bra idag, imorgon och i framtiden. Jag tycker man bör dela upp sitt sparande i tre kategorier; buffertkonto, målsparande och pengamaskinen/långtidssparande.

Sparstruktur

Skapa en struktur på ditt sparande så att dina pengar blir öronmärkta och investeras till lämplig risk. Det blir lättare att f överblick och se om du nått dina mål!

Buffertkonto      Säkerhetsbälte liten

Buffertkontot står för den omedelbara trygghet, ditt ekonomiska säkerhetsbälte. Att klara en oväntad lite större utgift utan att behöva försaka semesterkassan eller ta ett lån. Se på buffertkontot som den kudde du landar på när du halkar och drattar på ändan… rent ekonomiskt.

Hur stort buffertsparandet behöver vara beror mycket på hur du lever och vad du äger. Någonstans mellan två och tre månadslöner kan vara lagom. Du bör klara ditt liv ett par månad även om löneutbetalningen strular. Du bör klara av att laga värmepannan eller bilen om de går sönder.

Pengarna ska inte låsas, men ska givetvis ge en viss avkastning. Alltså ska de sättas på ett räntekonto med rörlig ränta. För närvarande är detta antagligen inte på din bank. Banker som tillhandahåller tjänster som betalkort och lönekonton har inte sparränta idag. Exempel:

Med insättningsgaranti:
Bluestep Finans – 1,05% (ändras snart till 0,95%)
Santander Buffertkonto – 0,8%

Utan insättningsgaranti:
Alkelius spar – 3%

Vill du leta bland fler alternativ så kan du göra det på Compricer.

 

Målsparande        Målsparande liten

Det finns många saker som vi tänker oss att vi behöver, men som vi inte kan köpa utan att spara ihop till det först. En ny bil, dator, cykel, mobiltelefon, resa mm mm. Denna konsumtion bör man spara ihop till, och inte köpa på kredit/avbetalning. Det ger dig en sundare ekonomi och du slipper betala ränta när du gör dina köp. Tanken är att du ska få betalt för ränta, inte betala ränta!

Hur stort ditt målsparande är, och hur lång tid du sparar avgör hur dessa pengar ska placeras. Är det lite kortare tidsperioder så ska du ha en liten risk, ska du spara längre så kan du ha större risk.

Nästa års semester, tidshorisonten är ca 1 år.
Om man sparar så kort tid som ett år är risken alldeles för stor för aktier, aktiefonder eller annat som är kopplat till börsen. Det skulle kunna gå upp riktigt bra, men om det går ner hinner det inte återhämta sig på ett år.

Alternativen är ett räntekonto likt ditt buffertkonto, ett bundet räntekonto som ger lite mer ränta (bundet på 6 mån – 1 år. Detta är inget alternativ i dagsläget) eller en räntefond med låg avgift. Spiltan Räntefond som du handlar genom en ISK.

Ny bil, tidshorisonten är ca 3 – 5 år.
Om man ökar både kapitalet och tidshorisonten till tre år och uppåt så kan man blanda in en del högre risk, som kan ge en del högre avkastning. Man kan blanda in en billig blandfond om investerar en del i räntor och en del i globala aktier. Ett par exempel är AMF Balansfond och SPP Generation 40-tal med en hyfsat låg förvaltningsavgift.

Det handlar om att hitta en lagom fördelning mellan räntor och aktier. Lite hjälp på vägen kan du hitta i risktrappan . Ju längre du sparar desto större risk kan du ta. Men det beror också på hur mycket risk du kan tänka dig att ta.

Spånar jag lite kom denna fördelning fram. Men det är väldigt svårt att säga för det beror på så många faktorer. (Din riskbenägenhet, din övriga ekonomi, tajming på börsen, osv)

2 år – lite risk – 90% räntekonto, 10% blandfond
3 år – lite+ risk – 70% räntekonto, 30% blandfond.
4 år – lagom risk – 75% räntor, 25% aktiefonder
5 år – mer risk – 60% räntor, 40% aktiefond

 

Pengamaskinen     Framtidsträd litet

Pengamaskinen  är det sparande som kommer att ge ditt liv en rejäl guldkant i framtiden. Det långsiktiga sparandet är den uppskjutna konsumtionen som ger dig frihet att göra ”vad du vill” i framtiden. Denna del av ditt sparande får lång tid på sig att utvecklas och får med ränta-på-ränta-effekten en möjlighet att växa sig riktigt starkt i framtiden.

Hit kan man räkna ”det påtvingade” pensionssparandet, men också ditt eget långsiktiga sparande. Eftersom detta sparande kommer att vara i 7, 10 eller kanske 20 år, bör man placera det på börsen. Antingen direkt i aktier eller mer bekvämt i fonder. Bli inspirerade i ditt långsiktiga sparande av t.ex. Per H Börjesson (som ursprungligen är från Alingsås) och Günther Mårder.

För att lyckas riktigt bra med din pengamaskin ska du försöka följa några (relativt) enkla råd:

Har du byggt upp en stark pengamaskin så kommer den till slut att generera pengar till dig, en extra lön, utan att du behöver göra något alls! Vilken guldkant!

Följer du detta upplägg och de råden som finns här går du mot en mycket starkare ekonomi i framtiden och skapar trygghet och frihet åt dig själv och din familj!

ps. Glöm nu inte att interagera med oss på Facebook och Twitter! Gilla Sparabloggens sida, eller följ oss på Twitter! Man kan också gilla eller retweeta inlägget! ds.

Om Ni delar, så delar vi med oss!

utlottning3

Nu kör vi snart igång vår lilla bokkampanj där vi vill att Ni går in och delar våra inlägg. Om Ni har tur så blir det Ni som får en bok. Vid varje inlägg fram till jul kommer vi att lotta ut en bok bland de som har och gillat eller delat på Facebook eller kanske gjort en retweet på Twitter.

Självaste Per H Börjesson som står bakom Spiltan fonder och sparklubben.se har bidragit med böcker för utlottning. Per har skrivit böckerna: Så här kan alla svenskar bli miljonärer, Så här blir du miljonär som pensionär och Så här blev Warren Buffett världens rikaste person.

Vi har även fått böcker från Roos & Tegnér Bokförlag där författaren Tobias Schildfat gett ut boken: Vägen till din första miljon. Läs mer om boken här eller besök deras hemsida.
För den som är intresserad att bygga en hållbar ekonomi med enkla medel är dessa böcker ett måste att läsa. Se gärna filmen där två av böckerna recenseras här.
Om Ni redan nu är nyfikna på vad Per H Börjesson har att säga finns det massor av intressant material här. Bland annat skriver Per om en ”Dödssäker” placering med 15 % i årlig avkastning.

Sparabloggen vill rikta ett stort tack till Per H Börjesson, VD på Investment AB Spiltan och Roos & Tegnér Bokförlag. Utan Er, inga böcker.

Håll ut, snart så kör vi igång årets Sparabloggenkampanj!

Spartips från skafferiet

skafferi

Efter att bloggen funnits i 1,5 år tänkte vi det kunde vara dags att damma av några gamla inlägg. Det handlar om små tips som över tid kan ge stor effekt på din ekonomi. Så håll till godo här kommer det bästa av Sparabloggen 1.

SPARA MILJÖ OCH PENGAR! SPARA ENERGI!
Hösten har kommit och dagarna blir kortare. Augustimånads elräkning damp ner i lådan idag, och den var faktiskt ganska blygsam. Augusti var alltså en varm månad. Men vi vet att så kommer det inte att var så länge till. Det gäller att börja fundera på hur man kan spara energi nu över vintern! Sparad energi är sparad miljö och sparade pengar! Win-win-win!

HAR DU KOLL PÅ DINA FASTA UTGIFTER?
Lönen ramlar in på kontot. Genast har du en hel del händer som är där och plockar åt sig av dina slantar! Alla de där små fasta utgifterna som vi en gång tyckte var ganska överkomliga, men som nu betalas av slentrian. Får vi valuta för pengarna? Hur mycket pengar handlar det om egentligen?

AKTA DIG FÖR RÄNTEFRITT, SPARA I FÖRVÄG!
En artikel på di.se tog upp charterbolagens dolda räntor på så kallad räntefri avbetalning. There is no such thing as a free lunch heter det ju, och det stämmer. Ett annat talesätt jag hört någon gång är att de med pengar betalar mindre, och de utan får betala mer*, här reder vi ut en anledning varför.

SE TILL ATT HA TECKNAT ELAVTAL! DU SPARAR TUSENTALS KRONOR!
Har du tecknat ett elavtal? Om du inte gjort det så har du ett så kallat ”anvisat pris” (tidigare ”tillsvidareavtal”). Det låter väl okej men det gör ditt elpris ungefär 30 – 50 % dyrare!

SPARA PENGAR PÅ ATT VARA MILJÖVÄNLIG OCH KÖRA SÄKERT! HA RÄTT DÄCKTRYCK!
Passa på att spara pengar när du byter till vinterdäck!

Företaget Familjen. Jobba tillsammans!

företaget familjen

Det finns flera likheter mellan att ha en familj och driva ett företag. (och många olikheter) Tillsammans ska man skaffa inkomster till familjen, balansera utgifterna mot de inkomsterna. Man jobbar mot gemensamma mål som att ordna med mat, kläder, husrum åt familjen. För att lyckas med det måste man ordna med tillgångar som bil osv. Hur löser man alla de här sakerna?

Detta är ju en blogg om ekonomi. I denna fråga kan man lägga väldigt många olika aspekter, men vi ska titta lite på det ekonomiska. Man kan säga att det finns två huvudspår för familjens ekonomi. Antingen har man gemensam ekonomi eller så har man delad ekonomi.

Med gemensam ekonomi menar man i stort sett att alla familjens inkomster läggs i en gemensam pott och familjens utgifter dras därifrån. Det finns inget ”mina” eller ”dina” pengar. Det finns trots detta lite olika varianter på detta. Med dela ekonomi menar vi att man inte lägger ihop inkomsterna i en gemensam pott. Var och en tar hand om sina egna inkomster och utgifter, och man delar på de gemensamma utgifterna som hyra, mat osv.

Trenden är att fler och fler familjer går mot en delad ekonomi enligt en undersökning som Nordea gjort. I denna fråga finns inget rätt eller fel. Det viktiga är att man diskuterar tillsammans och hittar den lösning som man själv är nöjd med. Det viktiga är att man jobbar tillsammans! Det finns ju en del fallgropar man kan falla ner i om man inte samarbetar. Några exempel:

  • Stor skillnad i inkomst kan leda till en del tråkiga problem om man har delad ekonomi. Den ena parten har gott om pengar och vill spendera på resor och nöjen. Den andra har inte råd att vara med sin partner. Detta är nog inte jättebra för ett förhållande.
  • Olika syn på hur man vill spendera pengar och en gemensam ekonomi kan vara en dålig kombination. En som vill spara till mål i framtiden, och en som vill sätta sprätt på pengarna med en gång.
  • Gemensam ekonomi och en part som själv tar allt ansvar för ekonomin och sköter allt från räkningar, konton, kort, deklaration, besparingar och budget. Den andra har ingen insyn alls. Detta leder lätt till att man inte sätter gemensamma mål och jobbar åt samma håll.

De här fallgroparna är inget man kan ta sig runt genom att välja hur man vill ha det med sin ekonomi. Lösningen är att prata med varandra. Oavsett hur intresserad man är av ekonomi är det ändå viktigt att ta såpass ansvar att man gör en hushållsbudget som svarar på frågorna: Vem betalar vad? Hur mycket ska vi spendera på det en och andra? (Vad är rimligt att spendera på teknikprylar, kläder, fikor, krogbesök, mobiltelefon, träning, fritidsintressen, mat, bil, osv) Hur mycket ska vi spara? Vad sparar vi till? Sedan skadar det inte att ta lite mer konkreta frågor som: Vilka konton ska lönen komma in på? Vilket konto ska alla räkningar dras från? Hur mycket pengar flyttar vi in till räkningskontot varje månad? Var ska vi spara pengar? Vilka konto ska betalkorten vara kopplade till? Det gäller att styra undan från ekonomins vardagsfällor!

Familjeekonomen på Ikanobanken har skrivit en liten lista på olika lösningen, och vem som de passar till. De olika förslagen till lösningar är:

  1. Helt separat ekonomi – passar kompisar och nyblivna sambos.
  2. Dela fifty-fifty – passar bra för sambor med lika inkomst.
  3. Var och en bidrar efter sin förmåga – passar bra för många.
  4. Helt gemensam ekonomi – passar bra för gifta som levt ihop länge.

Så vårt tips är att ni pratar ekonomi med varandra. Börja inte samtalet med budget och gränser. Börja ett samtal med vad ni vill med er ekonomi. Fråga er: Vad vill jag lägga pengar på? Hur vill jag spendera min semester? Vad vill jag spara till? Hur mycket är rimligt att spara till framtiden?

Ekonomin ska ju vara ett verktyg för att få trygghet och frihet. Tryggheten att klara vardagens oväntade händelser och friheten att använda sina pengar till det man själv vill. När ni har era mål klara för er så kan ni börja ta itu med budget, konton och kort. Är man överens om ekonomin så når man längre tillsammans och slipper den vanligaste orsaken till konflikter.

Lycka till!

Vad vet du om kyrkoavgiften?

Foto 2011-09-24 16 13 59
En vitrappad kyrka på den svenska landsbygden.

Ungefär 65% av Sveriges befolkning är medlemmar i Svenska kyrkan. Det innebär bland annat att de betalar kyrkoavgift till Svenska kyrkan. Jag tänkte reda ut lite om kyrkoavgiften i detta inlägg.

Om man ska vara medlem i Svenska kyrkan, och därmed betala kyrkoavgift eller inte, är egentligen inte en fråga om pengar. Men med information kan man göra ett upplyst beslut, vilket alltid är bra!

Kyrkoavgiften är i år dryga 1% av din årliga inkomst. Denna procentsats ser lite olika ut för olika församlingar och för att få ett exakt tal behöver du besöka Skatteverket för att få just din avgift. I Alingsås församling är kyrkoavgift 1,11% för 2015 inkomstår. Det ger en årskostnad på 2 840 kr om man räknar på Alingsås medelinkomst på 253 861 kr. Detta ger dig en ”månadsavgift” på 236 kr, om du har denna medelinkomst som lön.

Ska man se till hur mycket Svenska kyrkan får in i sin budget varje år så ger kyrkoavgiften ca 12 miljarder kr. (12,4 miljarder 2011 enligt detta faktablad. 13 miljard för 2015 enligt mina små beräkningar. (2040 kr/medlem * 9 816 666 svenskar * 65% medlemmar i kyrkan idag) De har 13 miljarder kronorna fördelas efter skattesats och antal medlemmar till alla svenska församlingar.

Vad används de här 13 miljarderna till då och vad gör kyrkan med dem? Enligt kyrkan själv används det till allehanda saker:

  • Svenska Kyrkan är förvaltare av ett viktigt kulturarv. De vårdar och underhåller kyrkobyggnader. De vackra vita kyrkor som pryder vårt land. (Byggnader, mark och inventarier till ett värde av över 15 miljarder 2011)
  • Ett annat kulturarv, eller milstolpar i livet, är dop, konfirmation, bröllop och begravningar. Dessa handhas och finansieras av kyrkoavgiften. (Begravningsavgiften täcker dock begravningen, och icke kyrkliga alternativ finns ju)
  • Svenska kyrkan gör ett stort socialt arbete med bland annat krisberedskap, hembesök, familjerådgivning, mötesplatser för ensamma, samtal med sjuka och sörjande, arbete för fred och försoning, stöd till aidssjuka och mycket mera.
  • Omsorg av barn och unga med öppen förskola, kyrkans barntimmar och annan verksamhet.
  • Internationell verksamhet med Svenska kyrkan på massor massor av länder och orter runtom jorden.

När vi kommit så här långt i inlägget har du kanske hunnit fundera över ditt eget medlemskap. Vill du se exakt hur stor ditt eget bidrag är till kyrkans verksamhet kan du besöka den här sidan och mata in din egna uppgifter.

Om du nu tagit beslutet att gå ur svenska kyrkan så kan du besöka Svenska kyrkans egna hemsida och läsa hur ett utträde går till. Här finns en blankett att ladda ner och fylla i. Skicka sedan blanketten till din egna församling. Adressen till församlingen hittar du även den på Svenska kyrkans hemsida. Sök din församling i toppmenyn.

Tycker du att det är krångligt att ta reda på adress till rätt församling eller inte har någon skrivare till blanketten? För en engångskostnad på 129 kr kan du få hjälp med hela förfarandet på webbsidan Gå ur Kyrkan Online. Där matar du in ditt personnummer så kommer du att få hem en förifylld blankett och ett svarskuvert med adressen tryckt. Signera blanketten och skicka in! Det går inte att göra det enklare! Tjänsten kostar som sagt 129 kr, men du sparar sedan årligen tusenlappar!

Ett annat alternativ är ju att gå ur kyrkan och sedan betala 300 kr/mån till valfri välgörenhet som du själv väljer. Alla vägar är rätt, eftersom det är din väg det gäller.

Sparmonstret

piggy-bank-850607_1920

Det finns ett sparmonster i några av oss medan andra har ett köpmonster. Några kanske lever mellan dessa monster och slits mellan att spara eller konsumera. Funderingar kring att köpa en viss sak, äta lunch ute eller varför inte skaffa en finare bil kan ständigt vara närvarande.

Vi på Sparabloggen har valt Sparmonstret i stor utsträckning i vårt vardagsliv. Ha koll på utgifterna, köp inte för köpandets skull och investera smart. Vi har pratat om det tidigare hur man kan gå till väga för att hålla koll på sina utgifter här.

Det kan aldrig vara sunt att leva med växande skulder och att ständigt jaga efter kostnadskrävande prylar eller resor. Det kan låta tråkigt och nu menar vi inte att man ska sluta leva, utan lev istället med balans. Givetvis är detta avhängigt hur mycket pengar som kommer in varje månad och det är helt enkelt så att vissa har råd att köpa en Volvo XC 90 för över 500 000 kronor medan andra inte har det.

Anpassa alltid utgifterna efter den personen du är och inte efter någon annan. Glöm tävlingen om resan, fixa hemmet eller nya bilen om du verkligen inte har råd, annars kan det gå riktigt illa. Låter vi tråkiga, ja men vad finns det annars att göra. Svenskarna ligger i topp vad gäller hushållens skulder i världen.

skuldskvot

Hur länge lever ett Sparmonster?
Livslängden är så lång att man överför den till sina barn och barnbarn men poängen är att tack vare kapitalet man bygger upp ökar också den passiva inkomsten genom utdelningar. Vi pratar om balanserad uppskjuten konsumtion.
Låt säga att du under 20 år sparar 5000 kronor i månaden, det kan låta mycket men spelar man sina kort rätt är det inte alls så svårt att göra det. Dock förutsätter det troligtvis arbete och ett allmänt sunt förhållande till pengar.
Nåväl, 5000 kronor på 240 månader blir 1 200 000 kronor. En bra början men då har vi inte räknat med ränta-på-ränta effekten. Vi tar exemplet med 5% avkastning per år och så drar vi bort för schablonskatten om du sparar i Kapitalförsäkring eller ISK. Summan blir då 1 793 638 kronor.
Vad kan man då göra med dessa pengar? Ja, man blir inte ekonomiskt oberoende men man kan skaffa sig en passiv inkomst som man kan välja att återinvestera eller spendera. Med passiv inkomst menar vi utdelning från olika stabila bolag där det i nuläget möjligt att få mellan 4-6% årligen. Om vi räknar med 5% utdelning blir det nästan 90 000 kronor i bonuspengar varje år. Grymt bra, eller hur? Vill du fördjupa dig mer kan du läsa här.

En del kanske tycker att uppoffringen blir lite väl stor men det viktiga är att få in detta i sin vardag och anpassa sparnivån till hushållets förmåga.
Men glöm inte att leva på vägen, livet ska vara roligt.

Att månadsspara minskar risken! Även i Swedbank Robur Europafond.

Europe Nightpixabay.com

Farföräldrarna gav en gåva på 3 000 kr till sitt barnbarn i Swedbank Robur Europafond år 2000. En dopgåva är en långsiktig investering och nu 15 år senare borde den ju vara värd en betydligt större slant! Men det visade sig att den våren 2015 var värd några kronor mindre än vad de köpt för! Fallet är taget från Plånboken i P1, lyssna efter 45:20 min. Vad kan ha blivit fel? Är inte börsen rätt ställe för långsiktiga investeringar?

Det finns två problem med gåvan som gavs till barnbarnet. Dels så gavs allt vid ett tillfälle, och dels så hade de en enorm otur. Hade barnet fötts 3 år senare så hade avkastningen på kapitalet sett väldigt annorlunda ut. Fondandelarna köptes nämligen precis när börsen stod som allra högst, strax före IT-bubblan sprack! Snacka om otur! Hade man köpt tre år senare hade man istället prickat botten och bara fått se uppgång av värdet! (Trots den oturligt dåliga tajmingen har fonden återfått sitt värde. Det är därför långsiktighet är så viktigt när man investerar i aktier/fonder. Den långa tidshorisonten ska väga upp för dålig tajming.)

Swedbank Robur Europafond historik sedan 2000
Utvecklingen för Swedbank Robur Europafond från 6 mars 2000 till 27 juli 2015.
Denna graf stämmer inte så väl ihop med de siffror jag hittade på Swedbank. Oklart varför…
(Det kan bero på skillnaden i hur man hanterar utdelningar inom fonder. Förr så delades pengar ut till fondägaren och fonden köptes in igen, nu så läggs det på kursen. Grafen ovan är inklusive utdelningar.)

Man kan se i grafen att investeringen inte givit någon positiv avkastning förrän augusti-september 2014 (förutom ett kort tag före finanskrisen bröt ut). Sedan kan man dock se att fonden faktiskt gått upp ca 20% sedan halvårsskiftet 2014. 20% avkastning på 15 år är dock inget att skryta med. Vad detta beror på kan man spekulera i. Till störst del beror det antagligen på fondavgiften (1,25% som dras varje år, oavsett resultat) som varit tämligen hög, och eventuellt en kombination på dålig förvaltning och att Europa haft en ganska dålig utveckling på grund av finanskrisen.

Men vad ska man göra då? Hur ska man undvika att ha otur? Måste man vara börsexpert för att ge sina barnbarn en gåva som avkastar hyggligt? Nej! Det är ganska enkelt att undvika den här fallgropen med otur i tajmning. Det gäller att sprida ut inköpen under en längre tid. Istället för att investera hela gåvan vid ett tillfälle så sprider man ut den månadsvis. Investera inte 3 000 kr vid ett tillfälle, investera 100 kr i månaden i 30 månader istället!

3 000 kr investeras i Europafonden mars 2000:
Inköpskurs: 20,90 kr/andel
Kurs 27 juli 2015: 25,12 kr/andel
Avkastning: 20,2% (Denna uppgång skedde efter programmet spelades in!)
Avkastning kr: 3 606 kr

100 kr/mån investeras i Europafonden från mars 2000 och 30 månader framåt:
Medelkurs investering: 18,31 kr/andel (investerat den 1:a varje månad, från mars 2000 till augusti 2002)
Kurs 27 juli 2015: 25,12 kr/andel
Avkastning: 37,2%
Avkastning kr: 4 116 kr

Vi ser att avkastningen på investeringen ökat avsevärt från 20,2% till 37,2%. Det har vi lyckats med genom att sprida våra inköp så att vi inte har otur och råkar investera på toppen av en börsbubbla. Givetvis så hade vi fått motsatt effekt på botten 2003. Vi hade då missat en del avkastning, genom att inte lyckas träffa den absoluta botten. Men handen på hjärtat. Kan du tajma börsen, så att du träffar botten exakt?

Enkla tips på hur du lyckas med din investering:

  1. Månadsspara! Sprid dina inköp så du inte har otur och träffar en börstopp.
  2. Om du köper fonder så leta efter låga förvaltningsavgifter! (Europafonden har tagit 1,25% om året under hela tiden! Det betyder att avkastningen minskat med 20,5 %-enheter!)
  3. Sprid risken genom att välja en globalfond, eller ett paket av olika fonder.

PS!
Dessa tips är extra viktiga just nu. Tittar man på värderingar och grafer finns det tecken som tyder på att vi kanske står på en topp just nu och kanske ska ner en bit. Då kommer det ta ett tag innan dina investeringar får tillbaka sitt värde om du köper allt på en gång. Men om du månadssparar dig hela vägen ner så blir det en helt annan sak!
DS.

Var buffertspara? Storbankerna har inga sparkonton!


800px-Swedbank_Logotype_-_Since_1820Public Domain

Vi har ett extremt ränteläge i Sverige idag. Det beror på att riksbanken försöker få igång inflationen och stimulera ekonomin. Givetvis kan det inte hålla i sig för evigt, och det får en del olika effekter. En effekt är att storbankerna inte verkar ha några sparkonton värde namnet! Så frågan är var man ska placera sitt buffertkonto? Det borde ju trots allt vara några tiotals tusen kronor. De förtjänar ränta!

Om du startar ett sparkonto utan bindningstid på din bank idag så kan jag nästan garantera dig att du inte får någon ränta alls. Du får ingenting betalt för att låna ut dina pengar. Det kan kännas lite oschysst eftersom banken tar relativt bra betalt av dig för att låna pengar. Tar vi en titt på sparräntorna hos bankerna ser det ut så här:

Fasträntekonto storbanker
Sparränta Storbanker 21 juli 2015

Att binda sina pengar på 5 år till denna låga ränta är inte en bra idé. Bättre i så fall att vänta. Men vad ska man göra med sitt buffertkonto då? Pengarna ska vara lätta att komma åt, inte utsättas för risk. Givetvis ska du, som vi tidigare skrivit om på Sparabloggen, hitta den bästa räntan som finns där ute! Använd Compricer! Min sökning gav idag:

Bästa sparräntan sept15
Denna sökning blir fort inaktuell! Gör din egen sökning! (aug15)

Det gick att få lite ränta, trots att man inte binder så länge! Men ett riktigt buffertkonto bör ju vara helt obundet. Då kan man få runt 1,00 – 1,05 % i ränta. Det lönar sig att titta sig omkring!

Detta kommer att ta dig kanske 30 min att leta upp det obundna konto som ger dig bäst ränta, öppna det och flytta över pengarna. Du kommer att tjäna hundratals kronor  varje år på den halvtimmen… (1% av 10 000 kr är 100 kr) Det kan vara den bästa timlönen du någonsin fått!

Lycka till!

Mycket propaganda om pensionssystemet… ta det lugnt!

soffliggare
Sitter du i SÅFA:n utsätts du för en hel del propaganda kring din pension. Men sitt kvar, om du inte vill vara väldigt aktiv i dina val. (Bild: pixabay.com)

Jag läste en artikel på GP.se som jag tycker delvis har ett lite för propaganda-laddat innehåll. Rubriken känns vald för att skrämma oss framtida pensionärer.

Det pågår en debatt i Sverige om PPM-systemets vara eller icke vara. Det påstås vara ett för chansartat och spekulativt system. Det blir för stor orättvisa i de framtida pensionerna, påstås det. Att pensionskapitalet placeras på börsen uppges vara skälet. Man kan säkert vända och vrida på detta, men det känns ändå lite surt i munnen av att det framförallt är dagens pensionärer som anser detta eftersom det är morgondagens pensionärer som frågan gäller (till störst del). För de försöker väl inte bara ta våra pengar? 

Det saknas inte argument för att bevara PPM-systemet:

  • Att placera pengar på börsen långsiktigt har varit det mest givande investeringsalternativet i minst 70 år.
  • Vi behöver ett premiebestämt pensionssystem (De pengar du sparar ska du också få), till skillnad mot förmånsbestämt (dagens arbetare betalar dagens pensionärer). Annars håller det inte i framtiden på grund av den ökande mängden pensionärer per arbetande.
  • Att ta bort PPM-systemet på grund av att kapitalet placeras på börsen av individen själv känns fånig på grund av att det fungerar likadant med både tjänstepensioner och privata pensionsspar. Dessutom behöver man inte välja själv!

Det finns säkert många fler bra argument, men det var ju egentligen inte detta jag hade tänkt skriva om i blogginlägget! Jag tänkte bara kommentera artikel (att stora pensionsvärden ”går förlorade” i börsnedgångar):

Det känns inte bra med ”krisrubriker” om att pensionen går upp i rök när börsen går ner, om man inte samtidigt slagit på en lika stor trumma när börsen går upp! Framtiden kommer emot oss med framgångar och motgångar, alla världens börser går upp och de går ner. Vi kan inte förvänta oss att våra börsplacerade pensionspengar ska stiga varje dag och varje år. Börsen har stigit med över 200% sedan finanskrisen. För AP7 aktiefond hade det motsvarat 300% uppgång, på grund av hävstången, om det varit en Sverigefond. Nu är AP7 aktiefond en globalfond, och det har varit lite mindre. Men vi kan inte förvänta oss att det ska se ut så här utan vissa justeringar nedåt också. Det kanske till och med är dags?

Mina råd är:

  • Vill du inte vara aktiv så sitt kvar i soffan, lugnt och stilla! Det kommer kanske gå ner, men om inte världen går under så kommer det gå upp igen. Dessutom så dras risken ner automatiskt när du närmar dig pensionsåldern. Pensionsspar är ju en ganska långsiktig affär.
  • Klarar du inte av den höga risken så minska risken lite genom att fördela dina PPM-pengar mellan de två statliga alternativen AP7 aktiefond och AP7 räntefond. Det krävs dock lite högre aktivitet för din del om du nu ska lämna soffan.

Är PPM-systemet lite oklart för dig så ta gärna en titt på denna intro till hur det fungerar!

Regna inte bort nu!

Har du koll på dina fasta utgifter?

EmptyPockets Dan Moyle CC
Empty Pockets, Dan Moyle, CC

Lönen ramlar in på kontot. Genast har du en hel del händer som är där och plockar åt sig av dina slantar! Alla de där små fasta utgifterna som vi en gång tyckte var ganska överkomliga, men som nu betalas av slentrian. Får vi valuta för pengarna? Hur mycket pengar handlar det om egentligen?

De flesta har en hel del olika sorters abonnemang som kostar lite varje månad. Faktum är att varje liten post inte verkar vara så mycket, men alla de små avgifterna tillsammans blir faktiskt ganska mycket varje månad. Tittar man sedan på vad det kostar om året så blir det väldigt mycket pengar. Frågan är om du får valuta för pengarna?

Ta en titt på ditt konto utdrag. Vad är det som händer i början på månaden. Vad är det som dras egentligen? Vad har du för fasta abonnemang. Det kan ju faktiskt bli en hel del!

100 kr/mån Spotify
80 kr/mån Netflix
400 kr/mån TV-abonnemang (Canal Digital, ViaSat)
185 kr/mån TV-licens
500 kr/mån Mobiltelefon (telefon + abonnemang)
420 kr/mån Internet
400 kr/mån Gymavgift
400 kr/mån Facklig avgift
800 kr/mån Matkasse till dörren
80 kr/mån PPM-rådgivare
120 kr/mån Kalsong-abbonemang
70 kr/mån Tidningsprenumerationer
100 kr/mån Kontaktlinser
——–
3 655 kr/mån
43 860 kr/år

Det blir en hel del om man tittar på det. Nu hoppas jag att du inte har allt det här. Dessutom är det ju en hel del av dessa som man vill ha, och är väl värt pengarna. Vad händer om vi plockar bort det som faktiskt inte känns värt pengarna?

100 kr/mån Spotify
80 kr/mån Netflix
185 kr/mån TV-licens
500 kr/mån Mobiltelefon (telefon + abonnemang)
420 kr/mån Internet
400 kr/mån Gymavgift
400 kr/mån Facklig avgift
100 kr/mån Kontaktlinser
——–
2 185 kr/mån
26 220 kr/år

Helt plötsligt sparade vi 17 460 kr om året! Bara genom att plocka bort en del dyra abonnemang som vi egentligen inte behöver. Men det finns fortfarande sparpotential. Vad händer om vi går in på Compricer och hittar billigare alternativ till våra dyra abonnemang?

100 kr/mån Spotify
80 kr/mån Netflix
185 kr/mån TV-licens
200 kr/mån Mobiltelefon (abonnemang)
200 kr/mån Internet
250 kr/mån Gymavgift
400 kr/mån Facklig avgift
80 kr/mån Kontaktlinser
——–
1 495 kr/mån
17 940 kr/år

Vi sparade ytterligare 8 280 kr/år genom att hitta billigare alternativ! Det är bedrägligt när man får en kostnad i månadspris. Det verkar så oerhört mycket billigare än vad det egentligen är. Vi betalar ju faktiskt fortfarande runt 18 000 kr/år i den bantade sista versionen.

Mina exempel är egentligen inte så viktiga. Ta fram kontoutdrag och gör din egen lista! Vad har du för dyra utgifter varje månad? Vad blir det per år? Vad är onödigt? Vilka är egentligen värda sitt pris? Vilka kan du hitta billigare alternativ till? Sänk dina utgifter och använd dina pengar till något som du faktiskt tycker är värt det!