Privatekonomi

Låt Fortum betala din elräkning!

fortum

Nu kommer kylan och Sverige har tagits lite på sängen av vintern i år. Snöröjningen har fungerat si så där i Stockholm och däckfirmorna har fått bråda dagar med att byta till vinterdäck. Själv fick jag börja med att skotta upp ett område på gatan först för att byta till vinterdäck sedan. Det var ett äventyr att köra dit bilen! Läs mer om hur du kan spara pengar på dina däck här. En annan sak som kostar på vintern är energi. Värme- och elförbrukning drar iväg. Hur ska vi spara här?

Elkostnaden är en ganska stor kostnad i hushållsbudgeten. Vi skrev redan i somras om att spara pengar på elkostnaderna genom sitt elavtal, och att elen är hushållens största kostnad, efter mat. Elkostnaden för ett år ligger på:

Elkostnad per år Villa
25 000 kWh/år med direktverkande el,
10 000 kWh/år om man bortser från uppvärmning.
Elkostnad per år lägenhet
12 000 kWh/år med uppvärmning,
5 500 kWh/år om man bortser från uppvärmning.
Källa: Enerigrådgivaren.se

Denna kostnad kan man påverka på tusen sätt. Både genom att välja avtal med omsorg, men också genom att spara energi på belysning eller andra sätt. Detta verkar vara ett återkommande ämne här på bloggen. Men det finns ett sätt att få hela elräkningen betald för dig. Låt elproducenterna själva betala!

”Låt elproducenterna själva betala! Investera i en elproducent och betala sedan elräkningen med deras utdelning!”

Idén är alltså att investera pengar i en elproducent och sedan betala elräkningarna med deras utdelningar. Du blir därmed ”elektriskt-oberoende”, ett första steg mot att vara helt ekonomiskt oberoende! Det finns främst två kandidater att investera i från Sverige. Eftersom vi har avtal och en infrastruktur som enkelt ger oss tillgång till skandinaviska börserna blir Fortum och Elverket Vallentuna de två enklaste investeringsobjekten. (Genom t.ex. Degiro kan man investera i elbolag över hela världen. Men jag har inte data på dessa. Kanske kan du tipsa om ett stabilt elbolag I USA, Tyskland eller liknande?)

Fortum är noterat på finska börsen (OMX Helsinki) och Elverket Vallentuna är noterat på Aktietorget. För att kunna räkna på hur stor investering man måste göra för att med stor säkerhet kunna täcka elräkningen med utdelningen så ska vi titta på historisk utdelning och göra ett litet överslag. Att Finland använde euro ger oss en faktor till i beräkningarna! Vi börjar med Fortum:

Utdelning från Fortum:

År          Utdelning kr           Direktavkastning
2016:            1.1 EUR                     7,68%
2015:            1.1  EUR                    6,43%
2014:            1.3 EUR                     7,32%
2013:            1.1 EUR                     7,18%
2012:            1.0 EUR                    6,12%
2011:            1.0 EUR                     5,05%
2010:           1.0 EUR                     5,01%
2009:           1.0 EUR                     6,33%
2008:           1.0 EUR                     4,35%
2007:           1.35 EU                      5,3%
Medeltal:    1,095 EUR              6,077%

Så frågan är ju hur mycket du måste investera i Fortum-aktier för att få dina elräkningar betalda av Fortum. Eftersom Fortum som sagt är ett finskt bolag så både handlas det i och delar ut i euro. Valutakursen kommer därför att variera lite och beräkningen blir lite svårare. Euron har varierat mellan dryga 8 kr till ungefär 9,60 kr/euro senaste 5 åren. Därför räknar jag med jämna 9 kr här!

Elpris:
Villa: 10 000 kWh –> 10 000 kr/år –> 1 100 euro/år
Lägenhet: 5 500 kWh –> 5 500 kr/år –> 610 euro/år

Utdelning Fortum:
1.1 Euro/år (och kanske höjer de I framtiden?)

Antal aktier för att få elräkningen betald:
Villa: 1 100/1,1 = 1 000 aktier
Lägenhet: 610/1,1 = 550 aktier

Investering:
1000 aktier för 14,50 euro/aktie –> 14 500 euro = 130 500 kr (ca 140 000 kr med dagens eurokurs)
550 aktier för 14,50 euro/aktie –> 7 975 eruo = 71 775 kr (ca 80 000 kr med dagens eurokurs)

Utdelning från Elverket Vallentuna:

År         Utdelning kr       Direktavkastning
2016:        1.75 SEK                   2,92%
2015:        1.75 SEK                   4,28%
2014:        1.75 SEK                   4,61%
2013:        3,0 SEK                    8,96%
2012:        0,5 SEK                    1,41%
2011:        0,5 SEK                    1,29%
2010:        1.0 SEK                   2,33%
2009:        1,0 SEK                   2,02%
2008:        0,5 SEK                   0,95%
2007:        1.1 SEK                   2,24%
Medeltal: 1,285 SEK             3,162%

Utdelningen från bolaget påverkas mycket av elpriset som påverkas av väder vind, status i elverken och rådande elförbrukning och konjunktur. Får att få något att gå på så räknar jag alltså på framräknade 10-års-medel. Dock slipper vi valutaeffekten!

Elpris:
Villa: 10 000 kWh –> 10 000 kr/år
Lägenhet: 5 500 kWh –> 5 500 kr/år

Utdelning Elverket Vallentuna:
1,285 SEK/år (om än väldigt skiftande)

Antal aktier för att få elräkningen betald:
Villa: 10 000/1,285 = 7 800 aktier
Lägenhet: 5 500/1,285 = 4 300 aktier

Investering:
7 800 aktier för 60 SEK/aktie –> 468 000 kr
4 300 aktier för 60 SEK/aktie –> 258 000 kr

Det känns väldigt uppenbart att Fortum är bolaget som vi plockar upp här. Elverket Valletuna finns visserligen på hemmaplan, men den ojämna utdelningen och den jämförelsevis låga direktavkastningen gör valet enkelt.

Det kan kännas mycket att investera ca 140 000 kr för att slippa betala elräkningen någonsin igen. Det är ungefär lika mycket som att köpa en ny bergvärmepump! Men å andra sidan är den stora fördelen att den här värmepumpen aldrig kommer att slitas ut och behöva bytas*. Tröttnar du på den kan du dessutom sälja den och kommer antagligen både få pengarna tillbaka och ha avkastat en hel del vinst! Det är en värmepump som jag gärna hade investerat i!

Så vad säger du? Ska vi se till att aldrig behöva betala en elräkning själva igen?

 

* En investering i aktier är dock alltid utsatt för andra risker. Valutarisker, marknadsrisker, konjunkturrisker mm mm. Investera alltid i aktier på lång sikt, fördela din investering på flera bolag och investera inte pengar som du ska använda inom kort!

 

Det hårdnar på kortmarknaden. Nya villkor. Byt kort!

kreditkortPixabay

Minusräntan slår mot banker och låneinstitut. När räntan (reporäntan ) under 2015 sjönk från 0,0% till -0,10%, -0,25% till -0,35% så kostade det storbankerna över 200 miljoner kr! Detta är ingenting som bankerna kommer att ta utan att göra motstånd. Ett hett tips är att de kommer göra allt de kan för att vältra över denna kostnad på sina kunder för att hålla uppe vinsten så mycket som möjligt.

Under 2016 har räntan sänks ännu mer till -0,5%. Bankerna får betala mer och mer för att ha pengar. Detta kan man börja märka på att avgifter ökar, och jag tänker nu främst på avgifter på betalkort. Jag är fortfarande av åsikten att betalkort ska vara gratis. Det kan tänkas vara en konstig åsikt. Ska man inte betala för att använda en tjänst? Kanske… men eftersom samhället och banker strävar efter att kontanter ska försvinna så anser jag att det inte är jag som ska betala för det.

Men i takt med att bankerna söker efter inkomstkällor blir gratis betalkort allt svårare att hitta. Inte ens om man är guldkund/vardagskund eller liknande är det säkert att kortet är gratis. Många banker har försämrat sina kort:

Detta var några exempel på hur marknaden för betalkort har försämrats för oss konsumenter. Nu är det inte bara räntan som ligger bakom, utan även nya regler för hur stora avgifter som bankerna kan ta ut av den handlare som du konsumerar hos. Men faktum kvarstår; du ska inte behöva betala för att betala!

För mig personligen har de här ändringar fört med sig att jag sagt upp Skandiabankens Kreditkort (som jag använde för att betala resor p.g.a. av förstärkt reseförsäkring), sagt upp OKQ8:s kreditkort (som jag använde för att få cash-back-bonus på alla kortköp), bytt Länsförsäkringars Bankkort (som jag använde om jag ville ta ut kontanter ur automat).

Nu återstår frågan hur jag då gör för att ta ut pengar, betala saker. Is cash king? Nä… inte för mig. Jag gillar inte att använda kontanter. Jag vill dra kortet så ofta så möjligt. Det finns fortfarande lösningar som fungerar.

Det är tre avgifter som belastar ett betalkort; årsavgift, uttagsavgift och valutaväxlingsavgift. Det är svårt att hitta kort som är gratis i alla tre vilket gör att man kanske måste ha flera kort som man använder på olika sätt. Så här gör jag:

För kontantuttag
lansforsakringar-kreditkort

Eftersom jag är guldkund hos Länsförsäkringar är deras kreditkort fortfarande gratis. Det har ingen avgift för uttag ur automat. Eftersom det är ett kreditkort måste man dock ”fylla på kortet”/betala uttagen i efterhand med faktura. Lite extra krångel.

Årsavgift: 0 kr/år (195 kr/år om du inte är guldkund!)
Valutaväxling: 1,5% av beloppet.
Automatuttag: 0 kr i Sverige/EU (35 kr utanför EU)

Används i Sverige, främst automatuttag eftersom jag annars missar bonusen nedan.

För att betala i butik (i sverige)
preem-mastercard

För att betala i butik/på nätet/när man tankar/parkering med mera använder jag Preem Mastercard. Det ger 1% bonus på alla köp som man sedan kan lösa in och få cash-back i en Preem-butik.

Årsavgift: 0 kr/år
Valutaväxling: 1,5% av beloppet.
Automatuttag: 35 kr eller 2% (vilket nu är högst!)

Används för att betala direkt i Sverige. Inte automat, inte utomlands.

Utomlands
santander-mitt-kort

Santander har ett kreditkort (Mitt Kort) som fungerar väldigt bra all-round. Det är dessutom gratis att använda utomlands, och det ingår både reseförsäkring (hos Folksam) och självriskreducering för hyrbil (hos Lloyd’s of London)

Årsavgift: 0 kr/år
Valutaväxlingsavgift: 0%
Automatuttag: 0 kr (Men… om man tar ut i automat debiteras man kreditränta från första dagen! Ladda kortet innan med pengar genom att betala in extra mycket.)

Används för att betala resor, hyra bil och betala utomlands.

Använder man de här korten eller kort med liknande villkor så kan man spara ungefär 2 500 kr/år. Så här har jag räknat. (allt bygger på någon sorts schablon. Jag har försökt att inte överdriva!)

Avgifter utomlands:
Använda kortet på semestern: 10 000 kr * 1,5% = 150 kr.
Uttag i automat: 4 * 35 kr = 140 kr

Bonus på köp: (Årskonsumtion alla kategorier)
Konsumtion: 15 000 kr * 12 = 180 000 kr; 180 000kr * 1,0% = 1 800 kr

Årsavgifter:
Två kort: 2 * 240 kr = 480 kr

Total besparing: 150 kr + 140 kr + 1 800 kr + 480 kr = 2 570 kr/år

Betalkort har väl alltid varit en djungel, men det har blivit ännu snårigare. Vi får hoppas att villkoren på ovan nämnda kort håller i sig! Vad använder du för kort? Du kan också passa på att leta själv bland olika kreditkort på AlltomKreditkort.

Ps.

En sak att tänka på är att alla kort ovan är kreditkort. De kommer inte att debitera ditt bankkonto direkt, utan du handlar för lånade pengar. Det innebär att du måste använda det med sunt förnuft och inte konsumera mer än vad du kan betala till fullo vid nästa månadsskift (inom 30 – 60 dagar). Annars debiteras du av en väldigt hög kreditränta! Klarar du inte att begränsa din konsumtion så ska du inte ha ett kreditkort, utan istället ett bankkort.

En förmån med kreditkort är dock att det ofta ingår en del försäkringar (vilket det iofs kan göra med bankkort med!) och det ska vara säkrare med kreditkort utomlands eftersom man inte riskerar att få sitt bankkonto länsat om någon skimmar kortet. För egen del hade det nog varit värre med en saftig kreditkortsräkning p.g.a. av skimming… Men kanske kan man få den avskriven??

Ds.

Lyxfällan: ekonomi som underhållning

office-620822_1920.jpg

Jag kan inte sluta fascineras av programmet Lyxfällan som sänds på TV3. Programmet är inne på sin 21 säsong och man visar upp en ganska tragisk bild av hur de medverkande hamnat i en svår ekonomisk situation. 

För Er som inte har sett Lyxfällan kan jag rekommendera att se några program och få en lektion i hur man tappar kontrollen över sin ekonomi. Strukturen är enkel; man får anmäla sitt intresse att vara med programmet och har man tur blir man uttagen. De medverkande skriver på en fullmakt vilket gör att TV3 och programledarna har möjlighet att ta egna beslut. Sedan presenteras de medverkandes ekonomiska situation som är allt ifrån dålig till ren katastrof. En handlingsplan upprättas och de medverkande får också en lektion i hur man bör sköta sin ekonomi för att fungera i vardagen.

Först av allt är detta reality underhållning från en kanal som producerar och sänder många undermåliga program. Men jag ser ett värde i inblicken man får i hur andra människor lever och tänker kring ekonomi.
Något som nästan alla har gemensamt är att de nyttjar tobak, äter och dricker stora mängder av hämtmat och söta drycker. Sällan har de något intresse av ekonomi och konsumerar okontrollerat. Blancolån och obetalda räkningar är en del av vardagen.
Detta ger inga bra förutsättningar för att ha kontroll över sina inkomster och utgifter. För den dagen man slutar att ha kontroll, hamnar man lätt i en dålig spiral.
De medverkandes är förvånande nog inte alltid lågavlönade utan det finns de som har en riktigt bra månadslön och de skulle aldrig behöva hamna i denna situation. Om man väljer att blunda för kostnader och ännu värre inte betala räkningar, är man riktigt illa ute.

Håll koll på kostnaderna
Det som alla borde göra är att skaffa sig en totalbild över hur den egna ekonomin ser ut över ett längre perspektiv. Månads-, kvartals-, halvårs- och årsräkningar måste man få kontroll över.
Jag tänkte ge ett exempel på hur årshjulet kan se ut och hur kostnaden kan vara fördelade över hela året. Tanken är att man får ut en snittkostnad som man kan förhålla sig till när man planerar sin ekonomi.
Förutsättningarna är en familj med två barn som bor i en medelstor villa med en bil. Kostnaderna och de olika posterna är bara ett exempel på hur det kan se ut under ett år.

skarmavbild-2016-11-02-kl-17-01-37

Genom att synliggöra alla kostnader får man en tydlig bild av helheten under året. Det finns en del fasta kostnader som man kan reflektera över och påverka genom att se över elavtal, försäkringar, lån och abonnemang.
Ett sätt att få ett jämt flöde i ekonomin är att avsätta samma belopp varje månad och därmed slipper man bli överraskad när månaderna med extra höga kostnader kommer.
När en månad har gått kan man justera och därmed underlätta för kommande budgetar. Om man inte vill lägga in sin budget i program som excel finns det flera alternativ som till exempel hallå konsument och smart budget.
När man ser att budgeten är i balans och förhoppningsvis ger ett överskott är det dags att höja sparkvoten. Mer om det kan du läsa här!

Som avslutning hittade jag en intressant graf där Swedbank visar utvecklingen över vad som finns kvar att leva på för olika hushållstyper under åren 2000-2015.

 

Skärmavbild 2016-11-02 kl. 17.29.00.png

Tänk smart och planera din ekonomi väl, så blir det ingen säsong 22 av Lyxfällan.

Sparabloggen.com
2 november 2016

 

Lägg upp en sparplan till semestern!

startbild-semester-consector
pexels.com

Hösten har verkligen anlänt med sitt mörker och kyla. Sommaren känns avlägsen. Men det är skönt att drömma tillbaka till sommaren och soliga dagar. Eller varför inte tänka framåt? Att ta kontroll över sin ekonomi ger dig möjligheter att komma dit du vill. Vill då åka en vecka till Mallorca? Eller har du helt andra planer. Kanske börjar du fundera på en ny bil?

Enligt två undersökningar som Länsförsäkringar gjort 2011  och 2014  saknar var femte svensk ett sparande. Det finns säkert många anledningar till det, men skillnaden på att inte ha ett sparande och att lägga undan pengar ger en markant skillnad i trygghet och frihet att kunna åka på till exempel semester. Sedan är det något av en balansgång också. Svenskarna är nämligen de mest sparande i hela Europa. Enligt en senare undersökning som Nordea gjort så har andelen svenskar med stor buffert ökat stort de senaste åren, och tyvärr ligger de pengarna ofta på konton utan ränta. Så det ger mer att spara bra. Läs mer om att sätta pengarna i arbete här.

Detta inlägg i samarbete med Consector. Din Kostnadfria Låneförmedlare.
consector-logo-transparent

”… skapa personlig trygghet och frihet med sparplaner.”

Lösningen för att skapa personlig trygghet och frihet är att skapa sparplaner. Bestäm idag vilka mål du har framöver och skapa ett sparande som tar dig till de målen. Skillnaden blir ganska stor.

För att visa detta så lägger jag fram tre exempel; solsemester augusti -17, fjällsemester februari -18 och byta bil januari-19. För enkelhetens skull tänker vi oss två scenario. Antingen sparar man ihop pengarna I förväg och får ränta, eller så lånar man pengarna och betalar efteråt med ränta.

mallorca
Solsemester 

1 vecka Mallorca augusti 2017
Spartid: 10 månader
Kostnad: 30 000 kr

Sparplan: 3 000 kr/mån
Sparkonto: AvidaFinans = 0,9%
Intjänad ränta: 125 kr ungefär (ränta på varje insatt krona, varje dag)
Total resekostnad: 30 000 kr – 125 kr = 29 875 kr

Konsumentlån: 30 000 kr
Återbetalningstid: 2 år / 24 månader
Låneränta: 12,63% (snabb sökning nätet) = 1 412 kr/mån
Total kostnad: 33 888 kr

Kostnadsskillnad: 33 888 kr – 29 875 kr = 4 013 kr (ungefär 13,4 % dyrare)

 

skidor
Fjällsemester

1 vecka i fjällen februari 2018
Spartid: 16 månader
Kostnad: 25 000 kr

Sparplan: 1 500 kr/mån
Sparkonto: AvidaFinans = 0,9%
Intjänad ränta: 155 kr ungefär
Total resekostnad: 25 000 kr – 155 = 24 845 kr

Konsumentlån: 25 000 kr
Återbetalningstid: 2 år / 24 månader
Låneränta: 12,63% (snabb sökning nätet) = 1 176 kr/mån
Total kostnad: 28 224 kr

Kostnadsskillnad: 28 224 kr – 24 845 kr = 3 379 kr (ungefär 13,5% dyrare)
bil
Bil

Begagnad okej bil, inköp jan -20
Spartid: 3 år 2 månader = 38 månader.
Kostnad: 160 000 kr

Sparplan: 4 200 kr/mån
Sparkonto: AvidaFinans = 0,9%
Intjänad ränta: 1 965 kr ungefär
Total bilkostnad: 160 000 kr – 1 965 kr = 158 035 kr

Billån: 160 000 kr
Återbetalningstid: 5 år / 60 månader
Låneränta: 7,07% (snabb sökning nätet) = 3 157 kr/mån
Total kostnad: 189 420 kr

Kostnadsskillnad: 189 420 kr – 158 035 kr = 31 385 kr (ungefär 19,6% dyrare)

”Du får rabatt om du väntar med köpet tills du har pengarna på kontot!”

Skillnaden blir stor! Sparar du före köpet, istället för att låna och betala efter så ger du dig själv en ganska bra rabatt! Denna rabatt får du för att du väntar med köpet tills du har pengarna på kontot. Skillnaden blir större ju dyrare lånet är och ju längre du kan vänta. Även räntan på sparkontot påverkar rabatten.

För att göra din egen sparplan kan du använda Nordeas sparkalkylator.

Känns det lite tungt att vänta med bilköpet I tre år, och lägga undan över 4 000 kr varje månad fram till dess så kan du göra någon slags kompromiss mellan spara och låna. Att köpa bilen kontant är ju inte alla förunnat. På sparabloggen rekommenderar vi inte lån, men om man ska låna så är det bäst att låna så billigt som möjligt. Det får du hjälp med på Consector.

Läs gärna mer om sparplaner på Consector Förklarar. Där kan du få mer tips om sparplaner, och dessutom kostnadsfri låneförhandling till ditt bilköp!

Lycka till! Ha det så trevligt på semestern!

 

Podcast ökar din medvetenhet inom finansvärlden

loggor

Det har blivit en naturlig del av informationsflödet att lyssna på diverse podcast och listan kan göras lång. Vi lyssnare får möjlighet att ta del av aktieanalyser till mer allmänna ekonomiska råd. Det förekommer även en hel del omvärldsanalys och spaningar in i framtiden. 

Vi tänkte nu lista upp ett antal av de podcast som förekommer i vårt lysningsflöde.

Sparpodden
En riktig klassiker som startades av Günther Mårder och Jan Dinkelspiel. Nu styrs den av Joakim Bornold och Peter Benson med fortsatt fokus på lyssnarfrågor och allmänna ekonomiska spörsmål.
Nytt avsnitt på onsdagar

Analyspodden
Dagens industris egen podd som är smältdegel över vad som hänt under veckan. Med allt från macro till företagsnära nyheter.
Nytt avsnitt på fredagar

Fill or Kill
Det här är ingen nybörjarpodd. Det förekommer en hel del termer som kräver en viss förkunskap. Lonewolf, Handelsson och Phukettrader visar på stor erfarenhet.
Nytt avsnitt på tisdagar

Börspodden
Poddarnas podd, informativ, konkret och underhållande. Programmet led av daytradarna John Skogman och Johan Isaksson. John betraktelser över olika fenomen brukar vara en njutning!
Nytt avsnitt på onsdagar

Prata pengar
Unga aktiespararnas egen podd som leds av VD Philip Scholtzé och Nicklas Andersson. Lyssnarvänlig och för oss över den tänkta målgruppen har mycket att hämta av podden.
Nytt avsnitt på måndagar

Aktiepodden
En podcast från Aktiespararna som gör omvärldsanalyser och analyserar bolag. Informationsrik med erfarna analytiker.
Ett avsnitt i månaden.

Breakit
Breakits podcast handlar om techbolag och startups. Den leds av Stefan Lundell och Olle Aronsson som gör det på ett engagerat sätt därpodcasten är ett komplement till deras sida Breakit.se.
Nytt avsnitt på fredagar

Feminvest-podden
Med fokus på kvinnor och investeringar får man lära sig mer om investeringar och möta investerare och intressanta profiler. Programledare är Annou Bergfelt, Feminvest och Eva Trouin, Nordnet.
Nytt avsnitt på torsdagar

Placeras Stockholmsbörsen
Lars Frick och Tomas Linnala uttrycker privata åsikter om finansmarknaden, aktier, politik och bolagshändelser men inte minst Tweed!
Nytt avsnitt på torsdagar

25 minuter
Med legendaren Mikael Syding och Ludvig Sunström. En härlig blandning av filosofi, ekonomi, personlig utveckling och inte minst hur man kan lyckas som människa.
Nytt avsnitt varannan måndag

Aktiespanarna
Podden från Aktiespararna som själva uttrycker innehållet med: ”Aktiespanarna lyfter fram de senaste trendspaningarna från svenska aktie-, fond- och pensionsbranschen” leds av Therese Lundstedt och Philip Scholtze.
Nytt avsnitt varje månad

Ekonomiska klubben
Ytterligare en podcast från Aktiespararna som I Ekonomiska Klubben diskuteras allt inom ekonomi med fokus på omvärldsanalys och aktier. Leds av Agneta Jönsson chefsredaktör på Aktiespararna med gäster.
Nytt avsnitt varje månad

Fondponden
Fondpodden startade 2014 och pratar i huvudsak om fonder, svenskarnas populäraste sparande men även mycket annat rörande ekonomi. Ekonomijournalisten Jacob Bursell leder programmet.
Nytt avsnitt varje måndag

Kreditvärden
”Kreditvärden är en podcast om företagsobligationer. Vad är det för något? Kan man egentligen investera i dem? Frågorna är många, vi försöker svara på de flesta. Vi som svarar heter Louis Landeman, chef för kreditanalysen och Gabriel Bergin, kreditanalytiker och strateg på Danske Bank Markets Sverige.”

Makrofokus
Pratas om allt mellan politik, ekonomi och börsen. Men även en hel del annat inom samhälle och makro.

EFN Börslunch
Sänds måndag till fredag med gäster varje dag. Pratar om bolag, ger aktietips och allmänt om finansmarknaden. Programmets leds av Charlotte Stjerngren och Jesper Norberg.

microphones-1491020_1280.pngEn sida som summerar bloggar, Twitter och Poddar är sparappen.se

Ytterligare poddar inom området: Ett rikare livFondredaktör´n och Linda, Ekonomiekot lördag.

Sist men inte minst kommer vi att rekommendera ett antal avsnitt ur P3 dokumentärs stora produktion. Ett stycke ekonomisk historia med otroliga berättelser.

Trustorhärvan
Fermenta
IT-Bubblan
Skandia-affären
90-tals krisen
Ett år med finanskrisen
Storsvindel mot allmänna arvsfonden
Berättelsen om Gizmondos miljardkrasch
Gåtan Björkegren
Kreugerkraschen

Vad har vi missat? Kan Ni rekommendera ytterligare intressanta podcast?

Sparabloggen
21 september 2016

 

 

Ät klimatsmart OCH ekonomiskt!

Kyckling sallad klimatpexels.com

Svensken lägger ungefär 30 000 kr per person och år på mat. Det blir uppåt 120 000 kr om året för en tvåbarnsfamilj! Samtidigt som vi lägger en hel del pengar på mat så utgör maten en väldigt stor påverkan på miljön. 25% av hushållens miljöpåverkan utgörs av maten. Här har vi ett perfekt upplägg för att göra besparingar!

Den stora ”boven” i maten är köttet. Det kostar i stort sett mest och släpper ut mest koldioxid vid produktion av våra matvaror. Det beror på att vi stiger upp i näringskedjan, och det krävs en hel del resurser för att föda och göda fram det goda köttet. Gör vi en liten översikt över några olika köttsorter ser den ut så här:

Lista Mat

Att ta fram en lista med riktvärden att räkna på för maten är väldigt svårt, och kommer att stämma sisådär. Det finns oerhört många variabler att ta hänsyn till. Jag har använt Mat-Klimat-Listan från Sveriges Lantbruksuniversitet för att plocka fram medelvärden på koldioxidutsläpp för de olika köttvarorna. Sedan är det skillnad på en väl skött nötköttsproduktion i Sverige jämfört med en tveksam verksamhet i Brasilien. (Sedan finns det väl skött produktion i Brasilien med.)**

Koldioxidutsläpp är ändå lättare att hitta bra värden på än priset på varan. Där finns det större variabler. Jag försökte kika på ICA Online i en random-butik (Lerum blev det!). Sedan finns det ju fryst/färskt och Svenskt/utländskt, fina bitar/enkla bitar, extrapris/ordinarie pris. Jag spanade en massa olika priser och försökte välja något i mitten!

Hur kan man då räkna på det här? Jo… varje svensk äter i genomsnitt 50 kg kött per person och år. Vad händer om man byter ut en del av köttet? Man kanske äter kyckling istället för nötkött? Man kanske till och med byter ut en del av köttet till bönor? Vad händer då?

Vår ambition:

  • Vi byter ut 10 kg nötkött/person till kyckling istället.
  • Vi byter ut 5 kg nötkött/ person till bönor istället och 5 kg fläskkött till bönor.
  • Kvar blir kanske 10 kg nötkött och 20 kg fläskkött? Jag vet inte… bestäm du!

Tvåbarnsfamiljen bestämmer sig för att börja laga till kyckling istället för nötkött och prova att använda bönor i köttfärsen under ett år. Vi sparar:

40 kg nötkött (4 personer!)
Kostnad: 40 * 190 kr = 7 600 kr
Koldioxid: 40 * 26 kg = 1 040 kg

40 kg kyckling
Kostnad: 40 * 100 = 4 000 kr
Koldioxid: 40 * 3 kg = 120 kg

Besparing
Kronor: 7 600 – 4 000 = 3 600 kr
Koldioxid: 1 040 kg – 120 kg = 920 kg CO2

 

20 kg nötkött (4 personer!)
Kostnad: 20 * 190 kr = 3 800 kr
Koldioxid: 20 * 26 kg = 520 kg

20 kg fläskkött
Kostnad: 20 * 90 kr = 1 800 kr
Koldioxid: 20 * 6 kg = 120 kg

40 kg bönor
Kostnad: 40 * 40 kr = 1 600 kr
Koldioxid: 40 * 0,7 kg = 28 kg

Besparing
Kronor: (3 800 + 1 800) – 1 600 = 4 000 kr
Koldioxid: (520 + 120) – 28 = 612 kg CO2

 

Denna förändring i kosten sparade oss 7 600 kr på ett år!

Dessutom sparade vi miljön utsläpp av 1 532 kg CO2. Det motsvarar 6 649 km bilkörning i en Volvo V70! Som att åka Stockholm – Göteborg… 14 gånger.

För att sockra denna dealen lite mer kan man stryka under att kyckling är mer hälsosamt än nötkött. Att bönor är bättre för hälsan än kött. Det låter lite som en win – win – win här!

För att lättare välja ut miljövänligt kött så kolla gärna på WWF:s köttguide.

 

Sallad
foto: Martin Hanner, Spisa.nu

Varför inte ta en god kycklingsallad till middag imorgon? Grillad kycklingfilé med sallad, rödlök och avokado. Billigare, mer hälsosamt och bättre för miljön än oxfilé! Ta receptet här!

 

** När man räknar på miljöpåverkan finns det ju dessutom en massa andra saker man kan fundera på förutom koldioxidutsläpp. Släpps gödsel ut och övergöder Östersjön? Hur produceras fodret? Kommer fisken från hotade bestånd? Hur används antibiotika i produktionen? Man kan också börja titta på moraliska aspekter… hur hålls djuren? Hur ser transporter ut? Frågorna är inte helt enkla… Lite mer info kan ni hitta här.

Peer-to-peer: utlåning till privatpersoner och företag

Skärmavbild 2016-06-18 kl. 09.18.22

För några månader sen skrev jag om Peer-to-peer lån. Jag ville veta hur det fungerade och valde därför ut tre av bolagen och investerade lite pengar i varje av dem. Hur har det då gått med investeringarna och hur har det fungerat så här långt?
Vi ska reda ut dessa frågor vilket kommer att innebära både ris och ros. 

De bolagen som jag valde att sätta in pengar i är Lendify, Toborrow och Savelend.

Lendify
Man loggar lätt in med sitt mobila Bank-id. Att överföra pengar gör man lätt genom ett bankgiro och ett referens-id. Sen är det dags att investera. Utbudet under den här perioden har legat mellan 15-20 personer som söker finansiering. Risknivån har varit blandad och jag själv har valt en låg risknivå där räntan ligger på mellan 3.95% – 5.20%. Detta är bra med tanke på vad man får på sitt sparkonto. Man kan höja risknivån betydligt och därmed också öka avkastningen men är det värt det?

Det vanligaste som folk söker finansiering till är skuldkonsolidering, lendify13 lån av 16 i rådande stund. Detta är kanske inte den optimala mottagaren av pengar, mycket talar för att de har haft svårt att finansiera sig hos andra aktörer.

Något som också slår mig är att många har rätt hög bruttolön och låga boendekostnader, lite lyxfällan varning på detta.

I sin helhet känns Lendify seriös men för egen del vågar jag ännu inte gå in med större kapital. Jag vill först avvakta och se hur Lendify utvecklas. Tanken om att utmana bankernas utlåning tilltalar mig och jag hoppas att denna form får fortsätta utvecklas och att fler människor upptäcker den.

Toborrow
Här är det också lätt att logga in med mobilt Bank-id. Insättning sker problemfritt med Bankgiro och ett OCR-nummer baserat på sitt personnummer.
Tomorrow skiljer sig från Lendify genom att man måste vara mer aktiv i en budgivning. Enkelt förklarat vill ett företag finansiera t.ex ombyggnad av lager och jag som lånar ut pengar skriver in en procentsats samt en summa. Det som händer är att man kan bli överbjuden och då måste man sänka sin ränta och hoppas att man får det man önskar. Det finns två sätt att göra denna process på; med autobud eller manuellt. Med autobud fyller man i vissa parametrar såsom risknivå, lägsta ränta osv. Vill man inte var aktiv så är detta ett bra alternativ.

Deras sida fungerar mycket bra och man får rapporter om hur återbetalningen sker.
Toborrow
Det som inte känns bra inför framtiden är antalet företag som ansöker om lån. Här är utbudet mycket begränsat och för närvarande finns det bara fyra företag.
Denna form av finansiering är ny och det kan behövas lång tid innan man har kunskap, vetande och förståelse utanför det ”normala” banksystemet.

Savelend
De har två olika typer av lån som man kan investera i; snabblån 1000-5000 kr och lån på mellan 15 000-50 000 kr. De som jag har provat är de vanliga lånen där det för närvarande finns 14 lån men tyvärr bara ett att investera i. Resterande är godkända lån från den senaste månaden. Den förväntade räntan ligger mellan 5.24% – 35%. Viktigt att påpeka är att många av dessa lån är av hög risk, därav räntan. Något som skiljer från Lendify är att man valt bort att ha information av mer privat karaktär t.ex månadsinkomst, boende osv. Det finns en AutoInvest funktion som är bra om man inte har tid eller lust att följa de aktuella lånen. Avbetalningstid, avkastning samt summa för varje lån finns att välja mellan, mycket bra!
Tyvärr har de inget Bank-id att logga in med, vilket jag tycker är mycket smidigt. Funktionen med snabblån har jag ännu inte provat men ska göra detta inom kort.

Summering
Jag tycker att denna affärsmodell är mycket tilltalande och hoppas att det finns en framtid. Viktigt är att de aktörer som finns på marknaden agerar seriöst vilket inte tycktes vara i fallet med Trustbuddy. Jag väljer att se det som en lite extra krydda i min investeringsportfölj och löper det på bra kommer jag att gå in med mer pengar i framtiden.

Skulle Ni investera i denna sparform?

Peer-to-peer: utlåning med risk? 

Skärmavbild 2016-03-22 kl. 17.59.57

Har Ni hört talas om Toborrow, Lendify eller Savelend? Det är en affärsidé där man som privatperson kan vara bank och låna ut pengar till privatpersoner eller företag. Det låter intressant vid en första anblick men hur ser det ut i verkligheten?

Ett av företagen som sysslar med denna verksamheten är eller rättare sagt var, Trustbuddy. De har nyligen försats i konkurs då man upptäckt att inlånat kapital använts felaktigt. Det rör sig om ca 40 miljoner kronor av det kapital som inlånats av privatpersoner sedan starten av verksamheten.
Visst blir man misstänksam mot denna sortens verksamhet men grundidén är god då man helt enkelt struntar i de etablerade kreditinstituten.

Hur fungerar det?
Grundprincipen är enkel. Som privatperson kan du starta ett konto hos någon av peer-to-peer företagen. Du sätter in pengar som sedan lånas ut till en motpart. För detta erhålls en ränta som är uppbygd efter hur kreditrisken ser ut hos låntagaren.
För den som vill låna sker det en vanlig kreditprövning i samband med låneansökningen. Skillnaden kommer när man skall få ihop kapital, då detta kommer från många olika investerare som är privatpersoner.
När man lånar ut varierar den förväntade räntan kraftigt och detta beror givetvis vilken kreditbedömning man har gjort av den personen eller företaget man lånar ut till. En förväntad avkastning kan ligga mellan 3-10%, där riskviljan ökar med avkastningen.
För att hålla nere risknivån är det bra att sprida ut pengarna till många låntagare och därmed hålla ned risken om det visar sig att man inte får tillbaka pengarna från en av låntagarna.

Lendify lovar till exempel följande: ”Lendifys genomsnittlige låntagare har: Inga betalningsanmärkningar (ett krav), medelinkomst över 400 000/år och fast anställning.”

Hur går man då tillväga?
Här är en beskrivning från företaget LendLink hur processen ser ut och det skiljer sig inte mycket från de övriga företagen.

Skapa konto: Skapa ett konto i ditt namn på LendLink. Du identifierar dig via e-post och BankID. Detta tar inte mer än 2 minuter.

Sätt in belopp: Sätt in önskat belopp på ditt konto, minsta summan du kan investera i ett lån är 200 kronor. Pengarna sätts in på ett klientmedelskonto och tillhör inte LendLink.

Välj investeringssätt: Du kan välja mellan manuell utlåning eller automatisk utlåning. Vid manuell utlåning väljer du själv vilka lån som du vill låna ut till. Vid automatiserad utlåning anger du dina utlåningsvillkor och systemet matchar dina önskemål med de lån som kommer in i marknaden. Automatisk utlåning återinvesterar din månatliga avkastning så du hela tiden får avkastning på dina pengar.

Avkastningen: Varje månad får du ränta och amortering på dina utlånade pengar utbetalade till ditt LendLink-konto. Du väljer själv om du vill återinvestera eller ta ut dina pengar. LendLinks serviceavgift dras av på din ränteinbetalning varje månad innan pengarna sätts in på ditt LendLink-konto.

Toborrow
Denna Peer-to-Peer skiljer sig lite från de andra. Toborrow riktar uteslutande in sig på företag som vill låna pengar. Det hela bygger på att man lånar ut pengar genom att lämna bud. Ett företag anger t.ex vilken summa de vill låna, löptid, start- och slutdatum för räntebudet. Man kan gå in och läsa om företaget och det har också gjorts en riskbedömning som baseras på externa kreditbedömare som Business Check, Soliditet och UC. Här finns några länkar för att läsa om Toborrow. Länk 1, 2 och 3

Läs mer om bolagen för att få Er en uppfattning om hur verksamheten fungerar och vad man kan förvänta sig av denna affärsmodell: LendifyLendLinkSparlån och Savelend.

Besök även denna utmärkta sida om Peer-to-peer lån.

För att se hur det fungerar bestämde vi oss för att investera ett litet belopp i några av bolagen. Valet föll på  Lendify, Toborrow och Savelend. Uppföljning kommer i ett senare blogginlägg.

Vill dock påminna om att denna sortens investeringar är långt ifrån riskfria. 

Sparabloggen önskar en trevlig påskhelg

Skärmavbild 2016-03-23 kl. 16.51.24.png

 

 

Inkomstdeklarationen för 2015 är här!

6056493021_ddbafe106a_o

Nu vankas deklarationstider. Från och med imorgon klockan 07:00 kan du logga in med bank-ID på skatteverket och se årets deklaration.

Om du har dina investeringar i ISK och inte har några andra avdrag så kommer deklarationen att gå fort. ISK:en schablonbeskattas som bekant och du behöver i stort sett bara skriva under. Om du sköter detta online, med bank-ID, så kan eventuell skatteåterbäring ramla in på kontot redan till midsommar!

Även om du har en vanlig aktiedepå kan du deklarera på nätet. I stort sett alla avdrag, tillägg och annat kan göras direkt på nätet. Då får man dessutom en del hjälp med summering och överföring till rätt ruta. Smidigt!

Vill du få lite tips på hur du kan minska din skatt kan du läsa om kyrkoavgiften här. Andra tips är att kolla upp om du har rätt att dra av för resor till och från arbetet. Kanske har du uppskov på reavinsten för fastighet? Då kan du betala tillbaka skatten och sedan begära rättelse fem år bakåt. Då får du tillbaka räntan på skatten för fem år tillbaka. Givet att du har pengarna tillgängliga.

I år kommer ROT och RUT att granskas extra mycket. Håll lite extra koll på detta!

Lycka till med deklarationen!

Sparabloggen 2015 – 100 000 kr mer på sparkontot?

Även 2015 har varit ett år med många roliga händelser. Antalet besökare stiger månad för månad. Vi har hunnit med att publicera i pappersform (Alingsås Tidning, april ). Vi försöker hålla ett tempo med en större publicering på lördagar, och en mindre på onsdagar. Vi avslutade också året med vår boktävling. Våra läsare hade chansen att vinna en bok om privatekonomi och placeringar!

Sparabloggen.com har haft smått otroliga 64 000 visningar under 2015, och vi väntar oss ännu fler nästa år. I januari 2015 hade vi ca 1 700 unika besökare på sidan, och i december var det ca 4 000. En ökning med 135 % ! Om vi kan räkna med 4000 besökare i månaden under 2016 så kommer vi få 48 000 unika besökare! Intresset för att spara och kanske främst investera är högt för tillfället!

Besokstatistik

Antalet läsare stiger och stiger

Hur mycket har vi kunnat sparat under året då? Letar man upp alla spartips ser det ut så här:

Att använda det smartaste betalkortet på resan: (Del 1 , 2, 3)
Besparing: 1 000 kr/år

Handla med kuponger och extrapris:
Besparing: 5 500 kr/år

#braaffär: (Del 1,  2)
Sälja bilen själv istället för bilhandlare: 5 000 kr
Sälja gamla mobiltelefoner på tradera/blocket: 500 kr
Köpa kläder på januari- och sommarrea: 1 400 kr
Använda blocket/tradera: 2 000 kr/år

Se över dina försäkringar:
Besparing: 4 000 kr/år

Förhandla bolåneräntan med hjälp av snitträntan:
Besparing: 20 000 kr/år

Spara i förväg istället för avbetalning:
Besparing på en resa: 2 000 kr

Sälj ”det gamla skräpet” på loppis:
Förtjänst: 1 000 kr

Ta kontroll över dina fasta utgifter:
Besparing: 20 000 kr/år

Byt sparkonto:
Förtjänst: 1 000 kr/år

Sänk energiförbrukningen:
Besparing: 5 000 kr/år

Se över kyrkoavgiften:
Besparing: 3 000 kr/år

Varje persons sparpotential ser olika ut, jag har ovan försökt hitta någon sorts gyllene medelväg. Men lyckas du hålla samma tempo så har du sparat undan 71 400 kr i år! Detta utan att minska dina bekvämligheter så där jättemycket.

Vad skulle hända om man dessutom investerat denna summa? Det beror givetvis på hur man investerar den. Det finns lite olika alternativ:

Avkastning 2015

Det finns raketer och bottennapp, och allt mellan!

Man inser lätt att det finns stora möjligheter i att investera sina pengar, och en del fallgropar. Hade vi investerat våra sparade 71 400 kr i Swedbank Robur Ny teknik så hade vi nu haft 107 814 kr! (Vilket vi inte rekommenderar att man gör om man inte kan se in i framtiden!)

Pengar

Hur ska vi spara ihop 100 000 kr nästa år? Vad  ska vi göra med våra 100 000 i framtiden?

ps.
En annan intressant sak är ”snöbolls-effekten”. De besparingar vi gjorde förra året kommer faktiskt att gälla till stor del i år också. Fortsätter vi att vara noggranna med däcktrycket så sparar vi de pengarna i år också, har vi fortfarande lunchlåda till jobbet så fortsätter vi att spara de pengarna. Då blir ju besparingen ännu större! Kanske närmare 90 000 kr istället för 70 000 kr. (Lågt räknat!)

Har vi dessutom investerat förra årets besparingar så får vi ju ränta på dem igen! Räknar man med denna snöbolls-effekt så har vi totalt lyckats spara ihop till:

Förra året + avkastning på investering: 80 000 kr
Detta år + fortsatt utnyttja förra årets spartips: 90 000 kr
Avkastning: 51% (Om vi träffat den bästa fonden, i år igen…)

Totalt: (80 000 + 90 000) * 1,51 = 256 700 kr.

Snöbollen är satt i rullning…
ds.