fonder

Diversifiera din portfölj – fånga hela världens tillväxt

Världen händer pixabay

I mina investeringar har jag för tillfället nästan 100% svenska bolag. Det är en marknad som känns bekant och jag kan bolagen (hyfsat). Men är det verkligen det klokaste att lägga hela portföljen i Sverige?

Inom investeringar och portföljtänkande pratar om man om riskjusterad avkastning. Investeringar ska göra så hög avkastning som möjligt, men för att få en rättvis bild över avkastningen måste den sättas i paritet med risken man tar. Om man lyckas avkasta 5% årligen kan det vara riktigt bra, eller ganska dåligt. Hittar du ett obundet sparkonto med statlig insättningsgaranti som ger dig 5% ränta årligen så är det fantastiskt bra, men investerar du i en högrisk tillväxtmarknad och fonden bara levererar 5% så är det inget vidare, med tanke på risken.

Ett vanligt fel man gör är att fokusera väldigt mycket på sin hemmamarknad. Detta skrev bland annat Michael Livijn i ett kort inlägg på Privata Affärer. De flesta småsparare fokuserar på sin hemmamarknad, precis som jag, och lägger nästan 100% av sitt kapital där. Detta står i stark kontrast till den 1% som Sverige faktiskt utgör av världens ekonomi. För att få en bättre riskjusterad avkastning bör man alltså plocka in mer av omvärlden i portföljen.

I min privata portfölj hade jag tänkt att plocka in 10% av omvärlden i portföljen. Jag känner att Sverige är en region i världen som har väldigt bra tillväxt, men ändå finns många fina stabila bolag i Sverige. Eller är jag bara home-biased här? Dessutom känns det väldigt svårt att få en bra inblick i vilka bolag som finns på till exempel den tyska marknaden eller den amerikanska marknaden. De är dessutom oerhört mycket enklare än den kinesiska marknaden eller att hitta fina bolag i Afrika…

Hur som helst vill jag gärna uppmana er (och mig) att diversifiera er portfölj lite mer geografiskt för att på så sätt höja er riskjusterade avkastning. Aktiespararna ger bra fingervisning här. De har en ganska bra geografisk diversifiering som ser ut så här:

50% Sverige
10% Nordamerika
10% Europa
5% Japan
15% Tillväxtmarknader
10% Hedgefonder

Ett mer konkret förslag kan ju vara:

50% Sverige (Didner & Gerge Aktiefond  eller din egen portfölj med svenska bolag)
10% Nordamerika (SPP Aktiefond USA  eller egna amerikanska aktier)
10% Europa (SEB Europafond Småbolag  eller egna tyska, brittiska, danska aktier)
5% Japan (Henderson Horizon Japanese SmlrCos A2)
15% Tillväxtmarknader (HSBC GIF Frontier Markets AC  och Fidelity Emerging Markets A-USD)
10% Hedgefonder (PriorNilsson Idea  och Alfa Commodity Fund)

Ett annat bra verktyg som kan hjälpa dig att sätta ihop en diversifierad portfölj är Portföljgeneratorn på Avanza. Där får du tips på en samling fonder som tillsammans ger dig en bra mix.
Lycka till och försök att känna att hela världen är ditt ostron!
$parabloggen

Annons

Asiatiska gränsmarknader, där tillväxten finns.

Filipinnerna.jpgCC2, 1, 2, 3.

Det pågår ett skifte på många håll i världen. Den industriella revolutionen sveper fortfarande över världen och formar om jordbruksregioner till industriregioner. Dessa områden brukar benämnas gränsmarknader/frontier markets. I dessa områden finns det stor tillväxt att ta del av! (och en hel del risk!)

Claes Hemberg på Avanza har varit på investerarresa i Asien och bloggat  och poddat därifrån. Jag lyssnade på poddavsnittet och fick en del inspiration till hur jag kan placera en del av mina investeringar. Att låta sitt kapital söka sig till de marknader där tillväxten är bäst är alltid en bra idé. (Se dock tillägg om riskhantering också…) Ska kapitalet avkasta så måste det finnas där tillväxten finns. Tillväxten är som störst där det finns utrymme att växa och utvecklas. Potentialen till detta måste vara som störst i regioner som ännu inte utvecklats så mycket.

Man kan (lite grovt) dela in världen i fyra kategorier; mogna marknader, tillväxtmarknader (emerging markets), gränsmarknader (fronter markets) och underutvecklade marknader. Bäst tillväxt hittar vi i tillväxtmarknader eller kanske främst gränsmarknader.

Några av de länder som har bäst BNP-tillväxt just nu finns i Asien. Tittar man på tidsperioden 2000 – 2007 finner man följande BNP-tillväxt: Indien 8%, Indonesien 7% och Filippinerna ~7%. Dessa siffror är en genomsnittlig årlig tillväxt. Det betyder att BNP fördubblas över en tioårsperiod! (Sverige har max haft 6,9% i BNP-tillväxt ett enstaka år 1970 )

Denna fantastiska tillväxt som de här länderna uppvisar under en sådan lång period beror dels på, som sagt, denna försenade ankomst av den industriella revolutionen. Det finns en enorm kraft i förändringen från en jordbruksekonomi till en industriell ekonomi. Det finns tecken på att de här länderna tar över stafettpinnen som världens tillverkningsregion. Denna omställning medför också att människor tar steget från fattigdom till en konsumerande medelklass. Vilket i sin tur också ökar BNP-tillväxten.

Andra positiva faktorer i landet när det kommer till BNP-tillväxt är en demografi med många arbetsföra och få gamla. (Snittåldern är 23 år!) Dessutom har de en ökande befolkningsmängd som ger stora möjligheter.

Detta sker dock inte helt utan svårigheter. Det finns enorma utmaningar att överbrygga. Infrastrukturen måste byggas ut, förbättras och effektiviseras. Det politiska systemet måste reformeras så att demokratin förstärks, korruption bekämpas och mänskliga rättigheter förstärkas. Något som de jobbar med och, till skillnad från ”oss”, har ett facit i hand som de kan utgå ifrån.

Hur investerar man då i de här länderna, eller gränsmarknader?

Svenska bolag med exponering i Filippinerna

Transcom WorldWide
Transcom_logo_blue_RGB

Transcom är en global specialist inom kundservice och kundnöjdhet. Företaget levererar lösningar inom kundtjänst, försäljning, teknisk support samt fakturabevakning, och påminnelsehantering. Företaget finns representerat i 23 länder. Bland annat Filippinerna.

Transcom hade en fantastisk omsättning före finanskrisen. Efter det så ser siffrorna inte lika fantastiska ut.

Atlas Copco
Atlas Copco

Atlas Copco är en global leverantör av kompressorer, vaukuumlösningar och luftbehandlingssystem. Atlas Copco har en relativt stor närvaro i Filippinerna.

Av dessa två bolag så är Atlas Copco det absolut bästa och mest stabila. Dock är det en enormt stort bolag där chansen till snabb tillväxt är liten. Trots detta har omsättningen i bolaget fördubblats på tio år! Ett mycket mer stabilt sätt att exponera sig mot marknaden således!

Fonder som investerar i Asiens gränsmarknader

Indien
Indien kan kanske inte benämnas som en gränsmarknad, utan hellre som en tillväxtmarknad. Dock är landet så enormt stort att vissa delar ligger väldigt långt fram, medan andra delar har hela sin utvecklingspotential kvar. Det finns en hel mängd med fonder som investerar i Indien. Några av de jag tyckte verkade bäst är

Indonesien
Möjligheten att investera i Indonesien är mer begränsad än Indien, men det går ändå. Den fond jag fastnade för är

Filippinerna
Även antalet fonder som investerar i Filippinerna är ganska få. Det finns dock ett svenskt fondbolag som driver en sådan

Breda fonder
Det finns även fonder som ”hjälper” fördela kapitalet i flera olika länder och regioner

 

Riskhantering
Innan man investerar i dessa regioner måste titta på riskexponeringen. Utvecklingen på de här marknaderna är inte spikrak och utan hinder. Risken i varje enskild marknad är stor. Risken för hela kategorin är stor. Därför bör man begränsa sin exponering. Kanske högst 1% av kapitalet i varje enskilt land? Max 5% – 10% i gränsmarknader totalt?

När du bestämt hur mycket du vill investera här finns det två metoder att använda. Antingen investerar du i svenska bolag med stor exponering i regionen, eller så investerar du i en fond som i sin tur exponerar här. Man kan även titta på gränsmarknader på andra ställen i världen:

Ett upplägg skulle kunna vara:

1% Indien
1% Indonesien
1% Filippinerna
1% Ryssland
1% Pakistan
1% Brasilien

6% totalt i olika länder

Andra intressanta länder/regioner att investera i kan vara Vietnam, Thailand, Taiwan, Mexico, Baltikum, Balkan, Spanien eller Turkiet. Det gäller att undersöka ländernas potential och utveckling. Glöm inte att väga in politiska och etiska aspekter!

Lycka till ute i världen!

Sparabloggen 2015 – 100 000 kr mer på sparkontot?

Även 2015 har varit ett år med många roliga händelser. Antalet besökare stiger månad för månad. Vi har hunnit med att publicera i pappersform (Alingsås Tidning, april ). Vi försöker hålla ett tempo med en större publicering på lördagar, och en mindre på onsdagar. Vi avslutade också året med vår boktävling. Våra läsare hade chansen att vinna en bok om privatekonomi och placeringar!

Sparabloggen.com har haft smått otroliga 64 000 visningar under 2015, och vi väntar oss ännu fler nästa år. I januari 2015 hade vi ca 1 700 unika besökare på sidan, och i december var det ca 4 000. En ökning med 135 % ! Om vi kan räkna med 4000 besökare i månaden under 2016 så kommer vi få 48 000 unika besökare! Intresset för att spara och kanske främst investera är högt för tillfället!

Besokstatistik

Antalet läsare stiger och stiger

Hur mycket har vi kunnat sparat under året då? Letar man upp alla spartips ser det ut så här:

Att använda det smartaste betalkortet på resan: (Del 1 , 2, 3)
Besparing: 1 000 kr/år

Handla med kuponger och extrapris:
Besparing: 5 500 kr/år

#braaffär: (Del 1,  2)
Sälja bilen själv istället för bilhandlare: 5 000 kr
Sälja gamla mobiltelefoner på tradera/blocket: 500 kr
Köpa kläder på januari- och sommarrea: 1 400 kr
Använda blocket/tradera: 2 000 kr/år

Se över dina försäkringar:
Besparing: 4 000 kr/år

Förhandla bolåneräntan med hjälp av snitträntan:
Besparing: 20 000 kr/år

Spara i förväg istället för avbetalning:
Besparing på en resa: 2 000 kr

Sälj ”det gamla skräpet” på loppis:
Förtjänst: 1 000 kr

Ta kontroll över dina fasta utgifter:
Besparing: 20 000 kr/år

Byt sparkonto:
Förtjänst: 1 000 kr/år

Sänk energiförbrukningen:
Besparing: 5 000 kr/år

Se över kyrkoavgiften:
Besparing: 3 000 kr/år

Varje persons sparpotential ser olika ut, jag har ovan försökt hitta någon sorts gyllene medelväg. Men lyckas du hålla samma tempo så har du sparat undan 71 400 kr i år! Detta utan att minska dina bekvämligheter så där jättemycket.

Vad skulle hända om man dessutom investerat denna summa? Det beror givetvis på hur man investerar den. Det finns lite olika alternativ:

Avkastning 2015

Det finns raketer och bottennapp, och allt mellan!

Man inser lätt att det finns stora möjligheter i att investera sina pengar, och en del fallgropar. Hade vi investerat våra sparade 71 400 kr i Swedbank Robur Ny teknik så hade vi nu haft 107 814 kr! (Vilket vi inte rekommenderar att man gör om man inte kan se in i framtiden!)

Pengar

Hur ska vi spara ihop 100 000 kr nästa år? Vad  ska vi göra med våra 100 000 i framtiden?

ps.
En annan intressant sak är ”snöbolls-effekten”. De besparingar vi gjorde förra året kommer faktiskt att gälla till stor del i år också. Fortsätter vi att vara noggranna med däcktrycket så sparar vi de pengarna i år också, har vi fortfarande lunchlåda till jobbet så fortsätter vi att spara de pengarna. Då blir ju besparingen ännu större! Kanske närmare 90 000 kr istället för 70 000 kr. (Lågt räknat!)

Har vi dessutom investerat förra årets besparingar så får vi ju ränta på dem igen! Räknar man med denna snöbolls-effekt så har vi totalt lyckats spara ihop till:

Förra året + avkastning på investering: 80 000 kr
Detta år + fortsatt utnyttja förra årets spartips: 90 000 kr
Avkastning: 51% (Om vi träffat den bästa fonden, i år igen…)

Totalt: (80 000 + 90 000) * 1,51 = 256 700 kr.

Snöbollen är satt i rullning…
ds.

Har du koll på tjänstepensionen?

fallskärm

Man kan se tjänstepensionen som en extra fallskärm när det dags att lägga yrkeslivet bakom sig.

En åttondel av dagens pensionärer saknar tjänstepension. Det är ca 12% – 13% som saknar det extra tillskott som en tjänstepension utgör. Denna siffra stämmer väl överens med andelen svenskar som omfattas av ett kollektivavtal. Över 80% av svenska lönetagare omfattas av ett kollektivavtal, Vissa säger att det kan vara så många som 90%. Att omfattas av kollektivavtalet innebär många saker, till exempel löneavtal och anställningsvillkor. Vi ska titta lite mer på den kollektivavtalade delen av pensionen, den så kallade avtalspensionen eller tjänstepensionen .

Vad är tjänstepension?
Tjänstepensionen är alltså en extra pensionsinbetalning som du får av din arbetsgivare om du omfattas av ett kollektivavtal (som 85% – 90% av svenska löntagare gör.) Förutom att du får din lön inbetalt på kontot så betalar din arbetsgivare också skatt och sociala avgifter. En del av de sociala avgifterna är din allmänna pensionsinbetalning (18,5% av din pensionsgrundande inkomst med maxtak på ca 36 300 kr). Den delen av pensionen som utgörs av basen i pensionspyramiden. Av denna kan du till viss del styra över premiepensionen (PPM).

Pensionspyramid

Man brukar säga att pensionen har tre delar i olika storlek. Det egna sparande har ändrats en del på senare tid.

Om du har ett kollektivavtal så betalas det dessutom in en extra pensionsinbetalning av din arbetsgivare. Detta är din tjänstepension  och utgörs av steg 2 på pensionspyramiden. Din tjänstepension ger dig en möjlighet att få guldkant på tillvaron som pensionär. Den kan göra skillnad på tusentals kronor varje månad! Det som betalas in till din tjänstepension är ungefär ytterligare 4%-5% av din pensionsgrundande inkomst, utan maxtak.

Exakt hur stor din tjänstepension blir beror på en mängd faktorer och är omöjlig att gå in på. Men du kan få klarhet! Läs mer nedan!

Tjänstepensionen är en djungel…
Om du känner att det är svårt att få grepp om tjänstepensionen är du inte ensam, och det är inte ditt fel. Det känns som att hela ämnet är tillkrånglat så mycket det går för att förvirra oss. Men några saker kan man säga:

  • Det finns flera olika sorters kollektivavtal som ger olika tjänstepensionsavtal; SAF-LO, ITP, KAP-KL/AKAP-KL, PA-03. Vilket avtal du har beror på var du jobbar. Privat arbetare, privat tjänsteman, kommunanställd/landstingsanställd eller statligt anställd.
  • Din ålder avgör till viss del vilket avtal du har, eftersom avtalen har formats om genom åren för att bli långsiktigt hållbara.
  • Tjänstepensionen har, precis som premiepensionen, valbara delar. Du kan, om du vill, själv välja bolag och fonder.

En naturlig följd av detta blir också att du kan ha flera olika tjänstepensioner om du bytt arbetsgivare under ditt arbetsliv. Phu!

Vad kan man göra med sin tjänstepension?
Det första du kan göra är att kolla upp om du har tjänstepension, hur många du har, hur stora de är osv. Gå in på webbsidan minpension.se. Där kan du med hjälp av e-legitimation få en tydlig bild över hur din pension ser ut.

minpension-logo-555-2

På minpension.se får du en tydlig överblick över din pension.

Det du kan göra med din tjänstepension, om du så skulle vilja, är:

  • Du kan välja att byta vilket pensionsbolag som du vill dina framtida inbetalningar ska gå till.
  • Du kan välja vilka fonder du vill spara i, om du har en fondförsäkring.
  • Du kan byta gamla tjänstepensioner. Mellan olika bolag, mellan traditionell eller fondförsäkring.

Måste man välja?
Jag förstår att denna suddiga bild och de många valen ökar på pensionsstressen. Då har jag dessutom valt att inte ta upp vissa saker… som t.ex. skillnaden mellan en traditionell pensionsförsäkring och en fondförsäkring. Det är inte svårt att få en information overload.

Egentligen behöver du inte välja. Du behöver knappt bry dig. Det viktigaste är att du vet om du har en tjänstepension eller ej, och kompenserar med ett långsiktigt sparande om du inte har det.

Näst viktigast är att du väljer det billigast alternativet när du väljer. Avkastningen kan man inte vara säker på, men avgifterna är bestämda. Välj gärna ett alternativ med låga avgifter. Låt inte banken, eller någon annan försäljare, välja åt dig!

Sedan finns det egentligen inte någon övre gräns för hur mycket man kan läsa in sig i detta…

Har du frågor om tjänstepension så får du gärna ställa dem här! Vi gillar läsarinteraktion och dina frågor är säkert de bästa frågorna!

Kollektiv avtal? Det har nog inte jag…
Är du osäker på om din arbetsgivare har kollektivavtal så är det en bra idé att fråga om detta. Ett kollektivavtal ger dig som sagt en extra anställningstrygghet. Om det inte finns kollektivavtal på din arbetsplats kan det ändå finnas en tjänstepension som ordnats separat. Fråga din arbetsgivare om det.

Saknas även tjänstepension så borde du egentligen kompenseras lönemässigt för det. Annars smiter din arbetsgivare, enligt mig, från en del av sina arbetsgivaravgifter och stoppar i egen fick. Be om kompensation som du sedan sparar själv i en ISK. Eller se dig om efter en ny arbetsgivare, om det går…

Lycka till i pensionsträsket!

ps.
Detta inlägg är en del av vårt boklotteri. Vi har redan lottat ut 6 st böcker om sparande, aktier och ekonomisk frihet. Om du gillar vår sida på facebok, och delar detta inlägg på facebook så är du med i lotteriet om bok 7 och 8!
ds.

utlottning3

 

Fondskolan del3: Förvaltningsavgifternas betydelse på lång sikt.

bokblad
Det finns stora möjligheter i att investera i olika fonder. Allt från högrisk-aktiefonder till lågriskinvestering-räntefonder. Du kan investera i de flesta marknader och branscher, börsuppgång eller börsnedgång. Men håll ett öga på förvaltningsavgiften! Den kan gröpa ur ditt resultat!

Det talas ofta om förvaltningsavgifter när man talar om fonder. Förvaltningsavgiften är den avgift som ska täcka fondens alla utgifter (transaktionskostnader, courtage, förvaltarens utgifter, lokalkostnader, lön till förvaltaren mm mm) men givetvis ska förvaltningsavgiften också generera vinst till fondbolaget.

Jag ska här vända och vrida lite på förvaltningsavgiften. Visa vad en hög avgift faktiskt innebär för ett långsiktigt sparande, och vad det innebär för fondbolaget! Jag vill börja med spridningen. Vad kostar olika fondtyper i avgift? Vad kan anses vara normalt?

Sverigefonder
Avanza Zero; 0 %
Spiltan Investmentbolag aktiefond; 0,20 %
Didner & Gerge Sverigefond; 1,22%
Carnegie Sverigefond; 1,40 %
Cliens Sverige B; 1,75 %
Vanlig aktiv avgift: 1,40 %
Avgift indexfond: 0,20%

Globalfonder
Länsförsäkringar Global Index; 0,20 %
DNB global Indeks; 0,30 %
SEB Dynamisk Aktiefond; 1,25 %
ODIN Global NOK; 2,00 %
Vanlig avgift: 1,40 %
Avgift indexfond: 0,20%

Tillväxtmarknadfonder
Länsförsäkringar Tillväxtmarknader Index; 0,40 %
Fidelity Emerging Markets A -USD; 1,5 %
SwedBank Robur Access Emerging Markets; 2,42 %
Vanlig avgift: 1,70 %
Avgift indexfond: 0,40%

Räntefonder
AMF Räntefond Kort; 0,10 %
Spiltan Räntefond Sverige: 0,10 %
AMF Räntefond Lång; 0,15 %
Catella Avkastning: 0,70 %
Vanlig avgift: 0,3 % (SEK); 0,8 % (USD)

Blandfonder
AMF Balansfond; 0,4 %
SEB Trygg Placeringsfond; 1,10 %
Carnegie Strategifond;1,50 %
Vanlig avgift: 1,20 %

Hur kan det komma sig att det skiljer så mycket mellan olika fonder som investerar på samma marknad? Den största skillnaden ligger i om fonden är aktivt förvaltad eller indexförvaltad.

En indexförvaltad fond följer ett förbestämt program och investerar på så sätt att den följer ett index. Till exempel följer stockholmsbörsen, eller Dow Jones Word index. En aktivt förvaltad fond däremot har en förvaltare som väljer ut de bolag som han eller hon tror kommer prestera bäst. De försöker därmed få en bättre avkastning än index.

En aktivt förvaltad fond dras med större utgifter. Förvaltaren ska fara runt och besöka bolag, bolag ska analyseras och möten ska hållas. Detta leder givetvis till att förvaltningsavgiften ska vara högre. Men att investera i en sådan fond måste ju också leda till en högre avkastning. Annars betalar man ju dyrt för ingenting!

Sverigefoner aktivindex
En jämförelse på ca 5 år mellan tre passiva indexfonder och tre aktivt förvaltade fonder. Vilka som är vilka kan ni lätt se på förvaltningsavgiften. De över 1% i avgift ska vara ”aktiva”. Det tråkiga är att alla fonderna går exakt likadant. De följer index ganska exakt. Gult är OMXS30 och fonderna har slagit det indexet med en viss marginal. Det är dock aktieutdelningarna som utgör skillnaden. Jämför man med Six30 Return index (som inkluderar utdelningar) så går de exakt lika. Är de då aktiva? Kostar gör de i alla fall. Kolla in Spiltan Aktiefond Investmentbolag! Den går riktigt riktigt bra!

Men är det egentligen så mycket bråka om? En skillnad på pluttiga 1,2 %… Gör det någon skillnad? Jag ska nu visa att en fondavgift på 1,2 % gör väldigt stor skillnad på avkastningen över tid. Detta märks dock inte direkt, eftersom avgiften dras från fonden lite grand varje dag.

För att få en bra bild över hur stor skillnad förvaltningsavgiften gör så har jag utgått från gratisfonden Avanza Zero. Jag har utgått från att vi investerade 100 000 kr i Avanza Zero 1 september1998 (fonden fanns inte då… men eftersom fonden följer omx30 index + utdelningar (Six Return index), så kan jag utgå från det) och behålla den till september 2015. Avanza Zero är en helt avgiftsfri fond. Frågan är hur stor skillnad det skulle bli om fonden hade 1,2 % i avgift?

Six30return index
Börsen har gått upp och ner och upp igen sedan 1998. Det var det år som jag fick data ifrån. Under dessa 17 år har börsen avkastat ca 375%.

Avgift 17 år

Tittar man på 17 år så har 100 000 kr blivit 475 000 kr ungefär. En avgift på 1,2% varje år gnager och gnager på avkastningen. Under samma period har avgiften sänkt din vinst med ungefär 50 000 kr! Hälften av det kapital som du satta in har förvaltaren tagit. Din slutsumma blir alltså 425 000 kr!

Mina beräkningar stämmer inte riktigt, eftersom kapitalet skull blivit urgröpt längs vägen. Det gör att du förlorar pengar längs vägen och får ännu mindre i slutändan.

Vad gör avgiften för inverkan på ännu längre sikt? Säg 40 år (från 25 år till 65 år gammal) i ditt pensionssparande? Det blir ganska komplicerat att beräkna, men om jag räknar med en schablonuppgång på börsen på ca 10%, och insättning av ca 20 000 kr varje år.

pensionssar avgift
Grattis! Om du börjar spara pengar i 25 års ålder, och sparar ca 1 700 kr i månaden tills du är 65 år gammal har du sparat ihop ungefär 7,5 miljoner! Det räknat på en årlig avkastning på ca 10% (vilket kan vara lite högt) men också med en avgift på 1,2%. Men 1,2% i avgift så kommer du ha betalt knappa en miljon i avgift! En miljon av dina pengar! De flesta aktiva fonder tar dessutom mer än 1,2% i avgift! Du blir rånad!

Finns det då inga tillfällen då en högre förvaltningsavgift är berättigad? Den skulle ju gå till att aktivt förvalta fonden, och förhoppningsvis slå index! Gör man en kort jämförelse mellan lite olika fonder så ser man att ibland får man extra betalt för en aktiv förvaltning, och ibland betalar man helt i onödan.

Bra fonder avgift
Här ser vi två skilda grupper. De tre översta fonderna (DNB Sweden Micro Cap, Lannebo småbolag och Didner & Gerge Aktiefond) har slagit index ganska markant på 10 år. Den andra gruppen har gått som index eller sämre. Alla dock med en avgift som om de vore aktivt förvaltade.

Akta dig för höga förvaltningsavgifter på dolda indexfonder! Akta dig för bland andra de sista fonderna i listan. För förvaltningsavgiften kostar en hel del i längden! Kolla hur fonderna står sig mot varandra i längden. (Även om historisk avkastning inte avgör framtida avkastning!)

Lycka till med fondsparandet! Kanske är det läge att börja månadsspara i lämpliga fonder?

Handla aktier på fonders vis

stock-exchange-642896_1280

Sparabloggen och många med oss pratar om att man skall köpa fonder kontinuerligt för att sprida riskerna över tid. Men varför inte göra exakt likadant med aktier, sprid risken över tid genom att handla små poster varje månad. Men Courtaget då tänker du kanske, det måste bli väldigt dyrt? Svaret blir att det beror på vilken nivå du hade tänkt lägga dig på.

Om man till exempel har Mini på Nordet kan man handla för samma avgift procentmässigt, allt mellan 400-15000 kr är avgiften 0,25%. Detta innebär att man kan handla för 400 kr en gång i månaden och ha en avgift på 0,25%. Varför inte då helt enkelt kopiera de bästa fondförvaltarnas genom att se över vilket innehav som är mest populärt. En aktivt förvaltad Sverigefond ligger i snitt på 1,50%, alltså finns det pengar att spara även om man inte fullt ut kan jämföra detta tillvägagångssätt.

Om vi hade satt in 400 kr var i fem av toppförvaltarnas innehav skulle vi få en månadskostnad på 2000 kronor och ett årligt sparande på 24 000 kronor. Med ett Courtage på 0,25% blir det endast 60 kronor. Om man hade satt in detta i fonderna hade kostnaden blivit 360 kronor. Så låt oss se hur den perfekta aktieportföljen skulle kunna se ut utifrån toppförvaltarna fem största innehav bland svenska småbolag:

Carnegie Swedish Small Cap 1A
Meda
Trelleborg
Sobi
Hexpol
Net entertainment

DNB Sweden Micro Cap
NIBE
Sobi
Unibet
Billerudkorsnäs
Duni

Carnegie Småbolagsfond
Hoist Finance
Atrium Ljungberg
ITAB
Peab
Betsson

Evli Sverige Småbolag B
Hexpol
AAK
JM
ITAB
Unibet

Lannebo Småbolag
Huhtamäki Oyj
Trelleborg
Securitas
NIBE
Castellum

Några bolag finns med flera gånger och man ser också en tydlig trend mot spelbolag. Portföljen skulle således bli enligt följande: Castellum, Sobi, NIBE, Trelleborg och Hexpol. Eventuellt kanske byta ut något bolag mot ett spelbolag som är väldigt heta just nu. Detta tillvägagångssätt kan man tillämpa inom olika regioner eller branscher för att hitta fondbolagens bästa bolag.
Alltså börja med att plocka ut de bästa fondbolagen och titta sedan på deras innehav.

Givetvis kan man plocka ihop sina egna månadsaktier att spara i, genom att analysera och läsa årsredovisningar och andra fakta kring bolagen.

Nu när börsen har haft en nedåtgående trend kan det vara intressant att tillämpa denna metod genom att snitta ned sig och sedan vara med på en uppgång. Men allt är förenat med risk och inte ens denna metod kan garantera en positiv utveckling.

Lycka till med funderingar och investeringar

Att månadsspara minskar risken! Även i Swedbank Robur Europafond.

Europe Nightpixabay.com

Farföräldrarna gav en gåva på 3 000 kr till sitt barnbarn i Swedbank Robur Europafond år 2000. En dopgåva är en långsiktig investering och nu 15 år senare borde den ju vara värd en betydligt större slant! Men det visade sig att den våren 2015 var värd några kronor mindre än vad de köpt för! Fallet är taget från Plånboken i P1, lyssna efter 45:20 min. Vad kan ha blivit fel? Är inte börsen rätt ställe för långsiktiga investeringar?

Det finns två problem med gåvan som gavs till barnbarnet. Dels så gavs allt vid ett tillfälle, och dels så hade de en enorm otur. Hade barnet fötts 3 år senare så hade avkastningen på kapitalet sett väldigt annorlunda ut. Fondandelarna köptes nämligen precis när börsen stod som allra högst, strax före IT-bubblan sprack! Snacka om otur! Hade man köpt tre år senare hade man istället prickat botten och bara fått se uppgång av värdet! (Trots den oturligt dåliga tajmingen har fonden återfått sitt värde. Det är därför långsiktighet är så viktigt när man investerar i aktier/fonder. Den långa tidshorisonten ska väga upp för dålig tajming.)

Swedbank Robur Europafond historik sedan 2000
Utvecklingen för Swedbank Robur Europafond från 6 mars 2000 till 27 juli 2015.
Denna graf stämmer inte så väl ihop med de siffror jag hittade på Swedbank. Oklart varför…
(Det kan bero på skillnaden i hur man hanterar utdelningar inom fonder. Förr så delades pengar ut till fondägaren och fonden köptes in igen, nu så läggs det på kursen. Grafen ovan är inklusive utdelningar.)

Man kan se i grafen att investeringen inte givit någon positiv avkastning förrän augusti-september 2014 (förutom ett kort tag före finanskrisen bröt ut). Sedan kan man dock se att fonden faktiskt gått upp ca 20% sedan halvårsskiftet 2014. 20% avkastning på 15 år är dock inget att skryta med. Vad detta beror på kan man spekulera i. Till störst del beror det antagligen på fondavgiften (1,25% som dras varje år, oavsett resultat) som varit tämligen hög, och eventuellt en kombination på dålig förvaltning och att Europa haft en ganska dålig utveckling på grund av finanskrisen.

Men vad ska man göra då? Hur ska man undvika att ha otur? Måste man vara börsexpert för att ge sina barnbarn en gåva som avkastar hyggligt? Nej! Det är ganska enkelt att undvika den här fallgropen med otur i tajmning. Det gäller att sprida ut inköpen under en längre tid. Istället för att investera hela gåvan vid ett tillfälle så sprider man ut den månadsvis. Investera inte 3 000 kr vid ett tillfälle, investera 100 kr i månaden i 30 månader istället!

3 000 kr investeras i Europafonden mars 2000:
Inköpskurs: 20,90 kr/andel
Kurs 27 juli 2015: 25,12 kr/andel
Avkastning: 20,2% (Denna uppgång skedde efter programmet spelades in!)
Avkastning kr: 3 606 kr

100 kr/mån investeras i Europafonden från mars 2000 och 30 månader framåt:
Medelkurs investering: 18,31 kr/andel (investerat den 1:a varje månad, från mars 2000 till augusti 2002)
Kurs 27 juli 2015: 25,12 kr/andel
Avkastning: 37,2%
Avkastning kr: 4 116 kr

Vi ser att avkastningen på investeringen ökat avsevärt från 20,2% till 37,2%. Det har vi lyckats med genom att sprida våra inköp så att vi inte har otur och råkar investera på toppen av en börsbubbla. Givetvis så hade vi fått motsatt effekt på botten 2003. Vi hade då missat en del avkastning, genom att inte lyckas träffa den absoluta botten. Men handen på hjärtat. Kan du tajma börsen, så att du träffar botten exakt?

Enkla tips på hur du lyckas med din investering:

  1. Månadsspara! Sprid dina inköp så du inte har otur och träffar en börstopp.
  2. Om du köper fonder så leta efter låga förvaltningsavgifter! (Europafonden har tagit 1,25% om året under hela tiden! Det betyder att avkastningen minskat med 20,5 %-enheter!)
  3. Sprid risken genom att välja en globalfond, eller ett paket av olika fonder.

PS!
Dessa tips är extra viktiga just nu. Tittar man på värderingar och grafer finns det tecken som tyder på att vi kanske står på en topp just nu och kanske ska ner en bit. Då kommer det ta ett tag innan dina investeringar får tillbaka sitt värde om du köper allt på en gång. Men om du månadssparar dig hela vägen ner så blir det en helt annan sak!
DS.

Mer pengar till PPM-fonderna!

pyramiddelar

Just nu pågå extra insättningar i dina PPM-fonder. Du får tillbaka alla rabatter som fondbolagen ger inom PPM-systemet och dessutom arvsvinsten från de pensionärer och pensionssparare som tyvärr inte kan ut sina PPM-pengar. Det är inga småpengar heller… 5.1 miljarder kr! (Visserligen delat på 6.9 miljoner sparare…)

Har du varit inne på ditt PPM-kontot senaste dagarna har du kanske sett att det pågår handel. Handel som du själv inte satt igång. Sedan 9 maj så sätts ytterligare pengar in på ditt ppm-konto. Det är nämligen så att alla fondbolag gett rabatt på förvaltningsavgifterna inom PPM-systemet. Dock har ordinarie förvaltningsavgift tagits ut löpande varje dag. Så nu får du tillbaka den rabatt som finns. Dessutom har pensionsmyndigheten skärpt rabattreglerna och satt ett tak på hur hög förvaltningsavgiften får vara. Detta har lett till att en del fonder lämnat systemet, och andra har gett ännu mer i rabatt. (3,8 miljarder i återbetalade rabatter + 150 miljoner extra i år)

Denna rabatt som fondbolagen ger inom PPM är ett av flera argument för hur bra PPM-systemet är för framtidens pensionärer. Att ta bort ett system som bygger på att man betalar in pengar till sig själv, som ingen annan kan ta ifrån dig låter dumt. Att det dessutom tar nytta av utvecklingen på världens börser är ju fantastiskt! Eftersom pensionsspar oftast är ett långsiktigt sparande så utnyttjar man ju ränta-på-ränta-effekten maximalt. Om sedan fondbolagen bidrar till att höja din framtida pension så måste jag ge det mitt fulla stöd. Dock pratar dagens pensionärer om att de vill ha en del av denna kaka. De vill äta upp din framtida pension redan idag…

Dessutom så återgår ppm-kapital från de pensionärer och sparare som avled förra året och inte tar ut sitt kapital till hela ppm-kollektivet. Det ger en extra liten skjuts till ditt kapital. (1,8 miljarder närmare bestämt) På detta passar pensionsmyndigheten på att ta ut sina administrativa avgifter. Det kan väl kännas bra att det sker samtidigt så att man inte känner av att det försvinner kapital.

Alltså kan du inte göra fondbyten på ett par dagar… för du får just nu mer pengar! Läs gärna mer här.

Annars kan man säga att  senaste veckornas fall på börserna runt världen även slagit mot PPM-fonderna. Det finns vissa tecken på att det vänt uppåt, men det är tidigt att säga något. Kanske börja fundera på att minska risken och lägga lite i räntor?

Lycka till med pensionssparandet!

Vilka olika sorters fonder finns det? Fondskolan del 2

Large_Svensk-TiaVilka av alla tusentals fonder ska man köpa? Det är en svår fråga att besvara eftersom det beror på vad du vill uppnå. Konkreta tips på fondportföljer kommer i senare delar av fondskolan, men det kan vara bra att börja med att prata om vilka typer av fonder det finns!

Efterfrågan av värdepapper är ganska stor, och växande. Detta har lett till att det finns en uppsjö av olika fonder att investera i. Man kan investera i aktiefonder som placerar pengar i jordens alla hörn och branscher. Men det stannar inte där! Dessutom finns det flera olika typer av fonder.

Denna stora variation kan kännas lite komplicerad och svår att få grepp om, men jag ska försöka reda ut begreppen lite grand i detta inlägg. För enkelhetens skull kommer jag att skala bort en del av de mer tekniska bitarna (som tex börshandlade fonder, så kallade ETF:er)

De fyra stora huvudtyperna av fonder är:
Aktiefonder
Räntefonder
Blandfonder
Hedgefonder


Aktiefonder

Aktiefonder är, som namnet beskriver, en fond kapitalet placeras fullt ut i aktier. Man skapar alltså en portfölj med bolag. Det kan i princip vara hur många bolag som helst, men minsta antalet bolag som en fond äger aktier i är 16. (Ganska vanligt är mellan 20 – 30 st, men i breda fonder kan det finnas 100-talet bolag.)

Aktiefonder har olika inriktningar, USA, globalt, Sverige, Kina, Thailand, Afrika, läkemedel, fastigheter mm mm. Risken ökar ju med specialiserad fonden är och hur riskabel den aktuella marknaden är. En globalfond har alltså mycket lägre risk än t.ex. en bioteknikfond eller en fond som investerar i ett litet tillväxtland (typ Pakistan eller liknande)

Förvaltningsavgiften för fonden brukar vara beroende på vilka kostnader som fonden dras med. En aktivt förvaltad fond, där förvaltaren lägger tid och energi på att försöka plocka ut de bolag som kommer gå allra bäst, har en högre avgift. Däremot indexfonder, som investerar jämt fördelat för att följa index, brukar vara billigare. De värsta fonderna är de som säger att de är aktiva, tar betalt som om de vore aktiva och sedan följer index eller sämre ändå.

Aktiefonder fondskolan2


Räntefonder

Räntefonder investerar i olika typer av räntebärande papper, så kallade obligationer. Detta är något av de minst riskfyllda fonderna som man kan köpa. Men även här finns det räntefonder som tar större risk, och därmed har möjlighet till högre avkastning (över tid)

Ordet ränta låter riskfritt, men finns trots allt risk. Risken med räntefonder kommer sig av flera faktorer. Dels finns det en valutarisk om obligationer är emitterad i en annan valuta en SEK, dels finns det en kreditrisk där obligationen emitterats av ett bolag som inte klarar av att betala obligationskupongen (räntan), dels att det finns en andrahands-handel med obligationspapper. Det gör att om räntorna går upp, så är det mer lönsamt med nyemitterade obligationer, vilket gör att värdet på de gamla obligationerna sjunker. För att få en bild av risken med just den räntefond som du vill köpa an du titta på vilken typ av räntefond det är och vilken riskklass den har. Ett annat tydligt sätt är att titta på hur hur den den avkastat historiskt. En hackig kurva med stora upp och ner gångar visar på en större risk, en jämn kurva som långsamt stiger visar på en lägre risk.

Korta räntefonder
Kort räntefonder investerar i obligationer som har en löptid på max ett år. Det gör att man har god översikt över hur räntorna ändrar sig, och därmed går risken ner. Att köpa korta räntefonder är lite likt att ha pengarna på ett räntekonto på banken. Räntan är för närvarande högre dock, och ingen bindningstid finns!

Långa räntefonder
Innehåller obligationer med längre löptider. Detta gör dem mer känsliga för ändringar i räntan. Generellt är risken lite större, men avkastningen lite högre.

High yield
High yield-fonder investerar i obligationer som emitteras av företag och stater som har en låg kreditvärdighet. Det finns alltså en mycket större risk att dessa inte kan komma att betala tillbaka, vilket göra att de tvingas betala mycket högre ränta. Detta medför att räntefonder med high yield-obligationer siktar på att ge en mycket högre avkastning, men också kan komma att gå ner mycket i tider av oro!

Räntefonder fondskolan2


Blandfonder

Blandfonder är fonder som innehåller en blandning aktier och obligationer. Man kan alltså säga att blandfonder ger dig en balans mellan säkrare räntepapper, men samtidigt en större avkastningsmöjlighet i form av aktieinnehav. Ett tryggare val än aktiefonder, och ett mer riskfyllt val än räntefonder.

När du investerar i en blandfond så ska du titta på de två delarna. Vad är inriktningen på aktierna (ofta global)? Hur stor andel finns investeras i aktier och hur stor del investeras i räntor? Detta ger dig en bättre uppfattning om hur riskfylld fonden är, och du kan köpa den fond som passar din riskvilja!

Information om blandfondens risk kan du få på tre sätt:

  1. Läs informationen om fonden. Där kan man se fördelningen mellan aktier och räntor, samt vilken inriktning som aktiedelen har.
  2. Många fondmäklare har ett mått på vilken risk som fonden har. Avanza har en bedömning mellan 1 och 5.
  3. Titta på fondens historiska avkastning. Ta fram en kurva på det. En kurva med stora upp och nedgångar har högre risk, jämfört med en som är jämnare.

Blandfonder fondskolan2


Hedgefonder

Hedgefonder är något av finansvärldens ingenjörskonst. Hedgefonderna har mycket friare regler för sina investeringar. De kan jobba med belåning för att öka avkastningen (och risken!), de kan handla i optioner och andra derivatinstrument för att försöka göra avkastning även om börsen går ner. Kort satt den sortens investeringar som är lite för komplicerade för den genomsnittlige spararen.

Ordet hedge kommer av ett engelskt uttryck där det står för skydd. Vilket ska stå för att hedgefonderna ska fortsätta gå upp även om världens börser går ner. Detta låter ju helt fantastiskt, men man ska veta om att hedgefonder oftast har en ganska hög förvaltningsavgift, och att det faktiskt har hänt att hedgefonder misslyckats med sina investeringar och fullständigt kapsejsat!

Kritiken mot hedgefonder har varit att de tar en alldeles för stor risk, en risk som kan vara svår för en vanlig småsparare att få grepp om. På senare tid har det dock dykt upp hedgefonder med olika risknivåer. Undersök risken med hedgefonden innan du investerar, så att du köper det du vill ha!

En hedgefond kan vara ett bra alternativ i tider då börsen sjunker.

Hedgefonder fondskolan2


Undersök och få tips på fonder! Använd de verktyg som finns på nätet!

Avanzas fondtorg
Nordnets fond, topp30

I nästa del av fondskolan ska vi titta lite på hur förvaltningsavgiften kan inverka på avkastningen på sikt! I sista delen (del 4) ska vi titta på lite konkreta fondportföljer för olika risknivåer, för den som vill kapitalsäkra sin investering och för den som tror på börsnedgång!

Vad är en fond?, Fonder del 1

Verkar det krångligt, riskfyllt och tidsödande att investera i en aktieportfölj?
Du kan enkelt investera i världens alla börser genom att spara i en fondportfölj istället!

Att fondspara… Investera sina pengar i fonder… Att placera sina besparingar i olika aktie- eller räntefonder rekommenderas ofta. Men vad innebär det egentligen?

En fond är kort sagt en hel portfölj med värdepapper av något slag, som man kan köpa sig andelar av. Man stoppar alltså in sina pengar i fonden, så handlar en förvaltare värdepapper för kapitalet. Själv får man ett visst antal andelar i fonden, och om värdepappren stiger i värde, så stiger dina andelar i värde.

Att investera pengar i en fond blir alltså som att köpa en hel samling av värdepapper, men man gör det tillsammans med andra. Det verkar kanske lite tillkrånglat jämfört med att köpa sina aktier eller obligationer (räntepapper) själv, men fördelarna är många!

  • Genom att investera i en fond får man tillgång till en hel portfölj med till exempel aktier. Man kan alltså sprida risken över flera aktier, utan att behöva investera så mycket pengar som annars hade krävts.
  • Genom fonder får man tillgång till en massa olika marknader som annars hade varit svårt att placera sina sparpengar i. Allt från USA och svenska småbolag till Kina och Inden. (Och allt där emellan, som räntemarknaden, råvaror, olika branscher mm)
  • Man slipper att själv plocka ut en hel portfölj med värdepapper, utan kan förlita sig på att en (förhoppningsvis kompetent) förvaltare har koll på vilka bolag som är bäst att investera i Sverige, USA eller tex Vietnam och byter bolag åt dig.
  • Man behöver inte engagera sig i sådant som en direktägare av aktier måste göra, som tex nyemissioner osv.
  • Man kan enkelt månadsspara ganska små summor i sina fonder, utan att själv behöva genomföra manuella köpa varje månad.

Självklart finns det nackdelar med fonder också. De är som tur är inte lika många.

  • Alla fonder (nästan) tar ut en avgift. Den kallas för förvaltningsavgift och kan vara allt från rimlig till orimlig. Vad som kan anses vara orimligt är lite svårt att bestämma exakt. Det beror på vilken sorts fond det är. (En indexfond bör inte kosta mer än 0,4 %, en aktivt förvaltad aktie bör inte kosta mer än 1 – 1,5 %, en tillväxtmarknadsfond bör inte kosta mer än 1,5 – 2 %) Denna avgift kommer nämligen att gröpa ur din avkastning ganska mycket över tid!

Andra nackdelar gäller bara de som vill ha de rättigheter som direkt aktieägande medger; att gå på årsstämman, att få utdelningen ”i handen” (den återinvesteras i fonderna)

Att investera i fonder är med andra ord ett jättebra sätt att skapa sig ett automatiskt och enkelt sparande! Du får riskspridningen direkt i fonden. I alla fall om du väljer en bred globalfond.

Det enklaste är att du startar ett månadssparande! Pengarna förs över från ditt lönekonto samma dag som lönen kommer, så sparar du utan att du märker det! Fundera över vilka sparmål du har och hur stor möjlighet du har att lägga undan pengar varje månad. Ta sedan en funderare på hur lång sparhorisont du har… Medan du gör det kan du läsa vidare i nästa del av fondskolan. Sista delen innehåller sedan några konkreta förslag på fondportföljer som du kan inspireras av!

I nästa del av fondskolan… Vilka olika sorters fonder finns det?