Författare: mrpik

Starta sparande som minderårig, del 1 – Öppna konto

young-business-woman-1

En av de viktigaste faktorerna för bygga upp ett stort sparbelopp, en stor aktieportfölj, är tid. Investerar man ett kapital på börsen under tid så har avkastningen varit god. Ibland har det gått upp jättemycket, ibland har det rasat, men över tid har det dock varit en bra avkastning. Över 10% årlig avkastning (inklusive utdelningar)! Vilka är det då som har mest tid? Barn och ungdomar är de med mest tid, och har lättast för att bygga upp en stark portfölj!

Ett tips som jag skull vilja ge dig eller unga runt dig, är att börja investera i aktier. Det kan låta konstigt i vissa öron. ”Investera i aktier är ju så svårt och komplicerat!”. Då ska man å andra sidan tänka på att det är komplicerat att åka skateboard också… men ”de” susar fram som fartdemoner! Dessutom är det väl extra bra att lära sig hur investeringar fungerar med små pengar i början? Gör man misstag finns det tid att reparera, och kostnaden blir inte lika stor.

Så hur går det till att komma igång med sitt investerande om man är, säg 14 år, och minderårig? Det blir lite mer omständigt när man är omyndig, för vårdnadshavare måste signera avtal (eftersom man inte får ingå i avtal när man är under 18 år). Men det går alltså till så här:

  1. Öppna ett konto/en depå hos en internetbank. Det är till detta konto du ska överföra dina pengar du vill investera, och det är på detta kontot du sedan handlar dina aktier eller fonder. Det är för att öppna ditt konto du behöver lite hjälp av vårdnadshavare.
  2. För över pengar till ditt nya konto. Detta gör du som en vanlig banköverföring från ditt vanliga konto. Har du ingen internetbank eller liknande så kan du behöva hjälp av vårdnadshavare för föra över pengar också. Vi rekommenderar ett stadigt månadssparande!
  3. Köp de aktier eller fonder du vill investera i. Pengarna på ett aktie/fondkonto kommer inte att ge avkastning I sig själva förrän man investerat dem i ett värdepapper. Sedan stiger (eller sjunker) värdet på ditt ”papper”.

I denna lilla serie kommer jag att beskriva hur du går tillväga när du börjar din bana som aktieinvesterare. (Eller fondinvesterare om du så vill.) Vi börjar med att välja bank, kontotyp och bli kunder!

Bank

Det första du måste välj är vilken bank du tänker handla genom. Här är skillnaderna ganska stora. De specialiserade nätmäklarna (Nordnet  och Avanza Avanza ) är det självklara valet. Om du tänker öppna ditt konto i någon annan bank än Nordnet och Avanza är mitt första råd… gör inte det. Kostnaden för aktiehandel är högre och fondutbudet är lägre. Det finns (nästan) inga fördelar, bara nackdelar. Om du ändå tänker öppna i en storbank så är det ISK som gäller. De tar nämligen ut extra avgifter för sin KF.

Men som nybörjare är Nordnet eller Avanza självklara val. Hos t.ex. Handelsbanken och Swedbank kostar det 99 kr att handla med aktier, oavsett hur lite man handlar för. På Avanza och Nordnet kostar det 1 kr (om du inte är helt nybörjare. För då är det gratis! (N, A)

Kontotyp

Då är det dags att starta upp kontot! Det finns två typer konto som jag tycker är aktuella. Antingen ett investeringssparkonto (ISK) eller en kapitalförsäkring (KF). De har många likheter när det gäller hur stor skatten blir, men det finns också några skillnader.

Öppnar du en ISK är det avgiftsfritt i alla svenska banker, och du får varje år hem en deklaration (oavsett hur ung du är) där schablonskatten tas upp och du betalar in till skatteverket.

Öppnar du en KF så är skatten samma som en ISK, men den dras av inom själva kontot. Då slipper du att få hem en deklaration och betala in skatten separat. (men istället sätta in skattebetalning till din KF). Du kan läsa en noggrannare jämförelse här.

Hos nätmäklarna är annars utbudet, priserna och handelsförfarandet samma oavsett om det är en ISK eller KF.

”Jag rekommenderar att du öppnar en ISK hos Avanza eller Nordnet!”

Rekommendation

Jag rekommenderar Avanza som bank att handla genom. De har några av marknadens bästa priser, deras sida/plattform är bra och ger mycket information. Nordnet ligger dock inte långt efter. Eftersom jag är kund hos Avanza kommer jag att utgå från deras förfarande när det gäller att starta konto.

Kontotypen jag rekommenderar är ISK. Det är enklaste valet och det som passar bäst när du sedan blir myndig.

Öppna kontot

För att öppna ditt konto så surfar du in på Avanza.se. (Eller Nordnet.se)

  1. Mata in dina uppgifter.
    Personnummer
    Mejladress
    Mobilnummer (lägg kanske till extra mobilnummer till vårdnadshavare)
    Medborgarskap och skattehemvist (antagligen Sverige)
  2. Välj användarnamn och lösenord.
    Skriv upp detta! Det kan kosta pengar att återställa.
  3. Kryssa i att du läst och förstått villkoren.
    Läs gärna genom avtalen också.
  4. Fyll i kundkännedom.
    Penningtvättlagen säger att banken måste veta saker om dig.Fyll i att du inte är anställd, minderårig, får pengar från gåva, att pengarna sätts över från annan svensk bank, att det är dina egna pengar och att du inte är person i politiskt utsatt ställning, mm.
  5. Signera avtalet och skicka tillbaka.
    Avanza kommer att skicka avtalet till dig. Dina vårdnadshavare signerar och skickar tillbaka med bifogat kuvert. Här blir det lite byråkratiskt arbete. Bägge vårdnadshavarna måste nämligen skicka med en vidimerad kopia av sina ID-kort (körkort eller liknande).

signera-avtalVoila! Nu är du kund och kan snart börja investera i dina första bolag!

”Kommer du igång med ett regelbundet månadssparande så växer dina insättningar till ett stort kapital med tiden. 90 000 kr kan bli till 210 000 kr!”

Om du kommer igång med ett regelbundet månadssparande i tidig ålder så växer det till ett stort kapital med tiden. Skulle du till exempel börja månadsspara 500 kr/månad från det du är 15 år till du är 30 år så kommer du att ha ca 210 000 kr i kapital. Av detta kapital har du själv bara satt in ungefär 90 000 kr, resterande 120 000 kr är avkastningen på börsen! Du kan själv räkna här , eller se fler räkneexempel här.

I nästa del ska vi titta på lite bankarbete… Helt enkelt hur man för över pengar till sin nyskapade depå. Det är sedan det roliga börjar! När pengarna är framme kan vi börja investera! Häng med!

Om du själv går på gymnasiet eller högstadiet så tipsa dina vänner om inlägget så att de också kan komma igång. Tillsammans blir det roligare!

Är du äldre så tipsa ungdomar i din omgivning!

 

Aktiefond vs. Investmentbolag?

goats-692660_1280.jpg

Jag satt och sökte på lite artiklar om Per H Börjesson, VD samt huvudägare i Investment AB Spiltan. Tycker han har en mycket sund inställning till sparande och aktieplaceringar. När jag läste en artikel i SVD från 2009 hade de listat några tips från Per H.

– Betala 10 procent av inkomsten till dig själv i eget sparande
– Köp din bostad, det är ofta livets bästa investering
– Aktier är bättre än ränteplaceringar på lång sikt
– Aktier i ett investmentbolag är ofta en bättre sparform än en aktiefond
– Många av storbankernas aktivt förvaltade fonder är i själva verket dolda indexfonder. De
ska undvikas
– Ha ett långsiktigt perspektiv i ditt aktiesparande, de företag som är bra placeringar idag var oftast bra även för tio år sedan
– Var försiktig med belåning
– Var försiktig när du lyssnar på rådgivare eller mäklare

Kloka ord från Per H men jag fastnade för en punkt; Aktier i ett investmentbolag är ofta en bättre sparform än en aktiefond. Började fundera kring detta och insåg att jag rakt av inte kunde säga hur de stod sig mot varandra.

Med hjälp av Avanzas utmärkta sida var inte informationen långt borta. Valde att gå på utvecklingen under fem år och jämföra de tio bästa i respektive kategori.

skarmavbild-2016-11-20-kl-09-13-15

De som slog mig direkt var vilken stor spridning det är bland Investmentbolagen medan det bland Aktiefonderna är en mer samlat resultat.
Vad är det då som talar för Per H Börjessons råd kring fördelarna med Investmentbolag?
Ur hans perspektiv tror jag främst det handlar om avgifter och utdelning.
Snittavkastningen är inte den högsta och ligger kring 2 % för Investmentbolagen. Avgifterna i Sverigefonderna ligger kring 1,5 %. Dock ska det påpekas att de flesta fondbolagen återinvesterar utdelningen och detta sker av skattetekniska skäl sedan en lagändring 2012. Läs mer här.
Här finns ett gammalt inlägg i ämnet där man framhåller fördelarna med Investmentbolag.

Själv utesluter jag inte någon av alternativen, gillar riskspridning och det finns både Investmentbolag och några aktivt förvaltade Aktiefonder i portföljen. Däremot är jag likt Per H med många andra mot de fonder som låtsas ha aktiv förvaltning men i själva verket bara följer Index.

Den självklara fördelen för Investmentbolag är deras engagemang i bolagen som de äger. Med namn som Schörling, Lundberg, Wallenberg finns alla anledning att tro på en stark utveckling.
En annan detalj att hålla reda på vid en investering är om det finns Substansrabatt i Investmentbolaget. Substansrabatten är den skillnad i värde mellan investmentbolaget och dess tillgångar. För tillfället betalar man en premie när man till exempel köper aktier i Melker Schörling, tillgångarna är alltså mindre än värdet på aktien.

Antagligen finns det ingen motsättning utan det är snarare de dåligt förvaltade fonderna som är problemet eller när Investmentbolag som Ratos väljer fel väg med sina investeringar.

Sparabloggen.com
19 november 2016

Framtidens pension är nu!

couple-984204_1280.jpg

Drömmer du om att luta dig tillbaka och njuta av pensionen efter ett långt arbetsliv? Ja, det är det många som drömmer om. Kanske planerar man till och med att sluta jobba lite tidigare än vid 65 år. Låt oss säga så här, det kommer inte att bli lätt!

För en vanlig löntagare som inte sparar till sin pension kommer framtiden att vara oviss. För vem vet vad den nya pensionsåldern kommer att bli: 65, 67 eller rent utav 75? Att den nuvarande nivån vad gäller pensionsutbetalningar kommer att korrigeras är ganska säkert. Detta bygger på att vi blir äldre och att vi börjar arbeta senare i livet vilket innebär att man måste arbeta under en längre tid för att systemet skall fungera.
Intressant är att den genomsnittliga allmänna pensionen är 52 procent av lönen och detta har sjunkit med 10 procent under drygt en tioårsperiod. Däremot har tjänstepensionen ökat från 17 till 22 procent under samma period. Vilket innebär att genomsnittspensionen ligger på 73 procent av lönen.
Tyvärr så kommer nog dessa siffror att förändras negativt när nästa generation skall gå i pension. Att bära sin egen ekonomi kommer att bli tydligare i framtiden, därför bör man inte luta sig mot dagens siffror.

Hur ser då pensionssystemet ut idag?
Vi plockar fram den klassiska pensionspyramiden och visar på de delar som påverkar pensionen.

Skärmavbild 2016-11-14 kl. 18.04.27.png

Den allmänna pensionen
18,5 procent av din lön är pensionsgrundande inkomst upp till 7,5 inkomstbasbelopp. Av detta går 2,5 procent till premiepensionen där du har möjlighet att välja bland 800 fonder. Har du inte valt hamnar pengarna i den statliga Sjunde AP-fonden, AP7 Såfa. Läs mer!

Tjänstepension
Om du arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal får man tjänstepension från sin arbetsgivare. Man skulle kunna se det som uppskjuten lön. 4,5 procent är den vanligaste procentsatsen som avsätts till sin tjänstepension (kommunal-, landsting-, privat- och kooperativ anställning). Detta kan i slutändan göra en skillnad på över en miljon mer i pension. Man väljer själv förvaltningsform och försäkringsbolag. Läs mer!

Privat sparande
Frågan är då hur man vill leva när man väl är redo att gå i pension? En del är att se över hur kostnaderna ser ut och vad man kan göra för att påverka dem. Har man investerat i sitt boende har man med största sannolikhet gjort en bra affär. Har man också varit smart att amortera av på lånet kan man bo riktigt billigt på ålderns höst.
Att spara till sin pension ser jag som en absolut nödvändighet, hur tråkigt det än verkar. För vem vill lägga undan tusenlappar när man är 30 år för att sedan använda dem 30-40 år senare? Men det är här det smarta kommer in, ju tidigare du börjar desto mindre blir insatsen. Läs mer!

Hur mycket får jag?
Man kan gå in på pensionsmyndigheten och göra en prognos över pensionen. Känns resultatet nedslående är det dags att kavla upp ärmarna och börja spara inför din ålderdom.
Om man räknar med en årsavkastning på blygsamma 5 procent i snitt innebär det följande:

Skärmavbild 2016-11-14 kl. 21.13.16.png

2000 kronor i månaden i 20 år

Skärmavbild 2016-11-14 kl. 21.13.41.png

4000 kronor i månaden i 20 år

Skärmavbild 2016-11-14 kl. 21.14.04.png

6000 kronor i månaden i 20 år

Om man har lyckats spara ihop till exempel 2 000 000 kronor finns det stora möjligheter att dryga ut sin pension genom att satsa på bolag som ger utdelning. Diversifierad din aktieportfölj och få 5 procent på summan innebär 100 000 kronor och du har kapitalet kvar. För tänk om du blir 100 år, hur skall man då fördela sina sparade pengar?

Här kommer lite tips på hur man kommer igång med sitt sparande från tidigare blogginlägg på Sparabloggen.

Aktieskolan
Fondskolan
Investeringstips 1
Investeringstips 2
Investeringstips 3
Investeringstips 4

Lycka till med din pension!

Låt Fortum betala din elräkning!

fortum

Nu kommer kylan och Sverige har tagits lite på sängen av vintern i år. Snöröjningen har fungerat si så där i Stockholm och däckfirmorna har fått bråda dagar med att byta till vinterdäck. Själv fick jag börja med att skotta upp ett område på gatan först för att byta till vinterdäck sedan. Det var ett äventyr att köra dit bilen! Läs mer om hur du kan spara pengar på dina däck här. En annan sak som kostar på vintern är energi. Värme- och elförbrukning drar iväg. Hur ska vi spara här?

Elkostnaden är en ganska stor kostnad i hushållsbudgeten. Vi skrev redan i somras om att spara pengar på elkostnaderna genom sitt elavtal, och att elen är hushållens största kostnad, efter mat. Elkostnaden för ett år ligger på:

Elkostnad per år Villa
25 000 kWh/år med direktverkande el,
10 000 kWh/år om man bortser från uppvärmning.
Elkostnad per år lägenhet
12 000 kWh/år med uppvärmning,
5 500 kWh/år om man bortser från uppvärmning.
Källa: Enerigrådgivaren.se

Denna kostnad kan man påverka på tusen sätt. Både genom att välja avtal med omsorg, men också genom att spara energi på belysning eller andra sätt. Detta verkar vara ett återkommande ämne här på bloggen. Men det finns ett sätt att få hela elräkningen betald för dig. Låt elproducenterna själva betala!

”Låt elproducenterna själva betala! Investera i en elproducent och betala sedan elräkningen med deras utdelning!”

Idén är alltså att investera pengar i en elproducent och sedan betala elräkningarna med deras utdelningar. Du blir därmed ”elektriskt-oberoende”, ett första steg mot att vara helt ekonomiskt oberoende! Det finns främst två kandidater att investera i från Sverige. Eftersom vi har avtal och en infrastruktur som enkelt ger oss tillgång till skandinaviska börserna blir Fortum och Elverket Vallentuna de två enklaste investeringsobjekten. (Genom t.ex. Degiro kan man investera i elbolag över hela världen. Men jag har inte data på dessa. Kanske kan du tipsa om ett stabilt elbolag I USA, Tyskland eller liknande?)

Fortum är noterat på finska börsen (OMX Helsinki) och Elverket Vallentuna är noterat på Aktietorget. För att kunna räkna på hur stor investering man måste göra för att med stor säkerhet kunna täcka elräkningen med utdelningen så ska vi titta på historisk utdelning och göra ett litet överslag. Att Finland använde euro ger oss en faktor till i beräkningarna! Vi börjar med Fortum:

Utdelning från Fortum:

År          Utdelning kr           Direktavkastning
2016:            1.1 EUR                     7,68%
2015:            1.1  EUR                    6,43%
2014:            1.3 EUR                     7,32%
2013:            1.1 EUR                     7,18%
2012:            1.0 EUR                    6,12%
2011:            1.0 EUR                     5,05%
2010:           1.0 EUR                     5,01%
2009:           1.0 EUR                     6,33%
2008:           1.0 EUR                     4,35%
2007:           1.35 EU                      5,3%
Medeltal:    1,095 EUR              6,077%

Så frågan är ju hur mycket du måste investera i Fortum-aktier för att få dina elräkningar betalda av Fortum. Eftersom Fortum som sagt är ett finskt bolag så både handlas det i och delar ut i euro. Valutakursen kommer därför att variera lite och beräkningen blir lite svårare. Euron har varierat mellan dryga 8 kr till ungefär 9,60 kr/euro senaste 5 åren. Därför räknar jag med jämna 9 kr här!

Elpris:
Villa: 10 000 kWh –> 10 000 kr/år –> 1 100 euro/år
Lägenhet: 5 500 kWh –> 5 500 kr/år –> 610 euro/år

Utdelning Fortum:
1.1 Euro/år (och kanske höjer de I framtiden?)

Antal aktier för att få elräkningen betald:
Villa: 1 100/1,1 = 1 000 aktier
Lägenhet: 610/1,1 = 550 aktier

Investering:
1000 aktier för 14,50 euro/aktie –> 14 500 euro = 130 500 kr (ca 140 000 kr med dagens eurokurs)
550 aktier för 14,50 euro/aktie –> 7 975 eruo = 71 775 kr (ca 80 000 kr med dagens eurokurs)

Utdelning från Elverket Vallentuna:

År         Utdelning kr       Direktavkastning
2016:        1.75 SEK                   2,92%
2015:        1.75 SEK                   4,28%
2014:        1.75 SEK                   4,61%
2013:        3,0 SEK                    8,96%
2012:        0,5 SEK                    1,41%
2011:        0,5 SEK                    1,29%
2010:        1.0 SEK                   2,33%
2009:        1,0 SEK                   2,02%
2008:        0,5 SEK                   0,95%
2007:        1.1 SEK                   2,24%
Medeltal: 1,285 SEK             3,162%

Utdelningen från bolaget påverkas mycket av elpriset som påverkas av väder vind, status i elverken och rådande elförbrukning och konjunktur. Får att få något att gå på så räknar jag alltså på framräknade 10-års-medel. Dock slipper vi valutaeffekten!

Elpris:
Villa: 10 000 kWh –> 10 000 kr/år
Lägenhet: 5 500 kWh –> 5 500 kr/år

Utdelning Elverket Vallentuna:
1,285 SEK/år (om än väldigt skiftande)

Antal aktier för att få elräkningen betald:
Villa: 10 000/1,285 = 7 800 aktier
Lägenhet: 5 500/1,285 = 4 300 aktier

Investering:
7 800 aktier för 60 SEK/aktie –> 468 000 kr
4 300 aktier för 60 SEK/aktie –> 258 000 kr

Det känns väldigt uppenbart att Fortum är bolaget som vi plockar upp här. Elverket Valletuna finns visserligen på hemmaplan, men den ojämna utdelningen och den jämförelsevis låga direktavkastningen gör valet enkelt.

Det kan kännas mycket att investera ca 140 000 kr för att slippa betala elräkningen någonsin igen. Det är ungefär lika mycket som att köpa en ny bergvärmepump! Men å andra sidan är den stora fördelen att den här värmepumpen aldrig kommer att slitas ut och behöva bytas*. Tröttnar du på den kan du dessutom sälja den och kommer antagligen både få pengarna tillbaka och ha avkastat en hel del vinst! Det är en värmepump som jag gärna hade investerat i!

Så vad säger du? Ska vi se till att aldrig behöva betala en elräkning själva igen?

 

* En investering i aktier är dock alltid utsatt för andra risker. Valutarisker, marknadsrisker, konjunkturrisker mm mm. Investera alltid i aktier på lång sikt, fördela din investering på flera bolag och investera inte pengar som du ska använda inom kort!

 

Det hårdnar på kortmarknaden. Nya villkor. Byt kort!

kreditkortPixabay

Minusräntan slår mot banker och låneinstitut. När räntan (reporäntan ) under 2015 sjönk från 0,0% till -0,10%, -0,25% till -0,35% så kostade det storbankerna över 200 miljoner kr! Detta är ingenting som bankerna kommer att ta utan att göra motstånd. Ett hett tips är att de kommer göra allt de kan för att vältra över denna kostnad på sina kunder för att hålla uppe vinsten så mycket som möjligt.

Under 2016 har räntan sänks ännu mer till -0,5%. Bankerna får betala mer och mer för att ha pengar. Detta kan man börja märka på att avgifter ökar, och jag tänker nu främst på avgifter på betalkort. Jag är fortfarande av åsikten att betalkort ska vara gratis. Det kan tänkas vara en konstig åsikt. Ska man inte betala för att använda en tjänst? Kanske… men eftersom samhället och banker strävar efter att kontanter ska försvinna så anser jag att det inte är jag som ska betala för det.

Men i takt med att bankerna söker efter inkomstkällor blir gratis betalkort allt svårare att hitta. Inte ens om man är guldkund/vardagskund eller liknande är det säkert att kortet är gratis. Många banker har försämrat sina kort:

Detta var några exempel på hur marknaden för betalkort har försämrats för oss konsumenter. Nu är det inte bara räntan som ligger bakom, utan även nya regler för hur stora avgifter som bankerna kan ta ut av den handlare som du konsumerar hos. Men faktum kvarstår; du ska inte behöva betala för att betala!

För mig personligen har de här ändringar fört med sig att jag sagt upp Skandiabankens Kreditkort (som jag använde för att betala resor p.g.a. av förstärkt reseförsäkring), sagt upp OKQ8:s kreditkort (som jag använde för att få cash-back-bonus på alla kortköp), bytt Länsförsäkringars Bankkort (som jag använde om jag ville ta ut kontanter ur automat).

Nu återstår frågan hur jag då gör för att ta ut pengar, betala saker. Is cash king? Nä… inte för mig. Jag gillar inte att använda kontanter. Jag vill dra kortet så ofta så möjligt. Det finns fortfarande lösningar som fungerar.

Det är tre avgifter som belastar ett betalkort; årsavgift, uttagsavgift och valutaväxlingsavgift. Det är svårt att hitta kort som är gratis i alla tre vilket gör att man kanske måste ha flera kort som man använder på olika sätt. Så här gör jag:

För kontantuttag
lansforsakringar-kreditkort

Eftersom jag är guldkund hos Länsförsäkringar är deras kreditkort fortfarande gratis. Det har ingen avgift för uttag ur automat. Eftersom det är ett kreditkort måste man dock ”fylla på kortet”/betala uttagen i efterhand med faktura. Lite extra krångel.

Årsavgift: 0 kr/år (195 kr/år om du inte är guldkund!)
Valutaväxling: 1,5% av beloppet.
Automatuttag: 0 kr i Sverige/EU (35 kr utanför EU)

Används i Sverige, främst automatuttag eftersom jag annars missar bonusen nedan.

För att betala i butik (i sverige)
preem-mastercard

För att betala i butik/på nätet/när man tankar/parkering med mera använder jag Preem Mastercard. Det ger 1% bonus på alla köp som man sedan kan lösa in och få cash-back i en Preem-butik.

Årsavgift: 0 kr/år
Valutaväxling: 1,5% av beloppet.
Automatuttag: 35 kr eller 2% (vilket nu är högst!)

Används för att betala direkt i Sverige. Inte automat, inte utomlands.

Utomlands
santander-mitt-kort

Santander har ett kreditkort (Mitt Kort) som fungerar väldigt bra all-round. Det är dessutom gratis att använda utomlands, och det ingår både reseförsäkring (hos Folksam) och självriskreducering för hyrbil (hos Lloyd’s of London)

Årsavgift: 0 kr/år
Valutaväxlingsavgift: 0%
Automatuttag: 0 kr (Men… om man tar ut i automat debiteras man kreditränta från första dagen! Ladda kortet innan med pengar genom att betala in extra mycket.)

Används för att betala resor, hyra bil och betala utomlands.

Använder man de här korten eller kort med liknande villkor så kan man spara ungefär 2 500 kr/år. Så här har jag räknat. (allt bygger på någon sorts schablon. Jag har försökt att inte överdriva!)

Avgifter utomlands:
Använda kortet på semestern: 10 000 kr * 1,5% = 150 kr.
Uttag i automat: 4 * 35 kr = 140 kr

Bonus på köp: (Årskonsumtion alla kategorier)
Konsumtion: 15 000 kr * 12 = 180 000 kr; 180 000kr * 1,0% = 1 800 kr

Årsavgifter:
Två kort: 2 * 240 kr = 480 kr

Total besparing: 150 kr + 140 kr + 1 800 kr + 480 kr = 2 570 kr/år

Betalkort har väl alltid varit en djungel, men det har blivit ännu snårigare. Vi får hoppas att villkoren på ovan nämnda kort håller i sig! Vad använder du för kort? Du kan också passa på att leta själv bland olika kreditkort på AlltomKreditkort.

Ps.

En sak att tänka på är att alla kort ovan är kreditkort. De kommer inte att debitera ditt bankkonto direkt, utan du handlar för lånade pengar. Det innebär att du måste använda det med sunt förnuft och inte konsumera mer än vad du kan betala till fullo vid nästa månadsskift (inom 30 – 60 dagar). Annars debiteras du av en väldigt hög kreditränta! Klarar du inte att begränsa din konsumtion så ska du inte ha ett kreditkort, utan istället ett bankkort.

En förmån med kreditkort är dock att det ofta ingår en del försäkringar (vilket det iofs kan göra med bankkort med!) och det ska vara säkrare med kreditkort utomlands eftersom man inte riskerar att få sitt bankkonto länsat om någon skimmar kortet. För egen del hade det nog varit värre med en saftig kreditkortsräkning p.g.a. av skimming… Men kanske kan man få den avskriven??

Ds.

Lyxfällan: ekonomi som underhållning

office-620822_1920.jpg

Jag kan inte sluta fascineras av programmet Lyxfällan som sänds på TV3. Programmet är inne på sin 21 säsong och man visar upp en ganska tragisk bild av hur de medverkande hamnat i en svår ekonomisk situation. 

För Er som inte har sett Lyxfällan kan jag rekommendera att se några program och få en lektion i hur man tappar kontrollen över sin ekonomi. Strukturen är enkel; man får anmäla sitt intresse att vara med programmet och har man tur blir man uttagen. De medverkande skriver på en fullmakt vilket gör att TV3 och programledarna har möjlighet att ta egna beslut. Sedan presenteras de medverkandes ekonomiska situation som är allt ifrån dålig till ren katastrof. En handlingsplan upprättas och de medverkande får också en lektion i hur man bör sköta sin ekonomi för att fungera i vardagen.

Först av allt är detta reality underhållning från en kanal som producerar och sänder många undermåliga program. Men jag ser ett värde i inblicken man får i hur andra människor lever och tänker kring ekonomi.
Något som nästan alla har gemensamt är att de nyttjar tobak, äter och dricker stora mängder av hämtmat och söta drycker. Sällan har de något intresse av ekonomi och konsumerar okontrollerat. Blancolån och obetalda räkningar är en del av vardagen.
Detta ger inga bra förutsättningar för att ha kontroll över sina inkomster och utgifter. För den dagen man slutar att ha kontroll, hamnar man lätt i en dålig spiral.
De medverkandes är förvånande nog inte alltid lågavlönade utan det finns de som har en riktigt bra månadslön och de skulle aldrig behöva hamna i denna situation. Om man väljer att blunda för kostnader och ännu värre inte betala räkningar, är man riktigt illa ute.

Håll koll på kostnaderna
Det som alla borde göra är att skaffa sig en totalbild över hur den egna ekonomin ser ut över ett längre perspektiv. Månads-, kvartals-, halvårs- och årsräkningar måste man få kontroll över.
Jag tänkte ge ett exempel på hur årshjulet kan se ut och hur kostnaden kan vara fördelade över hela året. Tanken är att man får ut en snittkostnad som man kan förhålla sig till när man planerar sin ekonomi.
Förutsättningarna är en familj med två barn som bor i en medelstor villa med en bil. Kostnaderna och de olika posterna är bara ett exempel på hur det kan se ut under ett år.

skarmavbild-2016-11-02-kl-17-01-37

Genom att synliggöra alla kostnader får man en tydlig bild av helheten under året. Det finns en del fasta kostnader som man kan reflektera över och påverka genom att se över elavtal, försäkringar, lån och abonnemang.
Ett sätt att få ett jämt flöde i ekonomin är att avsätta samma belopp varje månad och därmed slipper man bli överraskad när månaderna med extra höga kostnader kommer.
När en månad har gått kan man justera och därmed underlätta för kommande budgetar. Om man inte vill lägga in sin budget i program som excel finns det flera alternativ som till exempel hallå konsument och smart budget.
När man ser att budgeten är i balans och förhoppningsvis ger ett överskott är det dags att höja sparkvoten. Mer om det kan du läsa här!

Som avslutning hittade jag en intressant graf där Swedbank visar utvecklingen över vad som finns kvar att leva på för olika hushållstyper under åren 2000-2015.

 

Skärmavbild 2016-11-02 kl. 17.29.00.png

Tänk smart och planera din ekonomi väl, så blir det ingen säsong 22 av Lyxfällan.

Sparabloggen.com
2 november 2016

 

Lägg upp en sparplan till semestern!

startbild-semester-consector
pexels.com

Hösten har verkligen anlänt med sitt mörker och kyla. Sommaren känns avlägsen. Men det är skönt att drömma tillbaka till sommaren och soliga dagar. Eller varför inte tänka framåt? Att ta kontroll över sin ekonomi ger dig möjligheter att komma dit du vill. Vill då åka en vecka till Mallorca? Eller har du helt andra planer. Kanske börjar du fundera på en ny bil?

Enligt två undersökningar som Länsförsäkringar gjort 2011  och 2014  saknar var femte svensk ett sparande. Det finns säkert många anledningar till det, men skillnaden på att inte ha ett sparande och att lägga undan pengar ger en markant skillnad i trygghet och frihet att kunna åka på till exempel semester. Sedan är det något av en balansgång också. Svenskarna är nämligen de mest sparande i hela Europa. Enligt en senare undersökning som Nordea gjort så har andelen svenskar med stor buffert ökat stort de senaste åren, och tyvärr ligger de pengarna ofta på konton utan ränta. Så det ger mer att spara bra. Läs mer om att sätta pengarna i arbete här.

Detta inlägg i samarbete med Consector. Din Kostnadfria Låneförmedlare.
consector-logo-transparent

”… skapa personlig trygghet och frihet med sparplaner.”

Lösningen för att skapa personlig trygghet och frihet är att skapa sparplaner. Bestäm idag vilka mål du har framöver och skapa ett sparande som tar dig till de målen. Skillnaden blir ganska stor.

För att visa detta så lägger jag fram tre exempel; solsemester augusti -17, fjällsemester februari -18 och byta bil januari-19. För enkelhetens skull tänker vi oss två scenario. Antingen sparar man ihop pengarna I förväg och får ränta, eller så lånar man pengarna och betalar efteråt med ränta.

mallorca
Solsemester 
1 vecka Mallorca augusti 2017
Spartid: 10 månader
Kostnad: 30 000 kr

Sparplan: 3 000 kr/mån
Sparkonto: AvidaFinans = 0,9%
Intjänad ränta: 125 kr ungefär (ränta på varje insatt krona, varje dag)
Total resekostnad: 30 000 kr – 125 kr = 29 875 kr

Konsumentlån: 30 000 kr
Återbetalningstid: 2 år / 24 månader
Låneränta: 12,63% (snabb sökning nätet) = 1 412 kr/mån
Total kostnad: 33 888 kr

Kostnadsskillnad: 33 888 kr – 29 875 kr = 4 013 kr (ungefär 13,4 % dyrare)

 

skidor
Fjällsemester
1 vecka i fjällen februari 2018
Spartid: 16 månader
Kostnad: 25 000 kr

Sparplan: 1 500 kr/mån
Sparkonto: AvidaFinans = 0,9%
Intjänad ränta: 155 kr ungefär
Total resekostnad: 25 000 kr – 155 = 24 845 kr

Konsumentlån: 25 000 kr
Återbetalningstid: 2 år / 24 månader
Låneränta: 12,63% (snabb sökning nätet) = 1 176 kr/mån
Total kostnad: 28 224 kr

Kostnadsskillnad: 28 224 kr – 24 845 kr = 3 379 kr (ungefär 13,5% dyrare)
bil
Bil
Begagnad okej bil, inköp jan -20
Spartid: 3 år 2 månader = 38 månader.
Kostnad: 160 000 kr

Sparplan: 4 200 kr/mån
Sparkonto: AvidaFinans = 0,9%
Intjänad ränta: 1 965 kr ungefär
Total bilkostnad: 160 000 kr – 1 965 kr = 158 035 kr

Billån: 160 000 kr
Återbetalningstid: 5 år / 60 månader
Låneränta: 7,07% (snabb sökning nätet) = 3 157 kr/mån
Total kostnad: 189 420 kr

Kostnadsskillnad: 189 420 kr – 158 035 kr = 31 385 kr (ungefär 19,6% dyrare)

”Du får rabatt om du väntar med köpet tills du har pengarna på kontot!”

Skillnaden blir stor! Sparar du före köpet, istället för att låna och betala efter så ger du dig själv en ganska bra rabatt! Denna rabatt får du för att du väntar med köpet tills du har pengarna på kontot. Skillnaden blir större ju dyrare lånet är och ju längre du kan vänta. Även räntan på sparkontot påverkar rabatten.

För att göra din egen sparplan kan du använda Nordeas sparkalkylator.

Känns det lite tungt att vänta med bilköpet I tre år, och lägga undan över 4 000 kr varje månad fram till dess så kan du göra någon slags kompromiss mellan spara och låna. Att köpa bilen kontant är ju inte alla förunnat. På sparabloggen rekommenderar vi inte lån, men om man ska låna så är det bäst att låna så billigt som möjligt. Det får du hjälp med på Consector.

Läs gärna mer om sparplaner på Consector Förklarar. Där kan du få mer tips om sparplaner, och dessutom kostnadsfri låneförhandling till ditt bilköp!

Lycka till! Ha det så trevligt på semestern!

 

NIBE:s nyemission.

nibe-pumpar

Har du aktier i det småländska energibolaget NIBE? Grattis! Du har fått vara med om en god tillväxt under en lång tid! NIBE är ett bolag som har som målbild att växa 20% om året. Ett högt satt mål, som de faktiskt har nått under åren! Nu är det alltså dags för nyemission i bolag. Varför då? Vad ska du nu göra?

För att nå tillväxtmålet har NIBE lagt upp en strategi att försöka växa 20% årligen med hälften organisk tillväxt och hälften genom förvärv. Alltså ska de försöka ta marknadsandelar så att de ökar sin omsättning med 10% och sedan köpa bolag i samma bransch så att de växer ytterligare 10%. Ett bolag som de köpte för att ytterligare ta sig in i den stora amerikanska marknaden var bolaget CCG. Tidigare har NIBE använt sin egen kassa för att göra förvärv, men detta stora amerikanska bolag har de planerat köpa med kapital från aktieägarna. Kapital som de nu tar in via en nyemission med företrädesrätt för tidigare aktieägare.

Där har vi alltså lite av bakgrunden. Men frågan är nu hur detta går till, och hur du som aktieägare behöver agera. Själva förfarandet går till så här:

  1. Varje aktie i NIBE som du äger kommer att ge dig en teckningsrätt för nya aktier i NIBE.
  2. Var sjunde teckningsrätt ger dig möjlighet att köpa en nyupprättad NIBE-aktie för 48 kr/st. Det kommer alltså att skapas nya aktier i bolaget, men samtidigt så växer bolaget med det intagna kapitalet/det nyförvärvade bolaget CCG.

    Du måste nu välja att antingen;

  3. svara Ja på erbjudandet att växla över dina teckningsrätter till aktier. I så fall kommer du att få en sjundedel så många NIBE-aktier till, som du måste betala 48 kr för.
  4. eller så svarar du Nej. Du nöjer dig med det antalet aktier som du redan har. I så fall så säljer du sedan dina teckningsrätter för ca 3 – 4 kr på börsen, så att någon annan kan välja att vara med i nyemissionen och betala in kapital till NIBE. Handeln med teckningsrätter börjar idag, 10 oktober.
  5. Om du vill vara med i nyemissionen måste du ha likvider på ditt aktiekontot vid dagen för inväxling av teckningsrätter. Datum för detta är 25 oktober.

Sedan finns den en del saker att fundera på:

  • Hur mycket bör en teckningsrätt vara värd om du vill köpa eller sälja dem. Jag vet inte exakt hur man bör beräkna det, men i handeln idag måndag 10/10 har marknadspriset varierat mellan 3,16 och 3,37 kr/st enligt vad jag har sett.
    (Priset borde vara 1/7 av det mervärde som de nya aktierna ger dig ungefär. Kan man beräkna det som ( (Nuvarande aktiekurs-nya aktiers kurs)/7 =  (70-48)/7 = 3,14 kr/st)?)
  • Kommer CCG ge NIBE en fördel i framtiden? I så fall vill man väl vara med på tåget? Annars kanske man ska avvakta. Är du redan aktieägare så tror du väl redan på NIBE som bolag. Då borde du kanske satsa mer…
  • Har du jämnt antal aktier? Om ditt antal aktier inte är jämnt delbart med sju kommer du att få en slatt med teckningsrätter över. har du t.ex. 300 aktier innan så får du 300 teckningsrätter. Det ger dig möjlighet att teckna dig för 42 ny aktier, men du får 6 teckningsrätter över. Dessa måste du antingen sälja, eller köpa en teckningsrätt till så att du kan teckna dig för en aktie till!

 

Ibland får man ta sitt aktieägaransvar. I detta fall måste du möjliggöra för NIBE att ta in sina 3 miljarder kronor. Antingen får du själv lägga in en del, eller så får du sälja dina teckningsrätter och se till att någon annan kan skicka in din del! Du kan ju faktiskt även göra något mitt emellan och sälja lite teckningsrätter och använda resten!

Alla villkor och datum nyemissionen kan du läsa här.

Vi på $parabloggen köper lite extra teckningsrätter så att vi får ett jämnt antal, och sedan tecknar vi oss fullt!

 

Hur sparar svenskarna?

pengar
pexels.com

Svenskarna sparar som aldrig förr! Låg inflation, reallöneökning och en stark svensk ekonomi har lett till att svenskarna (med jobb) har mer pengar än någonsin. Tillsammans med en ekonomisk oro i världen och minusränta har det lett till att svensken lägger undan allt mer. Men okunskap gör att vi missar miljardtals kronor i avkastning!

Men frågan är hur detta sparande ser ut? Varför sparar man? Länsförsäkringar gjorde en sparundersökning  2014 som visar att svensken lägger undan en hel del i månaden, med syfta att bygga en buffert. Undersökningen visar också att det finns en viss ojämnhet i hur man sparar. En del hushåll sparar ingenting, medan andra sparar desto mer. Enligt en senare undersökning som SBAB gjorde i år stämmer denna bilden, och har kanske förstärks.

sparande
Günther Mårder twittrar i ämnet.

Enligt en undersökning som SCB gjort så har svenska hushållen 37% av sina besparingar på bankkonto, 40% i aktier och 19% i aktiefonder. Denna bild måste justeras något eftersom den rikaste 1% i världen äger mer än de andra 99% tillsammans (I Sverige är det lite mer jämnt fördelat än så) så kommer bilden att skeva lite, om man istället skulle se varje individ för sig. Titta man på Stefan Persson till exempel så är han världens 32:e rikaste person med 20,2 miljarder USD eller 173,4 miljarder kr i förmögenhet. Dessa har han givetvis till stor del i form av aktier i H&M.

”De flesta sparar på ett konto med liten eller ingen ränta…”

Tittar man på gemene man så blir bilden tyvärr inte lika bra. De flesta som sparar har sina hårt inarbetade pengar på ett konto med liten eller ingen ränta. Andra kvartalet i år sattes ytterligare 71 miljarder kr in på bankkonton. Antagligen för att skapa en ekonomisk trygghet eller spara till konsumtion.

Men är detta så farligt då? Vad innebär det att man placerar pengar på storbankernas ”sparkonton” med noll i ränta? Vi räknar lite på det! Jag undersöker vad som händer om man investerar kontosparandet i lite olika alternativ.

Förutsättningar/alternativ
Svenskarnas samlade kontosparande: 1 586 miljarder kr (1 586 000 000 000 kr!)
Ränta hos storbanken: 0 %
Ränta hos sparinstitut: 0,85 % (med statlig insättningsgaranti!)
Genomsnittlig avkastning börsen: 7,5 % (det långa genomsnittet!)

Resultat
Av storbanken: 0 kr
Av sparinstitut: 13,481 miljarder kr/år (30 % skatt till staten)
På börsen: 118,95 miljarder/år (Avdrag för skatt på trad. depå eller ISK)

Genom att låta pengarna ligga kvar i sin vanliga bank så missar svenskarna över 13 miljarder kronor varje år i ränta. Avstår man från aktier eller aktiefonder så missar man istället över 100 miljarder i årlig avkastning på sikt. Det känns lite tragiskt och lite onödigt. (Samtidigt flyttas skatteintäkterna på avkastningen från staten till banken.)

”Ta chansen och hjälp någon i din närhet idag!”

Hur kan det bli så här? SBAB konstaterar i sin undersökning att det är kunskap som saknas. De flesta är dåligt insatta i vilka alternativ som finns och hur man gör för att placera sina pengar någon annanstans. Du som läser här är säkert insatt, men det är de som inte läser sparbloggar som behöver mer kunskap. Ta chansen och hjälp någon i din närhet idag!

Men är det verkligen så att alla pengar ska in på börsen? Nej… inte riktigt. Den så otroligt viktiga bufferten och målsparandet ska fortfarande placeras med hög säkerhet. Det är där sparinstituten kommer in. Sparar man sedan lite mer långsiktigt till barn/barnbarn, pension eller pengamaskin så är börsen en självklarhet! $parabloggen rekommenderar 2 – 3 månadslöner i buffert. Läs gärna mer om hur du kan lägga upp ditt sparande här.

Se nu till att du och dina nära inte missar ränteinkomster i onödan! Lycka till!

 

REIT: spännande fastighetsinvestering

cambridge-66714.jpg

Real Estate Investment Trusts, eller helt enkelt REIT. Detta är en intressant investeringsform då vilkoren är lite speciella. REIT betala ut minst 90% av sina inkomster i form av utdelning och är då inte skyldig att betala skatt. Generellt kan REITs delas in i två kategorier: fysiska byggnader och mREIT* som köper bostadsskulder.

REITs skapades under president Eisenhower 1960. Avsikten var att ge investerare möjlighet att investera inom fastighetssektorn. De första REITs skapades under 1960-61 och tre av dem finns fortfarande; Winthrop Realty Trust, Pennsylvania REIT och Washington REIT. 1965 letades sig den första REIT in på New York börsen; Continental Mortgage Investors.
De flesta REITs handlas på stora börserna, men det finns också onoterade och privata. REITs finns bland annat knutna till lägenheter, sjukhus, hotell, industrianläggningar, infrastruktur, sjukhem, kontor, köpcentra, studentbostäder och skogsmark. Från att ha varit ett amerikanskt fenomen finns denna investeringsform i 35 länder världen över, dock ej i Sverige på grund av lagstiftning.
En del som är attraktivt med REITs är utdelningen, där man kan finna vissa som delar ut så mycket som 7-12%. Här finns exempel.

För att kvalificera sig som en REIT måste företaget:

  • Investera minst 75 procent av de totala tillgångarna i fastigheter
  • 75 procent av sin bruttoinkomst från hyror från fastigheter, räntor på bolån finansiering fastigheter eller från försäljning av fastigheter
  • Betala minst 90 procent av sin beskattningsbara inkomst i utdelning till aktieägarna varje år
  • Vara en enhet som är skattepliktig som ett företag
  • Ledas av en styrelse eller förvaltare
  • Ha minst 100 aktieägare
  • 50 procent av aktierna får inte innehavs av fem eller färre personer

Om man vill investera i REIT:s kan man köpa fonder, ETF eller direktinvestera i aktier. Det finns till och med möjlighet att hitta dem i PPM systemet. En riktig klassiker som är populär bland svenska investerare inklusive mig själv är Realty Income Corp. Börsutvecklingen har varit fördelaktig med en direktavkastning på 3,5% och med det som jag gillar mest; månatlig utdelning. Läs mer på hos Västkustinvesteraren.

skarmavbild-2016-09-30-kl-17-25-05

Förslag på REITs med månatlig utdelning 

Här kommer lite andra förslag på REITs ibland fonder, ETF och aktier:

Fonder
UB Nordamerika REIT A
UB Asia REIT Plus A
UB Global REIT A
UB Europa REIT A

ETF
Schwab U.S. REIT ETF (SCHH)
SPDR Dow Jones REIT ETF (RWR)
US Real Estate Small Cap ETF
PowerShares KBW Premium Yield
Equity REIT Portfolio ETF
Vanguard REIT ETF
Wilshire US REIT ETF
Schwab U.S. REIT ETF
Global X Superdividend REIT

Aktier

skarmavbild-2016-09-30-kl-17-40-17

Vill du verkligen fördjupa dig bland bolagen finns här en lista på 221 REITs med bakomliggande fakta som utdelningshistorik, direktavkastning och bolagsfakta.

Det kan mycket väl ha smugit sig in något fel bland siffror och bolag men Ni förstår tanken med detta inlägg.
Har Ni några favoriter som Ni  har investerat i?

 

Sparabloggen.com
1 oktober 2016

*”M” står för ”lån”, som mREITs är en speciell grupp av REITs som baserar sina fastighetsinvesteringar på bolånemarknaden. mREITs köper bolån på den sekundära hypoteksmarknaden – med andra ord, köper de bostadsskulder.