Författare: mrpik

Finanskris igen?
Train_wreck_at_Montparnasse_1895

Håller vi på att gå rakt in i väggen igen? (wikimedia, CC2)

Det har varit tufft på börsen sedan i våras. OMXS30 toppade 27 april 2015 på index 1719,93. Sedan dess har det varit en utförskana. Det har varit uteblivna vinstökningar, oro i Kina och diverse andra saker som plockats fram som orsak till nedgången. Men oavsett orsaker så stor index idag på 1305,24, vilket är en nedgång på 29,2%. Frågan nu är… har vi rasat färdigt? Kommer vi fortsätta neråt?

Det råder svarta rubriker i börstidningarna. Sälj allt, blytungt , nedåtgående trend, det går i moll, breda nedgångar i USA. Det är ingen munter läsning.

Vad har vi då att vänta om börsen skulle falla som under finanskrisen? Under finanskrisen föll börsen ungefär 55%. Vi har redan gått ned 29%, så det är ungefär lika långt kvar. Den nedgången varade från juli 2007 till november 2008. Alltså ca 17 månader. Stämmer detta igen så hamnar vi i september 2016. För att synliggöra detta har jag tagt fram lite grafik, med hjälp av de historiska kurserna på Nasdaq OMX.

13 - 17 Börskrasch

Om man lägger börskurvan från 2007/2008 över dagens kurva… och om börsen följer samma mönster så är nedgången klar i september -16. på index runt 1 000.

Detta är en väldigt konstig jämförelse, och det enda man egentligen kan vara säker på är att det inte kommer bli så här. Men det vi tänker oss är alltså att vi står mitt i en börskrasch av samma magnitud som finanskrisen. Skulle det vara så kommer index inte vända uppåt förrän i september, runt 1 000. Det skulle motsvara en ytterligare nedgång på 23,4%.

Man kan givetvis inte se in i framtiden på detta sätt. Men det kan vara viktigt att ställa sig frågan: ”Skulle du klara av en nedgång på ytterligare dryga 20%?”

För skoj skull plockade jag fram nedgången för IT-kraschen -99/-00. Det var en rejäl backe det. Börsen sjönk med 67%, i en nedgång som varade i ca 2,5 år.

13 - 18 Börskrasch

Står vi inför en krasch av samma magnitud som IT-bubblan så stillar det sig inte förrän i januari -18. Då har index nått ner till ca 600 (skalan stämmer inte riktigt här)

Antagligen står vi inte inför samma nedgång igen, men vad skulle du göra om vi gjorde det? Vårt förslag till hur man kan ta sig igen om en sådan här nedgång är:

  • Ta bort spekulativa innehav. Försök hitta en bra timing till detta.
  • Börja månadsspara en liten summa i de bolag som du tror på, på längre sikt.
  • Sätt inte in några större summor på börsen just nu.

Följer du detta så kommer du att köpa kvalitetsbolag allt billigare. Du kan vända psykologin från att nedgången är nattsvart och ruinerar dig, till att du faktiskt köper billigare för varje gång. Detta kräver givetvis på att du inte ligger tungt investerad på börsen just nu.

Lite längre fram ska jag göra ett räkne-exempel på hur det hade sett ut om man månadsköpt sig genom finanskrisen, och hur lång tid det tagit innan en sådan investering gått med vinst!

Ta det lugnt där ut!

 

Börsras 2016?

share-price-8608_1920.png

 

Medan köp- och säljrekommendationer fortsätter i vanlig ordning bland landets alla aktieanalyser finns det nu en kraftig börsnedgång att ta hänsyn till.

2016 har startat på sämsta möjliga vis där första veckan på OMXS30 innebar en nedgång på 6.78%. Det är ovanligt att man ser nedgångar på årets första dag men det skedde år 2000 och 2008 och detta för då tankarna till de kraftiga börsfall som var under denna period.
I tidningar och poddar är man snabb med att kommentera kring den snabba nedgången och vad man skall göra i denna situation.

Joakim Bornold, sparekonom på Nordnet bank skriver i korthet om oron i Kina och hur han ser på börsen inför 2016. Han pratar om att invänta vad som händer och kanske köpa in sig i kvalitetsbolag. Blir oron för stor bör man växla över till mer likvider på ett vanligt sparkonto. Han påpekar också vikten av att sprida sina risker och att ha minst tio aktier inom fem olika branscher. Läs hel inlägget här.

Peter Malmqvist, analytiker säger i en intervju i DN: Om det sista man tänker på innan man somnar på kvällen är hur det ska gå på börsen nästa dag, då har man för mycket aktier. Då bör man sälja av och då brukar jag rekommendera att göra sig av med 20 procent. Men de allra flesta människor är inte så börsfokuserade. Läs hela intervjun här

Peter Benson ger sin syn i en intervju i SVD. Se klippet här.

omx

Ser man på detta i ett längre perspektiv så toppade börsen den 27 april 2015, det här är inget nytt för 2016. Trenden har funnits där hela tiden och nedgången är inte -6.78% utan -20.56%. Det här är inget konstigt, börsen är volatil och ibland finns det händelser och trender som ger de starka nedgångarna. It-bubblan gav ca 67% nedgång och finanskrisen ca 50%.

Det är kanske dags att se på det som en av de där kraftiga nedgångarna som varar mellan 12-18 månader. Om man utgår från detta scenario blir 2016 helt enkelt ett år som kommer att präglas av börsnedgång. Har vi tur så kanske nedgången bara är 30% eftersom 20% redan är avklarade, tillstöter det ytterligare problem i det stora börsmaskineriet kan det hända vad som helst.
Men som alltid så är det ingen som vet, för även om börsen stiger eller sjunker nästa vecka så fortlöper det med köp- och säljrekommendationer. Blir det positiva tongångar så kommer vi får se analyser som speglar detta.
Så som alltid: var försiktig, ta inga risker och tänk långsiktigt. Börsen har funnits i över hundra år och kommer att finnas där nästa vecka, nästa år och om tio år.

Vänligen

Sparabloggen

Målgång för aktieracet! Jan Dinkelspiel och Günther Mårder går i mål!
Winnare

Målgång i aktieracet!

2015 har varit ett väldigt händelserikt år på börsen. Det har gått rakt mot himlen, vissa dagar har det rasat 3-4%. Det har varit oro för grexit, oro för rysk invasion i Krim, oro för valutan och ekonomin i Kina. Volatiliteten har varit hög kan vi säga. Börsen stod också som högst 27 april i år. En miljö som det har varit ganska svårt att investera i för en amatör som mig. Frågan är hur det gått för våra proffs i aktieracet?

Har ni missat de tidigare delarna så kan ni, för att öka spänningen, läsa dem här:

Startskott
Delsträcka Q1
Delsträcka Q2
Delsträcka Q3

Som sagt har svenska börsen både rusat och rasat i år. Tittar man på OMXs30-index så har börsen i år gått ned -1,16%. En avmattning sedan all-time-high i april. Frågan är om börsen fortsätter ner eller hämtar sig. Det verkar som om det stabiliserat sig något senaste kvartalet, men om framtiden är svårt att sia. Günther Mårder uttalade sig i uppesittaravsnittet av #sparpodden (där han kom tillbaka och gästspelade) att börsen kommer att gå bra fram till utdelningarna i april/maj, för att sedan rasa. Vi får se!

Hur har herrarna Mårder och Dinkelspiel mätt sig mot börsen då? I en kort kommentar: Herr-e-gud! Günthers placeringar har gått riktigt bra, men Dinkelspiel har fullständigt krossat allt motstånd!

Som vi ser har Günther avkastat ungefär 28% på en nedåtgående börs. Mycket bra! Inga nitlotter heller bland bolag som man kanske kan påstå har en lite högre risk än vanligt. Men Jan har avkastat hela 121%, detta trots att Mekonomen inte mötte ett så bra 2015 som Jan från början trodde.

För att få en ännu tydligare bild, ett målfoto, så tar vi fram grafen också:

RaceQ4

Det är svårt att se om det är en avkastningskurva eller en nyårsraket!

Sparabloggen presenterar vinnarpallen för 2015 års stora aktierace:

#1: Jan Dinkelspiel på 121,08 %
#2: Günther Mårder på 28,33%
#3: OMXs30 på -1,16%
( Alla avkastningar utan utdelningar. Har det skett någon split eller liknade har jag inte letat efter den. Då blir resultatet kanske ett helt annat…)

Grattis till den modiga själ som våga följa Jans portfölj. Jag vet att han själv inte gjorde det… Men använd portföljerna för att kanske få upp ögonen för något bolag. Att inspireras är alltid bra, att göra sin egen läxa är alltid nödvändigt!

Gott Nytt 2016!

Sparabloggen 2015 – 100 000 kr mer på sparkontot?

Även 2015 har varit ett år med många roliga händelser. Antalet besökare stiger månad för månad. Vi har hunnit med att publicera i pappersform (Alingsås Tidning, april ). Vi försöker hålla ett tempo med en större publicering på lördagar, och en mindre på onsdagar. Vi avslutade också året med vår boktävling. Våra läsare hade chansen att vinna en bok om privatekonomi och placeringar!

Sparabloggen.com har haft smått otroliga 64 000 visningar under 2015, och vi väntar oss ännu fler nästa år. I januari 2015 hade vi ca 1 700 unika besökare på sidan, och i december var det ca 4 000. En ökning med 135 % ! Om vi kan räkna med 4000 besökare i månaden under 2016 så kommer vi få 48 000 unika besökare! Intresset för att spara och kanske främst investera är högt för tillfället!

Besokstatistik

Antalet läsare stiger och stiger

Hur mycket har vi kunnat sparat under året då? Letar man upp alla spartips ser det ut så här:

Att använda det smartaste betalkortet på resan: (Del 1 , 2, 3)
Besparing: 1 000 kr/år

Handla med kuponger och extrapris:
Besparing: 5 500 kr/år

#braaffär: (Del 1,  2)
Sälja bilen själv istället för bilhandlare: 5 000 kr
Sälja gamla mobiltelefoner på tradera/blocket: 500 kr
Köpa kläder på januari- och sommarrea: 1 400 kr
Använda blocket/tradera: 2 000 kr/år

Se över dina försäkringar:
Besparing: 4 000 kr/år

Förhandla bolåneräntan med hjälp av snitträntan:
Besparing: 20 000 kr/år

Spara i förväg istället för avbetalning:
Besparing på en resa: 2 000 kr

Sälj ”det gamla skräpet” på loppis:
Förtjänst: 1 000 kr

Ta kontroll över dina fasta utgifter:
Besparing: 20 000 kr/år

Byt sparkonto:
Förtjänst: 1 000 kr/år

Sänk energiförbrukningen:
Besparing: 5 000 kr/år

Se över kyrkoavgiften:
Besparing: 3 000 kr/år

Varje persons sparpotential ser olika ut, jag har ovan försökt hitta någon sorts gyllene medelväg. Men lyckas du hålla samma tempo så har du sparat undan 71 400 kr i år! Detta utan att minska dina bekvämligheter så där jättemycket.

Vad skulle hända om man dessutom investerat denna summa? Det beror givetvis på hur man investerar den. Det finns lite olika alternativ:

Avkastning 2015

Det finns raketer och bottennapp, och allt mellan!

Man inser lätt att det finns stora möjligheter i att investera sina pengar, och en del fallgropar. Hade vi investerat våra sparade 71 400 kr i Swedbank Robur Ny teknik så hade vi nu haft 107 814 kr! (Vilket vi inte rekommenderar att man gör om man inte kan se in i framtiden!)

Pengar

Hur ska vi spara ihop 100 000 kr nästa år? Vad  ska vi göra med våra 100 000 i framtiden?

ps.
En annan intressant sak är ”snöbolls-effekten”. De besparingar vi gjorde förra året kommer faktiskt att gälla till stor del i år också. Fortsätter vi att vara noggranna med däcktrycket så sparar vi de pengarna i år också, har vi fortfarande lunchlåda till jobbet så fortsätter vi att spara de pengarna. Då blir ju besparingen ännu större! Kanske närmare 90 000 kr istället för 70 000 kr. (Lågt räknat!)

Har vi dessutom investerat förra årets besparingar så får vi ju ränta på dem igen! Räknar man med denna snöbolls-effekt så har vi totalt lyckats spara ihop till:

Förra året + avkastning på investering: 80 000 kr
Detta år + fortsatt utnyttja förra årets spartips: 90 000 kr
Avkastning: 51% (Om vi träffat den bästa fonden, i år igen…)

Totalt: (80 000 + 90 000) * 1,51 = 256 700 kr.

Snöbollen är satt i rullning…
ds.

Gott nytt sparår 2016

champagne-160867

Nytt år brukar betyda att många avger löften på saker som ska förändras och vad man skall göra. En del avser att börja träna, andra kanske gör ett försök att sluta röka, medan en del vill ta tag i sin karriär och byta jobb.

Att hålla ett nyårslöfte kan vara väldigt svårt om man verkligen inte är motiverad. Hur många har inte köpt ett gymkort som sedan blir mer och mer oanvänt ju längre året går. Några saker som kan vara bra att tänka på är att löftet är: specifika, mätbara, realistiska och tidsbestämda.

Eftersom du läser just denna blogg kommer vi givetvis in på sparande. Att ta tag i sin ekonomi när det nya året börjar kan vara ett väldigt bra sätt att förändra och förbättra för dig och din familj. Om vi går in på de fyra olika sätten att nå sitt mål kan man tänka enligt följande:

Specifika: Du måste göra grovjobbet och gå igenom hela din ekonomi vad gäller inkomster såväl som utgifter. Hur kan jag få ned kostnaderna och finns det möjlighet att tjäna mer pengar. När väl detta är gjort är det dags att fundera över specifika sparmål. Det kan vara en resa som man vill göra till sommaren, en ny bil som man vill köpa om tre år eller bara ett allmänt sparande för att trygga sin ekonomi senare i livet.

Mätbara: När du vet vad du ska spara till är det lätt att stämma av varje månad om du kommer att lyckas med ditt sparande. Kostar resan 18000 kronor om sex månader är det 3000 kronor du måste avsätta för att nå ditt mål. Att ha en målsättning för sitt sparande under hela året 2016 kan vara en viss summa eller en procent av sin inkomst. Några perioder om året är dyrare (t.ex jul och semester) och då kan det vara svårt att upprätthålla sitt mål. Ta med detta i beräkningen när du lägger upp sparplanen för året.

Realistiska: Överdriv inte sparandet om du verkligen inte orkar eller har möjlighet till det. Sätt ett realistiskt sparmål där du känner dig bekväm med att avsätta pengar varje månad. Gläds åt att sparkontor fylls på varje månad och det går fortare än man tror att göra det som var omöjligt innan du började att spara.

Tidsbestämda: När du har lyckats spara ihop till ditt mål är det bra att stämma av och fundera på hur det har påverkat ditt liv. Fick du avstå många köp, fungerade det med matlåda istället för köplunch eller blev nöjeskontot för magert? Väg detta emot vad du fick ihop av att vara strukturerad och ekonomisk under en viss period. Lyckades du med ditt sparmål är det troligtvis lättare att sätta upp nästa sparmål för du har helt enkelt kommit in i hur man ska tänka kring sin ekonomi. Sparar du på lång sikt är det bara att fortsätta och kanske fundera på om det går att utöka sparandet ytterligare. Med sparade pengar sover man helt enkelt lite bättre för man vet att man gör något gott för framtiden både för sig själv men också sina barn.

Vad ska jag då göra med mitt sparande?
Vi har varit inne på det tidigare hur man skall tänka när man börjar att spara och en viktig faktor är tiden. Om man ska spara kortsiktigt till en resa eller en ny TV är det mest riskfritt att bara sätta undan pengarna på ett vanligt konto som i bästa fall ger en liten ränta. Det är för den mer långsiktige som det börjar bli intressant att öka risknivån genom att träda in på fond- och aktiemarknaden. Den alltid förnuftige sparekonomen Claes Hemberg på Avanza berättar mer om det här och här.

Det viktiga är att börja sin förändring och har man tidigare inte sparat i någon större utsträckning kan det vara läge att starta, det är roligare än det låter.

Lycka till med spar- och investeringsåret 2016.

Gott nytt år önskar Sparabloggen

Dividend carpet bombing

bomb-29527

Tänk att kunna få extra pengar varje månad genom att äga aktier. Ja, det är möjligt om man bygger upp en portfölj med rätt utdelningsbolag.

Utdelningar i Sverige är vanligast på våren men det finns undantag där preferensaktier ofta har utdelning fyra gånger om året eller till exempel Atlas Copco som har utdelning två gånger om året. Men för att göra den här listan komplett kan det vara bra att komplettera med aktier från till exempel USA.
Har man en långsiktig investeringsstrategi kan det vara intressant att bygga sina innehav på stabila bolag som har höjt sin utdelning under många år, de så kallade utdelningsaristokrater (bolag som höjt utdelningen i minst 25 år). Att investera i dessa bolag har visat sig vara en lönsam affär om man är långsiktig.

När man köper utländska aktier måste man betala en källskatt som ligger på 15% av utdelningen. Därför är det bra att ha koll på om man har en vanlig aktiedepå, ISK eller KF. Det är utan tvekan bäst att äga utländska aktier i en Kapitalförsäkring för där får man tillbaka hela den utländska källskatten så småningom. Har man pengarna i en ISK är det begränsat vad gäller återbetalning av källskatten.

Bygga en bombmatta
1. Leta efter bolag som har haft många år av utdelningshöjning
2. Komplettera med ytterligare bolag med månadsutdelning och preferensaktier
3. Dela upp utdelningstillfällena över ett helt år och se till att diversifiera portföljen
5. Köp både svenska och utländska bolag
6. Öppna en KF som du döper till Bombmattan de Lux (eller valfritt)

Svenska bolag som kan kvala in på listan är till exempel: Castellum, Hufvudstaden, Atlas Copco, Nibe, Assa Abloy, Sweco. Om man vill frångå principen med stabila utdelningsbolag kan man titta på preferensaktier som till exempel: SAS Pref, Läs mer här om Preferensaktier. Det kan också vara smart att slänga in till exempel högavkastande som eWork Scandinavia eller ett investmentbolag.

Bland de amerikanska bolagen återfinns många som är kända för oss svenskar: Colgate-Palmolive, Johnson & Johnson, McDonald’s, Procter & Gamble, Stanley Black & Decker, Wal-Mart Stores, AT&T och 3M Company. Letar man efter högutdelarna bland de stabila utdelningsbolagen kan man plocka in: HCP (6,36%), Chevron (4,69%), Universal Health Realty Trust (4,86%), National Retail Properties (4,52%), Consolidated Edison (4,18%) och Bowl America Class A (5,01%). Sen är det alltid trevligt om man kan hitta bra bolag som delar ut varje månad: Realty Income Corp eller LTC Properties.

Om man verkligen vill ha ett jämt flöde med utdelningar skulle man rent teoretiskt kunna få utdelning varje vecka. Detta åstadkoms genom att bolagen delar ut olika datum varje månad. Dock skulle antalet bolag antagligen behöva öka kraftigt och kanske ligga runt 30-35 stycken.

Givetvis blir inte utdelningen mer över året med denna metod men rent psykologiskt känns det bättre med ett jämt flöde av pengar som strömmar in på kontot. Om man nu väljer att tillämpa detta är det väldigt viktigt att hitta bra stabila bolag.

Här kommer nu ett exempel på bolag som man kan välja för att bygga upp sin månatliga utdelningsportfölj.

Skärmklipp 2015-12-27 09.16.18

Här finns andra exempel här och här på hur man får utdelningar varje månad. Ett äldre inlägg på Avanza tar upp bra bolag vars utdelning har ökat under mycket lång tid.

Kom ihåg att detta är ett sätt man kan investera på och att bolagen är endast förslag.

Lycka till!
Sparabloggen

Bästa sättet att spara till barnen?

Ungdomar Hav CC2
Att kunna ge sina barn en bra start i livet är alla föräldrars mål. Detta kan man göra på väldigt många olika sätt, men vi ska här fokusera på hur man kan ge dem en bra ekonomisk start i livet. Att spara till sina barn är relativt vanlig, men det är också vanligt att man sparar på fel sätt!

84% av föräldrarna sparar till sina barn, visar en undersökning som Swedbank genomfört. I median har en 10-åring ca 30 000 kr sparat, och en 17-åring 45 000 kr. Detta är fantastiska siffror, och lite svåra att tolka. Man kan i alla fall säga att många barn idag är födda med möjligheter som tidigare generationer inte haft.

Men hur ska man spara till sina barn? Finns det något rätt och fel sätt? Faktum är att det finns bra och dåliga sätt att spara till sina barn. Dessutom så är skillnaden mellan att spara på ”rätt” sätt jämfört med ”fel” sätt är tiotusentals kronor i slutändan. Det kan till och med göra skillnad på hundratusen kronor!

Rätt sätt att att spara är att investera pengarna på börsen, och inte på ett vanligt sparkonto. En del tycker att risken blir för stor, men med tanke på den långa spartiden så minskar risken ganska betydligt. Dessutom ska man spara små summor regelbundet. Dels för att minska just risken, men också för att själva sparandet inte ska bli så betungande. Sedan ska man också spara med så små avgifter som möjligt och på ett skattemässigt enkelt och förmånligt sätt. Detta går Claes Hemberg igenom på ett bra sätt på sin blogg.

Jag tänkte ta upp ett annat exempel på billigt sparande. Man kan ju faktiskt direktspara i aktier som man handlar på ett ISK (investeringssparkonto). Privata affärer gav ett förslag på en barnportfölj  som fungerar bra att köpa åt sina barn. Aktier som man inte behöver göra något med. Man köper dem, och låter dem ligga tills barnen vuxit upp. När tiden är mogen kan man överföra aktierna till dem. Privata Affärers portfölj såg ut så här:

  • Investor
  • Kinnevik
  • Hennes & Mauritz
  • Nordea
  • Autoliv
  • Ica Gruppen

Claes använder i sina räkneexempel summan 400 kr / månad och spartiden 20 år. För jämförelsens skull har jag använt detsamma. (Månadssumman kan man ju anpassa efter sin egen plånbok, men spartiden stämmer för de flesta. Att överlåta en stor summa pengar till en ungdom på 18 känns lite tidigt…) Vad skulle hända om man sparade regelbundet i de här aktierna under 20 år? Framtiden är omöjlig att uttala sig om, men för skojs skull kan man ju se vad som hade hänt om man började med detta för 20 år sedan.

Alltså har jag gjort så här:

  • Varje månad sparas 400 kr undan på ett sparkonto.
  • En gång om året fördelas pengarna (4 800 kr) på de olika aktierna i portföljen.
  • Vi köper och behåller aktierna.

Resultatet blir så här:

Portfölj 20 år

Insatt kapital: 12 * 400 = 4 800 kr. 4 800 kr * 20 år = 96 000 kr.
Värdet på aktierna efter 20 år: 358 237 kr.*

Visst är resultatet helt fantastiskt? En värdeökning på 262 237 kr eller 273 %! Denna utveckling i aktier som dessutom inte riktigt kan anses vara varken raketer eller jätteosäkra. Detta är kraften i ett långsiktigt sparande och ränta-på-ränta-effekten!

Just nu står börsen också riktigt högt. Skulle vi få se en nedgång på 50% så blir resultatet ett annat. Detta gör dock inget om man har många år kvar i sin sparhorisont. Då köper man bara billigare längs vägen, och börsen återhämtar sig.

 

Så vill ni starta ett smart sparande till ert barn. Gör då så här:

  • Starta ett sparkonto i en nischbank med så hög obunden räta som möjligt.
  • Börja månadsspara en lämplig summa till sparkontot varje månad.
  • Starta ett ISK i ditt eget namn.
  • I början av varje år så överför du sparkapitalet från sparkontot till ISK:t.
  • Köp aktier jämnt fördelat i de bolag som sa ingå i portföljen.

Vill man inte spara på detta sätt så öppnar man ett ISK och månadssparar i billiga aktiefonder istället!

Lycka till!

 

* Beräkningarna är gjorda så här:

Alla de sex bolagen som Privata Affärer rekommenderar har inte funnits på börsen i sin nuvarande form i 20 år. Jag har helt enkelt ”investerat” i de bolag som då fanns.

Varje köp är gjort i början av året. Jag började spara 400 kr i månaden 1995 vilket gjorde att de första köpen gjordes i januari 1996, osv. (Kurserna är hämtade från Avanza, och lätt avrundade. Kurserna är räknat efter dagens antal aktier. Det har med stor säkerhet skett en del splittar och annat längs vägen.)

För enkelhetens skull har jag avrundat antalet aktier till närmsta heltal. Jag hoppas att de jämnar till sig över tid.

Man måste lägga till värdet på alla utdelningar genom 20 år, räntan på det tillfälliga sparkontot och dra av den årliga schablonskatten och courtage. Eftersom jag inte riktigt orkar dyka ner i de beräkningarna så låter jag dem helt enkelt kvitta varandra.

Mer tips och idéer finns här och här .

 

Första räntehöjningen i USA på 10 år
Federal reserve

Federal Reserve bestämmer bland annat över styrräntan i USA. En höjd styrränta visar bland annat att USA ekonomi utvecklar sig åt rätt håll.

En höjd styrränta är ett styrkebesked från USA. Ekonomin går framåt, och bedömningen är att den snart kan stå på egna ben. Ett tecken på att USA kan vara det draglok i ekonomin som så väl behövs.

En höjning på 25 punkter (0,25%-enheter) och signaler om att vidare höjningar kommer, men inte omedelbart. Ett väntat, och av många efterlängtat, besked. De signaler som finns om att fortsatta höjningar kommer i ett lite lugnare tempo visar också att Fed inte lämnar bolagens utveckling helt åt sig själv riktigt än.

Beslutet är lite historiskt. Det är första gången på ca 10 år som det kommer en höjning av räntan, och första gången sedan 2008 som styrräntan inte ligger på 0 %. Kan det vara så att det värsta är över, och världen på väg att normaliseras?

På tiden säger vissa… för sent säger andra. Det gäller att betala av skuldberget som hunnit byggas upp under tiden också.

Hur som helst kan man nog konstatera att räntehöjningen kommer att påverka börserna, framförallt den amerikanska. Men det finns säkert andra delar av vår ekonomi som kommer att påverkas också.

Börsen
Den höjda räntan blir som ett kvitto på att bolagen går bättre, och inte behöver lika mycket stöd. Man kan eventuellt vänta högre vinster framöver, och räntan är ju trots allt inte så hög än.

Dollarn
En högre ränta kommer att höja värdet på dollarn gentemot kronan. Detta gör semestern over there lite dyrare, men investerar du på amerikanska börsen får du en trevlig valutaeffekt. Många svenska bolag tjänar på en svag krona. De som gör affärer med USA får just en sådan effekt.

I kort kan man säga att alla tecken som visar på en normalisering av ekonomin är positiva i det långa loppet. Alla världens ekonomier är byggda för en viss ränta, en vissa inflation och höjningen är ett tecken på att vi är på väg dit.

Nu väntar vi på Yellens presskonferens och vad som kommer fram där!

Har du koll på tjänstepensionen?
fallskärm

Man kan se tjänstepensionen som en extra fallskärm när det dags att lägga yrkeslivet bakom sig.

En åttondel av dagens pensionärer saknar tjänstepension. Det är ca 12% – 13% som saknar det extra tillskott som en tjänstepension utgör. Denna siffra stämmer väl överens med andelen svenskar som omfattas av ett kollektivavtal. Över 80% av svenska lönetagare omfattas av ett kollektivavtal, Vissa säger att det kan vara så många som 90%. Att omfattas av kollektivavtalet innebär många saker, till exempel löneavtal och anställningsvillkor. Vi ska titta lite mer på den kollektivavtalade delen av pensionen, den så kallade avtalspensionen eller tjänstepensionen .

Vad är tjänstepension?
Tjänstepensionen är alltså en extra pensionsinbetalning som du får av din arbetsgivare om du omfattas av ett kollektivavtal (som 85% – 90% av svenska löntagare gör.) Förutom att du får din lön inbetalt på kontot så betalar din arbetsgivare också skatt och sociala avgifter. En del av de sociala avgifterna är din allmänna pensionsinbetalning (18,5% av din pensionsgrundande inkomst med maxtak på ca 36 300 kr). Den delen av pensionen som utgörs av basen i pensionspyramiden. Av denna kan du till viss del styra över premiepensionen (PPM).

Pensionspyramid

Man brukar säga att pensionen har tre delar i olika storlek. Det egna sparande har ändrats en del på senare tid.

Om du har ett kollektivavtal så betalas det dessutom in en extra pensionsinbetalning av din arbetsgivare. Detta är din tjänstepension  och utgörs av steg 2 på pensionspyramiden. Din tjänstepension ger dig en möjlighet att få guldkant på tillvaron som pensionär. Den kan göra skillnad på tusentals kronor varje månad! Det som betalas in till din tjänstepension är ungefär ytterligare 4%-5% av din pensionsgrundande inkomst, utan maxtak.

Exakt hur stor din tjänstepension blir beror på en mängd faktorer och är omöjlig att gå in på. Men du kan få klarhet! Läs mer nedan!

Tjänstepensionen är en djungel…
Om du känner att det är svårt att få grepp om tjänstepensionen är du inte ensam, och det är inte ditt fel. Det känns som att hela ämnet är tillkrånglat så mycket det går för att förvirra oss. Men några saker kan man säga:

  • Det finns flera olika sorters kollektivavtal som ger olika tjänstepensionsavtal; SAF-LO, ITP, KAP-KL/AKAP-KL, PA-03. Vilket avtal du har beror på var du jobbar. Privat arbetare, privat tjänsteman, kommunanställd/landstingsanställd eller statligt anställd.
  • Din ålder avgör till viss del vilket avtal du har, eftersom avtalen har formats om genom åren för att bli långsiktigt hållbara.
  • Tjänstepensionen har, precis som premiepensionen, valbara delar. Du kan, om du vill, själv välja bolag och fonder.

En naturlig följd av detta blir också att du kan ha flera olika tjänstepensioner om du bytt arbetsgivare under ditt arbetsliv. Phu!

Vad kan man göra med sin tjänstepension?
Det första du kan göra är att kolla upp om du har tjänstepension, hur många du har, hur stora de är osv. Gå in på webbsidan minpension.se. Där kan du med hjälp av e-legitimation få en tydlig bild över hur din pension ser ut.

minpension-logo-555-2

På minpension.se får du en tydlig överblick över din pension.

Det du kan göra med din tjänstepension, om du så skulle vilja, är:

  • Du kan välja att byta vilket pensionsbolag som du vill dina framtida inbetalningar ska gå till.
  • Du kan välja vilka fonder du vill spara i, om du har en fondförsäkring.
  • Du kan byta gamla tjänstepensioner. Mellan olika bolag, mellan traditionell eller fondförsäkring.

Måste man välja?
Jag förstår att denna suddiga bild och de många valen ökar på pensionsstressen. Då har jag dessutom valt att inte ta upp vissa saker… som t.ex. skillnaden mellan en traditionell pensionsförsäkring och en fondförsäkring. Det är inte svårt att få en information overload.

Egentligen behöver du inte välja. Du behöver knappt bry dig. Det viktigaste är att du vet om du har en tjänstepension eller ej, och kompenserar med ett långsiktigt sparande om du inte har det.

Näst viktigast är att du väljer det billigast alternativet när du väljer. Avkastningen kan man inte vara säker på, men avgifterna är bestämda. Välj gärna ett alternativ med låga avgifter. Låt inte banken, eller någon annan försäljare, välja åt dig!

Sedan finns det egentligen inte någon övre gräns för hur mycket man kan läsa in sig i detta…

Har du frågor om tjänstepension så får du gärna ställa dem här! Vi gillar läsarinteraktion och dina frågor är säkert de bästa frågorna!

Kollektiv avtal? Det har nog inte jag…
Är du osäker på om din arbetsgivare har kollektivavtal så är det en bra idé att fråga om detta. Ett kollektivavtal ger dig som sagt en extra anställningstrygghet. Om det inte finns kollektivavtal på din arbetsplats kan det ändå finnas en tjänstepension som ordnats separat. Fråga din arbetsgivare om det.

Saknas även tjänstepension så borde du egentligen kompenseras lönemässigt för det. Annars smiter din arbetsgivare, enligt mig, från en del av sina arbetsgivaravgifter och stoppar i egen fick. Be om kompensation som du sedan sparar själv i en ISK. Eller se dig om efter en ny arbetsgivare, om det går…

Lycka till i pensionsträsket!

ps.
Detta inlägg är en del av vårt boklotteri. Vi har redan lottat ut 6 st böcker om sparande, aktier och ekonomisk frihet. Om du gillar vår sida på facebok, och delar detta inlägg på facebook så är du med i lotteriet om bok 7 och 8!
ds.

utlottning3

 

Njut av julen och ta kontroll över utgifterna

gift-490828_1280

Baksmällan från decembers utsvävningar går sällan att bortse från. Denna månad är helt enkelt en av de dyraste på året. Man handlar lite mer mat, julgran och pynt, julklappar och kanske en resa. Lägger man då på nyår så ökar kostnaden ännu mer. Har man varit smart så har man under året byggt upp en decemberbuffert som helt enkelt gör att de ökade utgifterna inte blir en ansträngning för ekonomin.
Enligt en färsk undersökning från Nordea planerar Svenskarna att lägga i snitt 3 427 kronor på julklappar och 2 237 kronor på övriga julutgifter vilket är en ökning med 13 procent mot förra året. Artikeln i sin helhet går att läsa här.
Om man utgår från dessa utgifter innebär det en merkostnad på 5 664 kronor. Om man slår ut detta över året behöver man julbuffertspara 515 kronor från januari till november. Med denna enkla metod behöver man inte bli överraskad av julen utan kan i lugn och ro plocka från sitt konto när man ska handla.
Några små råd

* Köp bara för det du har råd med, handla inte på kredit
* Lägg upp en decemberbudget och avvik inte från den
* Firar man jul med släkten kan det vara bra att köra knytkalasvarianten
* Gör prisjämförelser på internet
* Bestäm tillsammans vad julklapparna får kosta per person och håll er till det.
* Köp julklapparna i god tid men se upp med bytesregler 

Men framför allt, njut av julen tillsammans med familj och vänner.